Officerstidningen vann pris för bästa redigering

Officerstidningen vann ett av Fackförbundspressens journalistpriser nyligen. Tidningens art director Christian Gård prisades för bästa redigering. "Det är väldigt roligt att tidningens fina formgivning prisas", säger chefredaktör Josefine Owetz.

Fackförbundspressens journalistpriser för 2020 års bästa journalistiska prestationer delades ut vid en prisutdelning den 27 oktober. Officerstidningen var nominerad i kategorin ”Bästa redigering” för formgivningen av temasidorna om Försvarsmaktens tillväxt i nr 2 förra året och vann prisklassen.

Motiveringen till priset lyder: ”När många väljer att förenkla och rationalisera är det här ett exempel på motsatsen. Genomarbetat och med finurliga detaljer som binder samman text, foton, illustrationer och grafik till en imponerande helhet. Hatten av för uniformerna utan ansikten.”

Juryn har bestått av Ola Carlson, Helena Davidsson Neppelberg och Carina Länk. Jurysamordnare har varit Karin Virgin.

– Det är ju alltid roligt när ens arbete uppmärksammas! Tycker också att den här nomineringen är ett bra kvitto på det arbete vi gjort – och fortfarande gör – med Officerstidningen för att leverera en läsvärd och attraktiv tidning till medlemmarna, sa Christian Gård när nomineringen offentliggjordes.

Övriga nominerade i kategorin är Sofia Andersson för Hotellrevyn och Lotta Lundin för Publikt. Läs mer om prisutdelningen här.

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Föreningen arbetar för att stärka intresset för fackförbundspressens journalistik och för att ge den större genomslag i samhällsdebatten.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Stödet till Ukraina och omfattande nationella operationer har begränsat Försvarsmakten planerade förmågetillväxt hos flera krigsförband, det framgår av Försvarsmaktens årsredovisning för 2023.
    I januari 2023 beslutade regeringen att skicka 50 stycken stridsfordon 90 till Ukraina. Under året utbildades ukrainska soldater på systemen i Sverige.

    Under 2023 skänkte Försvarsmakten omfattande materiel till Ukraina som en följd av Rysslands fullskaliga invasion av landet. Stödet omfattar både utbildningsinsatser och mängdmateriel i form av ammunition och pansarvärnsvapen samt tyngre materielsystem med stridsfordon, stridsvagnar och luftvärnssystem.

    Det har också beslutats om försörjningslösningar för att kontinuerligt leverera reservdelar och utbytesenheter till den skänkta materielen som slits hårt i det pågående kriget. Försvarsmakten har fått extra pengar för att ersätta delar av den materiel som skickats till Ukraina och beställningar är lagda, men eftersom industrin inte hinner leverera i den takt som efterfrågas kommer det att dröja innan ersättningsmaterielen är på plats på förband.

    Den begränsade kapaciteten vid industrin påverkar de flesta materielområdena. Konsekvensen av svårigheterna att återanskaffa materiel som skänkts blir att Försvarsmaktens planerade tillväxt förskjuts.”, står det i Försvarsmaktens årsredovisning som publicerades den 23 februari.

    För arméns del har 2023 inneburit en balansering av resurser för att genomföra ökad grundutbildning av värnpliktiga, fortsätta etableringen av nya regementen och lämna ett omfattande stöd till Ukraina samt genomföra nationella operationer. Det har ställt krav på svåra avvägningsbeslut, skriver Försvarsmakten.

    » Resultatet visar att planerad kärnverksamhet genomfördes enligt plan, men med ambitionssänkningar inom flera områden. «

    Det förändrade säkerhetspolitiska läget tillsammans med omfattande stöd, i form av materiel och utbildning, till Ukraina föranledde förändringar i planerad och genomförd verksamhet. Resultatet visar att planerad kärnverksamhet genomfördes enligt plan, men med ambitionssänkningar inom flera områden”, skriver myndigheten.

    Som en följd av detta begränsades arméns planerade förmågetillväxt genom ökad krigsduglighet hos ett betydande antal krigsförband.

    ”Armén genomförde och deltog under 2023 i stor omfattning i nationella operationer, främst inom ramen för bevaknings-, underrättelse- och säkerhetsfunktionen. Hos vissa förband skapade detta betydande utmaningar i att samtidigt bedriva förbandsproduktion vilket påverkade både förbandens uthållighet och den planerade förmågeutvecklingen negativt”, skriver Försvarsmakten och framhåller att erfarenheterna från insatsverksamheten bidrog på ett positivt sött till den fortsatta utvecklingen av arméns krigsförband, även om det sker i en lägre tillväxttakt än vad som tidigare var planerat.

    Också arbetsbelastningen i Försvarsmakten har ökat under året. Delvis som en följd av kriget i Ukraina och det försämrade omvärldsläget, men också på grund av tillväxten, de ökande värnpliktskullarna och förberedelser inför Natoanslutningen. Antalet kontinuerligt anställda ökade med cirka 1 000 individer under 2023, men bara ett 100-tal av dessa var yrkesofficerare. Specialistofficerare står för hela ökningen inom yrkesofficersskråt och har gått från 4 342 till 5 030 individer medan antalet officerare minskat från 5 165 till 4 606 individer.

    När det gäller tillförseln av nya eldhandvapen framgår det av årsredovisningen att anskaffningen har försents:

    ”Inga vapenleveranser genomförda vilket var planerat under året detta påverkar den operativa förmågan. Stora leveransförseningar i EHV-projektet. Tester försenade med anledning av kvalitetsbrister på vapnen. Vapenleverantör som valts blir betydligt dyrare än beräknat vilket medför att ny kulspruta och nytt granatvapen ej inryms i investeringen.”

    Det planerade införandet av prickskyttesystemet och självskyddsvapen vid förband 2024 kommer att försenas minst ett år, enligt årsredovisningen. Leveranserna av automatkarbin och skarpskyttegevär till Försvarsmakten påbörjas tidigast 2025. Även det nya granatgeväret, grg-18, som ska ersätta det 70 år gamla granatgevär m/48, är försenat. Det ska bero på kvalitetsbrister i limfogen för siktet och en konstruktionsändring som har genomförts. Leveranser av grg-18 ska återupptas under andra kvartalet 2024, enligt årsredovisningen.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Förra våren tecknade Försvarets materielverk, FMV, avtal om nya eldhandvapen till Försvarsmakten. Vid FMV:s provplats i Karlsborg pågår nu provskjutning av automatkarbin 24, skriver FMV i en artikel. Under våren kommer runt 200 vapen att levereras till Försvarsmakten som ska användas vid truppförsök.
    Vid FMV:s provplats i Karlsborg pågår nu provskjutning med självskyddsvapen, SSV 24. Vid slitageskjutningen mäter FMV bland annat eld- och utgångshastighet och träffbild.

    Försvarsmakten har länge haft behov av att modernisera sina eldhandvapen. Våren 2023 tecknade Försvarets materielverk, FMV, ett ramavtal med den finska leverantören Sako om nya eldhandvapen. Vid FMV:s provplats i Karlsborg pågår nu provskjutning med självskyddsvapen, SSV 24, automatkarbinen i kaliber 5,56, skriver myndigheten i en artikel. Försvarsmaktens benämning på vapnet är automatkarbin 24.

    – Vi gör en slitageskjutning, vilket innebär att vi under testperioden skjuter 30 000 skott med ett vapen. Antalet skott motsvarar vapnets livslängd. Vi ser så att alla delar håller, att inget går sönder och att vapnet fungerar enligt krav, säger Tony Ferm, systemingenjör vid FMV test och evaluering, i artikeln på FMV:s webbplats.

    Innan leverans sker till Försvarsmakten genomför FMV verifiering och validering av de nya eldhandvapnen. I det här fallet innebär det att provskjutningen görs enligt Natostandard D14, skriver FMV. I standarden står beskrivet vilka krav som vapnet ska klara, hur testet ska genomföras och hur man ska bedöma fel som kan uppstå, som exempelvis eldavbrott.

    » Hittills har vi skjutit 15 000 skott och vi har bara bytt pipa och slutstycke. Så vapnet håller mer än vad leverantören lovat. «

    Vid slitageskjutningen mäter FMV bland annat sådant som eld- och utgångshastighet och träffbild. Säkerhetsgränser fastställs också, som hur många skott man kan skjuta innan pipan behöver bytas och hur mycket man kan skjuta innan vapnet blir för varmt, skriver FMV.

    Syftet med verifieringen och valideringen är att kontrollera att vapnen uppfyller de krav som Försvarsmakten ställt. Leverantören Sako har också genomfört slitageskjutningar.

    – Vi måste verifiera deras resultat. En skillnad mellan leverantören och FMV är att vi skjuter med olika ammunition, de använder Natoammunition medan vi skjuter med den ammunition som Försvarsmakten använder, säger Tony Ferm i artikeln. 

    Hittills har provskjutningen av självskyddsvapen, SSV 24, gått bra, enligt Försvarets materielverk.

    – Vi skjuter 2 000 skott om dagen, vilket är vad en soldat gör på ett år. Hittills har vi skjutit 15 000 skott och vi har bara bytt pipa och slutstycke. Så vapnet håller mer än vad leverantören lovat, säger Niklas Magnusson, FMV verksamhetsområde armé, som ansvarar för verifieringen av eldhandvapnen, i artikeln.

    Under våren, när verifieringen av vapnen är klar, kommer FMV att leverera runt 200 vapen till Försvarsmakten som ska användas vid truppförsök. Innan årets slut kommer FMV att leverera mellan 5 000 och 7000 vapen till Försvarsmakten, skriver FMV.

    I ett nyhetsbrev från arméns införandegrupp för eldhandvapen den 23 februari står att leveranser av vapen kommer att ske i mindre omgångar över tid istället för större engångsleveranser. ”Det gör att fler vapen kommer på plats tidigare och underlättar även för logistiken vid mottagandet”, skriver överste Michael Carlén, chef för Fjärde brigaden och införandeledare för nya eldhandvapen i nyhetsbrevet.

    Han fortsätter: ”Med nuvarande tidslinjal kommer de första leveranserna påbörjas under våren 2024 för att därefter skalas upp under resten av året. De initiala vapnen kommer att användas för utbildning av instruktörer och tekniker för att därefter övergå i truppförsök på förband. Utbildningen för instruktörer liksom utbildningen för tekniker är båda planerade att genomföras under våren.”

    De förband som initialt är utpekade för inledande truppförsök är K 4, F 21, Amf 1 samt P 7, skriver införandeledaren. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Ett fel i en nödutfällningsventil var den utlösande faktorn när ett Jas 39 C Gripen landade i för hög fart och utan bromsförmåga på Ronneby flygplats i november 2022. Nu vill Statens haverikommission att såväl Försvarsmakten som flygplanstillverkaren Saab vidtar åtgärder.
    Under en mörkerövning vid F 17 drabbades ett av flygplanen av en felindikation på landningsstället. Piloten avbröt och gjorde en nödlandning i Ronneby med skador på planet som följd. Vid utredningen fann man att liknande incidenter också hänt i Ungern och Grekland.

    Den 7 november 2022 genomförde flera förband från Blekinge flygflottilj, F 17, en mörkerövning öster om Öland. Cirka 40 minuter in i övningen fick piloten i ett av planen en felindikation om att landstället inte var låst i uppfällt läge. Därefter följde en rad felmeddelanden och varningar och styrförmågan försämrades.

    Piloten avbröt övningen och vände tillbaka mot flygplatsen i Ronneby där han tvingades landa i för hög fart och utan fungerade bromsar på hjulen. Flygplanet stoppades av utrullningsnätet, 111 meter efter asfaltskanten på landningsbanan. Piloten klarade sig oskadd men planet fick omfattande skador.

    – Händelsen var allvarlig. Piloten hamnade i en komplex situation med flera följdfel och han fick en massa varningar som gjorde det svårt att tolka vilken felbild han hade. Det var ett svårt läge, men piloten hanterade det på ett bra sätt, säger Håkan Josefsson, utredare vid Statens haverikommission (SHK). 

    Enligt SHK:s rapport som publicerades i början av februari utlöses problemen av ett fel i en nödutfällningsventil som i sin tur triggade igång en mängd andra fel och varningssignaler. I rapporten lyfts också en liknande händelse med ett Jas-plan i Ungern 2015 fram. Även i Grekland uppdagades 2007 ett fel i samma ventilenhet på ett Jas Gripen, men den gången upptäcktes felet innan planet hunnit lyfta från marken.

    Efter haveriet i Ronneby har Saab återkallat alla nödutfällningsventiler som är mer än 20 år gamla och även vidtagit vissa andra åtgärder.

    » Det var ett svårt läge, men piloten hanterade det på ett bra sätt. «

    Med hänsyn till de tidigare händelserna, borde Saab ha agerat tidigare?

    – Det är svårt för oss att svara på. Vi har inte kunnat ta del av den ungerska haveriutredningen i sin helhet och händelsen i Aten har vi bara hört talas om, säger Håkan Josefsson.

    Utöver det som redan har gjorts vill Statens haverikommission att det genomförs en översyn av felpresentationslogiken i den aktuella flygplansmodellen för att minska arbetsbelastningen för piloten om något liknande skulle inträffa igen.

    Håkan Josefsson-SHK-2024
    Håkan Josefsson, utredare vid Statens haverikommission

    I samband med haveriet i Ronneby uppdagades också problem i kommunikationen mellan den kommunala räddningstjänsten, SOS alarm och den militära räddningsstyrkan inne på flygflottiljen. Missförstånden som uppstod ledde till att räddningsinsatsen blev fördröjd med någon minut.

    – I det här fallet var det ingen fara och piloten kunde ta sig ur planet på egen hand. Men om det hade brunnit eller blivit ett större skadeutfall hade tiden varit kritisk och det är därför vi ger rekommendationen att Försvarsmakten och SOS alarm ska säkerställa att kommunikationen mellan dem fungerar, säger Håkan Josefsson.

    Senast den 6 maj ska besked om vidtagna åtgärder lämnas till SHK.

    Statens haverikommission riktar följande rekommendationer med anledning av olyckan vid Blekinge flygflottilj

    Försvarsmakten rekommenderas att:

    • I samråd med Saab AB analysera vilka säkerhetsvinster och effekter i övrigt en ändrad delkretsavstängningslogik i hydraulsystemet för Jas 39 Gripen skulle innebära.

    • Utvärdera räddningsinsatsen i syfte att säkerställa en tillfredsställande radiokommunikation mellan militära flygplatsers räddningsstyrka och kommunal räddningstjänst.

    Saab AB rekommenderas att:

    • Genomföra en översyn av felpresentationslogiken i Jas 39 Gripen vid återkommande fel i syfte att minska arbetsbelastningen för piloten vid en liknande händelse.

    • Vidta åtgärder för att säkerställa att felpresentationslogiken i Jas 39 Gripen ger piloten en tydlig varning vid totalt bromsbortfall.

    SOS alarm rekommenderas att:

    • Sprida erfarenheterna från den aktuella larmhanteringen till övriga larmcentraler inom SOS alarm.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

    Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

      Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

      Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.