Senast publicerat
Senast publicerat:

Införandeledaren om MSU 24: ”Vi har underskattat svårigheten att mäta”

Införandet av nya markstridsuniform 24 har stoppats tillfälligt, vilket Officerstidningen kunde rapportera om igår. Detta eftersom det inte har levererats en tillräcklig mängd uniformer i större storlekar. ”Vi har lärt oss att det är svårt att mäta sig själv eller kamrat när man är nybörjare”, säger arméförvaltare Kenneth Felldén, som är införandeledare.

Josefine Owetz
Kenneth Felldén visar upp nya MSU 24
Arméförvaltare Kenneth Felldén besökte Göta trängregemente, T 2, i Skövde i maj när markstridsuniform 24 började driftsättas på förbandet.

Foto: Emil Malmborg

I början av juli beslutades att införandet av det nya markstridsuniformen, MSU 24, skulle pausas tillfälligt. Orsaken var att det inte hade levererats tillräcklig mängd uniformer i större storlekar medan det fanns ett överskott på uniformer i storlekarna extra small och small.

– Vi beslutade att om det saknas storlekar till någon individ när ett förband eller en del av ett regemente eller flottilj ska utrustas så väntar vi med det förbandet, sa arméförvaltare Kenneth Felldén som är införandeledare, i Officerstidningens artikel igår.

Efter publiceringen har frågor om varför det är nödvändigt att pausa införandet för hela förband lyfts i sociala medier. Enligt Kenneth Felldén handlar beslutet om att införandegruppen anser att det är dåligt om ett kompani är utrustat med olika uniformssystem.

– Användningen på kasern är inte ett problem, men hanteringen av persedlar i fält blir inte bra har vi ansett. Detta är orsaken till att vi vill utrusta hela kompanier och om det saknas storlekar så väntar vi med det förbandet. Det kan man ha kritik mot och anse att vi kunde göra på annat sätt, men vi tror att det är rätt, säger han.

Mätresultaten har hittills visat att det är stor skillnad på de mått som förbanden själva registrerade inför införandet jämfört med måtten som tas av de anställda nu. Det har gjort att det inte har levererats en tillräcklig mängd uniformer i rätt storlekar till Försvarsmakten för att leverera ut till förråden.

För att komma till rätta med mätproblemen har Försvarsmakten nu anlitat professionell personal för att ta korrekta mått på de individer som ska få uniformen.

När Försvarets materielverk var med och kontrollmätte såg vi att måttet för benlängd hade blivit fel för cirka 30 procent av personalen.

– Vi har lärt oss att det är svårt att mäta sig själv eller kamrat när man är nybörjare. Det är främst måtten för benlängd som har blivit fel. När Försvarets materielverk var med och kontrollmätte såg vi att måttet för benlängd hade blivit fel för cirka 30 procent av personalen, säger Kenneth Felldén och fortsätter:

Liknande läsning:

– Vi ska försöka skapa tydlig instruktion och bättre mätverktyg för att det ska bli bättre. På längre sikt undersöker nu Försvarsmakten om kroppscanner är ett bra alternativ för mätning.

Det är främst sex mått som är viktiga för MSU 24 men totalt 19 mått som Försvarsmakten behöver ha på sin personal, förklarar han.

– Här ingår till exempel mått på huvudet som vi använder för att utrusta med den nya stridshjälmen.

Kenneth Fellden

Kenneth Felldén

Arméförvaltare och införandeledare MSU 24

Under hösten väntas utrullningen av uniformssystemet att kunna återupptas. För att underlätta för förrådspersonalen fylls det på med storlekar av MSU 24 på de förband där pårustningen redan är påbörjad, berättar Kenneth Felldén.

– Vi har justerat de kommande leveranserna så att vi inte köper fler av de små storlekarna och att vi köper fler av de stora. Vi har också lärt oss att det är bättre att utrusta hela garnisoner, en i taget. Att utrusta delar av en garnison ger ett behov av lagerhållning av reservmateriel på många ställen, säger han.

Vad tänker du om den uppkomna situationen?

– De inledande styrningarna för hur vi skulle införa systemet var inte tillräckligt bra. Vi har underskattat svårigheten att mäta. Det är berättigat att kritisera oss för detta men vi försöker förbättra oss efter hand. Vi fortsätter att utrusta förbanden så fort vi har tillräckligt många persedlar i de storlekar som personalen behöver, men först till de förband som vi redan har påbörjat införandet på.

Hittills har det nya uniformssystemet levererats till sju förband: Norrlands dragonregemente, K 4, Norrbottens flygflottilj, F 21, Norrbottens regemente, I 19, Bodens artilleriregemente, A 8, Stockholms amfibieregemente Amf 1, Göta Trängregemente, T 2, och Blekinge flygflottilj, F 17. Under 2028 ska MSU 24 vara införd i hela grundorganisationen. 

Fakta

Införandet av MSU 24 sker i sex faser:

Fas 1 (kvartal 2–4, 2025)

K 4, F 21, F 17, Amf 1, I 19, A 8 och T 2

Fas 2 (inleds preliminärt kvartal 2, 2026)

K 3, P 18, LG, LedR, Amf 4, P 4, Ing 2, Swedec och Lv 6.

Fas 3 (inleds bedömt kvartal 1, 2027)

Förbandssättning görs till övriga förband av all kontinuerligt tjänstgörande militär personal upp till och med kompaninivå, inom garnisonerna Arvidsjaur, Boden, Luleå, Ronneby, Skövde och Motala/Kvarn, Haninge/Berga, Karlsborg, Gotland, Upplands-Bro och Stockholm, Enköping, Göteborg och Uddevalla/Skredsvik, Eksjö samt Halmstad.

Exempel på övriga förband är: 1.hkpskv i Luleå garnison, FMTS i Halmstad garnison, MR-säk förband i Bodens garnison.

Fas 4 (enligt senare order)

Tilldelning till utvalda GU-förband påbörjas.

Fas 5 (i enlighet med fas sex 2028 eller strax före)

Utrustning av övrig anställd militär personal och GU inom garnisoner enligt fas 3.

Fas 6 (inleds bedömt kvartal 1, 2028)

Förbandssättning sker till anställd militär personal och GU i resterande garnisoner, det vill säga Umeå, Sollefteå (med Östersund och Härnösand), Falun, Uppsala, Kristinehamns/Villingsberg, Örebro och Arboga, Linköping, Såtenäs, Karlskrona, Lund/Revinge samt Salem/Vällinge.

Källa: Försvarsmakten. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    En enkätundersökning ska genomföras vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum för att kartlägga omfattningen av den tystnadskultur som påtalats i tidigare undersökningar. Resultaten ska redovisas innan jul och kommer ligga till grund för en åtgärdsplan.

    Linda Sundgren
    FM UndsäkC
    Några av de medarbetare som kritiserat tystnadskulturen vid FM undsäkC har efter det lämnat förbandet.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    Flera undersökningar har visat att det finns problem med tystnadskultur vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum (FM undsäkC) på Uppsala garnison, något Officerstidningen har rapporterat om tidigare. Den senaste granskningen genomfördes av Försvarsmaktens säkerhetsinspektion hösten 2025. Rapporten visade återigen på förekomst av tystnadskultur med chefer som håller varandra om ryggen och en rädsla för repressalier bland medarbetare som framför kritik.

    Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas.

    Säkerhetsinspektionen uppmanade förbandet att vidta åtgärder för att komma till rätta med situationen. En handlingsplan upprättades som Säkerhetsinspektionen var nöjd med, samtidigt som förbandets chefer i en intervju med Officerstidningen menade att det inte finns någon tystnadskultur. För att skapa en gemensam lägesbild av arbetsmiljöproblemen vid förbandet har såväl skyddsorganisationen som fackliga företrädare på central nivå, krävt en kartläggning som riktar sig specifikt mot tystnadskultur. Nu har chefen för Försvarsstabens cyberenhet (FST cyber), som FM undsäkC tillhör, beslutat om en sådan kartläggning. Anders Salenbo, centralt skyddsombud på Försvarsstaben, menar att undersökningen är nödvändig för att komma vidare i frågan:

    – Det går inte att ta fram en handlingsplan utan att veta vad som behöver åtgärdas. Man måste ha en gemensam lägesbild för att förstå vad problemet är och vad som behöver göras åt det, säger han.

    Anders Salenbo

    Anders Salenbo

    Centralt skyddsombud på Försvarsstaben

    En pulsmätning, en kortare medarbetarundersökning med frågor inom ett visst område, kommer att skickas ut till samtliga anställda på FM undsäkC. Pulsmätningen administreras av FST cyber, men såväl Anders Salenbo som chefen för cyberstridskraften, generalmajor Mattias Hanson, uppger att ingen kommer att kunna se hur enskilda medarbetare svarar. Resultatet kommer enbart att redovisas som en sammanställning av samtliga medarbetares svar.

    – Svaren blir helt anonyma. När det handlar om tystnadskultur är det oerhört viktigt att undersökningen genomförs anonymt, säger Anders Salenbo.

    Enkäten ska skickas ut under oktober månad med en svarstid på två veckor. Resultaten analyseras av arbetsgivaren genom FST cyber tillsammans med centrala fackliga företrädare och central skyddsorganisation. Resultaten ska redovisas snarast möjligt, enligt Anders Salenbo:

    – Vi kommer inte tillåta att det här drar ut på tiden. Resultaten kommer att ligga till grund för vidare arbete med handlingsplanen. En hel del från den tidigare handlingsplanen går säkert att använda, medan annat antagligen kommer att behöva justeras.

    Officerstidningen har flera gånger skrivit om tystnadskulturen vid FM undsäkC.  Den första artikeln publicerades i OT nr 6, 2025.

    Kommentar

    Skriftlig kommentar från stridskraftsförvaltare Freddie Cederqvist, Försvarsstabens cyberenhet:

    ”Medarbetarnas arbetsmiljö, trygghet och möjlighet att uttrycka sina åsikter är en högt prioriterad fråga. En öppen organisationskultur, där medarbetare vågar framföra synpunkter, lyfta problem och påtala brister, är avgörande för såväl personalens välmående som verksamhetens utveckling och operativa förmåga.

    Mot denna bakgrund har ett partsgemensamt arbete bedrivits under året för att utveckla ett verktyg för återkommande pulsmätningar inom cyberstridskraften. Initiativet grundar sig i ett gemensamt identifierat behov hos arbetsgivare och arbetstagarrepresentanter av att bättre kunna följa upp frågor som rör bland annat organisationskultur, förbandsanda, arbetsmiljö och eventuell förekomst av tystnadskultur.

    Syftet är att skapa bättre förutsättningar att identifiera eventuella problem, följa utvecklingen över tid och vidta relevanta åtgärder där behov finns. Arbetet inleddes efter ett partsgemensamt beslut under senvåren 2026 och har bedrivits i nära samverkan med arbetstagarorganisationerna. Stor vikt har lagts vid frågornas utformning och hur svaren ska hanteras för att skapa förtroende för undersökningen och ge medarbetarna goda förutsättningar att svara öppet och ärligt. Den framtagna frågebanken har även kvalitetssäkrats med stöd av Försvarsstabens HR-funktion och ansvariga för Försvarsmaktens medarbetarundersökning, FM vind.

    Ambitionen är att genomföra en första pulsmätning i slutet av oktober, efter avslutad samverkan. Resultaten kommer att hanteras enligt principer motsvarande dem som används inom FM vind. För cyberstridskraftens ledning är detta ett uttryck för ett långsiktigt och systematiskt arbete med ledarskap och organisationskultur. Att aktivt efterfråga medarbetarnas upplevelser, även när svaren kan vara obekväma, är en viktig del av ett ansvarsfullt ledarskap.

    En stark cyberstridskraft förutsätter en organisation där medarbetarna känner förtroende för sina chefer, vågar göra sina röster hörda och vet att deras synpunkter tas på allvar.”

    Ur arkivet: