Senast publicerat
Senast publicerat:

Införandeledaren om MSU 24: ”Vi har underskattat svårigheten att mäta”

Införandet av nya markstridsuniform 24 har stoppats tillfälligt, vilket Officerstidningen kunde rapportera om igår. Detta eftersom det inte har levererats en tillräcklig mängd uniformer i större storlekar. ”Vi har lärt oss att det är svårt att mäta sig själv eller kamrat när man är nybörjare”, säger arméförvaltare Kenneth Felldén, som är införandeledare.

Josefine Owetz
Kenneth Felldén visar upp nya MSU 24
Arméförvaltare Kenneth Felldén besökte Göta trängregemente, T 2, i Skövde i maj när markstridsuniform 24 började driftsättas på förbandet.

Foto: Emil Malmborg

I början av juli beslutades att införandet av det nya markstridsuniformen, MSU 24, skulle pausas tillfälligt. Orsaken var att det inte hade levererats tillräcklig mängd uniformer i större storlekar medan det fanns ett överskott på uniformer i storlekarna extra small och small.

– Vi beslutade att om det saknas storlekar till någon individ när ett förband eller en del av ett regemente eller flottilj ska utrustas så väntar vi med det förbandet, sa arméförvaltare Kenneth Felldén som är införandeledare, i Officerstidningens artikel igår.

Efter publiceringen har frågor om varför det är nödvändigt att pausa införandet för hela förband lyfts i sociala medier. Enligt Kenneth Felldén handlar beslutet om att införandegruppen anser att det är dåligt om ett kompani är utrustat med olika uniformssystem.

– Användningen på kasern är inte ett problem, men hanteringen av persedlar i fält blir inte bra har vi ansett. Detta är orsaken till att vi vill utrusta hela kompanier och om det saknas storlekar så väntar vi med det förbandet. Det kan man ha kritik mot och anse att vi kunde göra på annat sätt, men vi tror att det är rätt, säger han.

Mätresultaten har hittills visat att det är stor skillnad på de mått som förbanden själva registrerade inför införandet jämfört med måtten som tas av de anställda nu. Det har gjort att det inte har levererats en tillräcklig mängd uniformer i rätt storlekar till Försvarsmakten för att leverera ut till förråden.

För att komma till rätta med mätproblemen har Försvarsmakten nu anlitat professionell personal för att ta korrekta mått på de individer som ska få uniformen.

När Försvarets materielverk var med och kontrollmätte såg vi att måttet för benlängd hade blivit fel för cirka 30 procent av personalen.

– Vi har lärt oss att det är svårt att mäta sig själv eller kamrat när man är nybörjare. Det är främst måtten för benlängd som har blivit fel. När Försvarets materielverk var med och kontrollmätte såg vi att måttet för benlängd hade blivit fel för cirka 30 procent av personalen, säger Kenneth Felldén och fortsätter:

– Vi ska försöka skapa tydlig instruktion och bättre mätverktyg för att det ska bli bättre. På längre sikt undersöker nu Försvarsmakten om kroppscanner är ett bra alternativ för mätning.

Det är främst sex mått som är viktiga för MSU 24 men totalt 19 mått som Försvarsmakten behöver ha på sin personal, förklarar han.

– Här ingår till exempel mått på huvudet som vi använder för att utrusta med den nya stridshjälmen.

Kenneth Fellden

Kenneth Felldén

Arméförvaltare och införandeledare MSU 24

Under hösten väntas utrullningen av uniformssystemet att kunna återupptas. För att underlätta för förrådspersonalen fylls det på med storlekar av MSU 24 på de förband där pårustningen redan är påbörjad, berättar Kenneth Felldén.

– Vi har justerat de kommande leveranserna så att vi inte köper fler av de små storlekarna och att vi köper fler av de stora. Vi har också lärt oss att det är bättre att utrusta hela garnisoner, en i taget. Att utrusta delar av en garnison ger ett behov av lagerhållning av reservmateriel på många ställen, säger han.

Vad tänker du om den uppkomna situationen?

– De inledande styrningarna för hur vi skulle införa systemet var inte tillräckligt bra. Vi har underskattat svårigheten att mäta. Det är berättigat att kritisera oss för detta men vi försöker förbättra oss efter hand. Vi fortsätter att utrusta förbanden så fort vi har tillräckligt många persedlar i de storlekar som personalen behöver, men först till de förband som vi redan har påbörjat införandet på.

Hittills har det nya uniformssystemet levererats till sju förband: Norrlands dragonregemente, K 4, Norrbottens flygflottilj, F 21, Norrbottens regemente, I 19, Bodens artilleriregemente, A 8, Stockholms amfibieregemente Amf 1, Göta Trängregemente, T 2, och Blekinge flygflottilj, F 17. Under 2028 ska MSU 24 vara införd i hela grundorganisationen. 

Fakta

Införandet av MSU 24 sker i sex faser:

Fas 1 (kvartal 2–4, 2025)

Liknande läsning:

K 4, F 21, F 17, Amf 1, I 19, A 8 och T 2

Fas 2 (inleds preliminärt kvartal 2, 2026)

K 3, P 18, LG, LedR, Amf 4, P 4, Ing 2, Swedec och Lv 6.

Fas 3 (inleds bedömt kvartal 1, 2027)

Förbandssättning görs till övriga förband av all kontinuerligt tjänstgörande militär personal upp till och med kompaninivå, inom garnisonerna Arvidsjaur, Boden, Luleå, Ronneby, Skövde och Motala/Kvarn, Haninge/Berga, Karlsborg, Gotland, Upplands-Bro och Stockholm, Enköping, Göteborg och Uddevalla/Skredsvik, Eksjö samt Halmstad.

Exempel på övriga förband är: 1.hkpskv i Luleå garnison, FMTS i Halmstad garnison, MR-säk förband i Bodens garnison.

Fas 4 (enligt senare order)

Tilldelning till utvalda GU-förband påbörjas.

Fas 5 (i enlighet med fas sex 2028 eller strax före)

Utrustning av övrig anställd militär personal och GU inom garnisoner enligt fas 3.

Fas 6 (inleds bedömt kvartal 1, 2028)

Förbandssättning sker till anställd militär personal och GU i resterande garnisoner, det vill säga Umeå, Sollefteå (med Östersund och Härnösand), Falun, Uppsala, Kristinehamns/Villingsberg, Örebro och Arboga, Linköping, Såtenäs, Karlskrona, Lund/Revinge samt Salem/Vällinge.

Källa: Försvarsmakten. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Skärpta antagningskrav och större inflytande för försvarsgrenarna att själva påverka kadetternas utbildning på funktionsskolorna. Officersprogrammet håller på att stöpas om för att bättre matcha Försvarsmaktens behov av officerskompetens. Målet är att förändringarna ska vara införda till höstterminen 2027.

    Linda Sundgren

    Foto: Oscar Olsson/TT

    Sedan ett drygt år pågår ett arbete med att förändra antagningen och strukturen på Officersprogrammet, OP. Förändringsarbetet går under namnet OP 2030, och leds av Försvarsmakten med stöd av Försvarshögskolan. Ett syfte med omgörningen är att på kort tid utbilda kadetter till krigsplaceringsbara officerare.

    – Redan efter första halvåret på Officersprogrammet ska man kunna vara användbar i krigsorganisationen som chef eller operatör. Vi har inte oändligt med tid och därför behöver vi göra den här inriktningen, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men det rör sig inte om någon officersexamen efter en termin, påpekar Försvarshögskolans vicerektor, generalmajor Anders Callert.

    – Det handlar om den absolut lägsta officersnivån och någon som vi skulle kunna skicka till fronten om det vore så. Sedan får man klä på de andra delarna efterhand, säger han.

    För att snabbt kunna utbilda krigsplaceringsbara officerare kommer innehållet i Officersprogrammet att stuvas om. Den försvarsmaktstid som idag är uppdelad i flera kortare perioder i början och slutet av terminerna kommer att bakas samman till en längre period som sträcker sig över hela första terminen.

    Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen.

    – Varje försvarsgren får ett stort ansvar för den första terminen och kan sätta sin egen målsättning för den verksamheten. Ett arméförband kan genomföra en plutonchefsutbildning som vi vet att de vill göra. I flottan kan man även nyttja tiden för att reducera befintlig efterutbildning. Först under termin två kommer Försvarshögskolans utbildningar att sätta igång fullt ut, säger Anders Callert.

    Även kraven på förkunskaper hos dem som erbjuds plats på Officersprogrammet ska höjas. Dels ska alla som antas till utbildningen ha genomfört gruppbefälsutbildning under eller efter värnplikten. Dels ska de ha kunskaper från grundutbildningen som överensstämmer med den inriktning de ska läsa på Officersprogrammet. För att uppnå detta ska försvarsgrenarnas inflytande över både försvarsmaktstiden och antagningen öka.

    – Det är fortfarande en central utbildning och Försvarshögskolan är fortsatt utbildningsanordnare, men försvarsgrenarna ska få större påverkan. Man kommer behöva ha en viss bakgrund från sin grundutbildning kopplat till den inriktning man läser på Officersprogrammet, säger Jonas Hård af Segerstad.   

    Jonas Hård af Segerstad

    Jonas Hård af Segerstad

    Försvarsmaktens utbildningchef

    En annan ambition med omgörningen är att öka överrensstämmelsen mellan utbildningen och Försvarsmaktens behov av kompetens. 

    – Under några år har vi varit väldigt glada över att det är många som vill läsa till officer, och det är bra, men nu behöver vi tydligare rikta utbildningen mot Försvarsmaktens behov, säger Jonas Hård af Segerstad och fortsätter:

    – Behöver vi en officer med viss sorts kompetens, exempelvis inom teknik, då ska vi kunna styra antagningen så att det är just tekniker vi utbildar.

    Även Anders Callert menar att stärka försvarsgrenarnas inflytande är rätt väg att gå.

    – De som har bäst möjlighet att avgöra vilka som är mest lämpade som officerare är de som ansvarar för grundutbildningen, och det är försvarsgrenarna. Därför kommer de få mycket att säga till om, säger han.

    Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet.

    En annan förändring kopplat till Officersprogrammet är att kadetterna ska välja inriktning på utbildningen i ett tidigare skede än vad som nu är fallet. Idag sker valet en bit in på första terminen, men i det nya systemet är ambitionen att inriktningen ska vara beslutad tidigare än idag.   

    – Om vi behöver fler av en viss kategori då måste vi rikta ett visst antal platser mot det behovet, och det är försvarsgrenarnas och förbandens behov som ska styra. Det kommer också stärka relationen mellan kadetterna och förbanden, vilket vi tror bara är en fördel, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Generalmajor Anders Callert, vicerektor FHS.

    Anders Callert

    Vicerektor Försvarshögskolan

    – Vi har länge byggt vår verksamhet på ett frivilligt system. Under flera år hade vi frivillig grundutbildning och sedan en stor frihet för kadetterna att välja inriktning på Officersprogrammet, säger Anders Callert och fortsätter:

    – Men som arbetsgivare kan man vara mycket tydligare och tala om att det är de här jobben som finns. I slutändan måste Försvarsmakten fungera och ha täckning på alla områden.

    Att de skärpta antagningskraven kan leda till minskade kadettkullar är en risk värd att ta, menar de.

    – Att som idag ha över 300 kadetter som startar varje år har vi långsiktigt inte behov av. Det är bättre att vi får in rätt individer och att förbanden får de officerare med den kompetens de behöver. Vi kan acceptera att det blir något färre kadetter om precisionen blir bättre, säger Jonas Hård af Segerstad.

    Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det.

    Några större förändringar av kursinnehållet på OP planeras däremot inte. Enligt de synpunkter som försvarsgrenarna inkom med inför omgörningen, framkom att de är belåtna med innehållet i utbildningen, säger Anders Callert. 

    – Försvarsgrenarna är mycket nöjda med innehållet och kadetterna ska fortfarande ha det antal högskolepoäng som krävs för examen. Det vi gör nu är framför allt en ompaketering.

    Jonas Hård af Segerstad säger att han ser flera fördelar med omstruktureringen av OP. Inte minst när det gäller att uppnå målet att snabbt utbilda krigsplaceringsbara officerare.

    – Om vi skulle hamna i ett läge där vi behöver snabbutbilda officerare, då har vi en metod för det. Och det vi ser i omvärlden tyder på att ett sådant behov kan uppstå. Då vet vi hur vi skulle kunna ställa om utbildningen till enterminsutbildningar för att snabbt få fram officerare.

    Ambitionen är att förändringarna kopplade till Officersprogrammet ska vara införda till starten av höstterminen 2027.

     

    Ur arkivet: