Senast publicerat
Senast publicerat:

Över hälften av dem som lämnar Försvarsmakten är missnöjda med lönen

Av de anställda som lämnade Försvarsmakten 2023 kunde 7 av 10 tänka sig att återvända till myndigheten för tjänstgöring. Samtidigt har betyget för Försvarsmakten som attraktiv arbetsgivare sjunkit något och fler upplever stress och hög arbetsbelastning än föregående år. Det visar Försvarsmaktens avgångsenkät 2023.

Linda Sundgren
Mer än hälften av de tillfrågade uppgav att missnöje med lönen var en bidragande orsak till varför de lämnat Försvarsmakten. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.

Foto: Joel Thungren/Försvarsmakten

Varje år genomför Försvarsmakten en enkätundersökning med medarbetare och värnpliktiga som lämnat myndigheten om varför de valt att sluta. Av de 502 anställda som deltog i den senaste avgångsenkäten var studier, jobb eller andra alternativ det vanligaste svaret med 29 procent. Näst vanligast var ”min situation inom Försvarsmakten”, med 23 procent.

– Från arbetsgivarens sida vill vi att arbetstagarna stannar kvar för att de trivs och vill fortsätta sin karriär hos Försvarsmakten. De allra flesta lämnar myndigheten med en övervägande positiv bild av Försvarsmakten och andelen nöjda kvinnor ökar, meddelar Försvarsmaktens personaldirektör Kim-Lena Ekvall Svedenbland i en skriftlig kommentar till Officerstidningen.

Liknande läsning:

Störst var missnöjet med lönen bland de som lämnade, vilket över hälften uppgav som bidragande orsak till att de slutade. 41 procent ansåg att utvecklingsmöjligheterna var för dåliga medan 37 procent hänvisade till brister i ledarskapet som skäl till uppsägningen.   

De senaste åren har stora satsningar gjorts på löneområdet, det är en prioriterad fråga som vi kommer att fortsätta jobba med.

– De senaste åren har stora satsningar gjorts på löneområdet, det är en prioriterad fråga som vi kommer att fortsätta jobba med. När det gäller utvecklingsmöjligheter behöver vi fortsätta jobba med frågan och använda till exempel medarbetarsamtalet för att ha en dialog om medarbetarens framtida utveckling, skriver Kim-Lena Ekvall Svedenblad.

Även betyget för arbetsmiljön med avseende på stress, krav och arbetsbelastning har försämrats. År 2012 fick arbetsmiljön medelvärde 3,30; i avgångsenkäten 2023 var medelvärdet 3,18.

– Vi är medvetna om att det på en del håll i Försvarsmakten råder en ökad arbetsbelastning till följd av det förändrade omvärldsläget, stödet till Ukraina och den pågående tillväxten vilket påverkat den organisatoriska arbetsmiljön. Vi fortsätter att hålla koll på denna fråga och avlasta de berörda i de delar som det är möjligt, skriver Kim-Lena Ekvall Svedenbland.

Svaren från de värnpliktiga i avgångsenkäten visar att tre av fyra skadade sig under utbildningen. Vanligast var fot- och knäskador som stod för 47 procent av skadorna. Även den psykiska ohälsan bland värnpliktiga ökar och 2023 uppgav 65 procent av de svarande att de under sin tid i Försvarsmakten för första gången upplevt ångest, nedstämdhet, depression eller stress. Det kan jämföras med 45 procent året innan. En av fyra värnpliktiga upplevde någon form av ovälkommet beteende. Vanligast var att bli utsatt av ett befäl (16 procent), följt av annan värnpliktig (8 procent).

– Det är inte acceptabelt att värnpliktiga upplever sig utsatta för ovälkommet beteende. Försvarsmakten behöver alltjämt arbeta vidare för att både förebygga och förstärka förmågan att omhänderta fall när det händer, skriver Kim-Lena Ekvall Svedenblad.

Nöjdheten bland de anställda i avgångsenkäten fick medelvärdet 6,63 på en 10-gradig skala. Högst betyg får faktorer som anställningstrygghet samt kamratskap och gemenskap. Sju av tio av samtliga 570 svarande kunde tänka sig att återvända till Försvarsmakten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Åtta värnpliktiga från Tolkskolan vid Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum drabbades av köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari. Enligt en yrkesofficer med god insyn i verksamheten kan skadorna kopplas till den tystnadskultur som granskningar har visat råder vid förbandet. ”Min största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset”, säger officeren.

    Linda Sundgren
    Flera värnpliktiga från Tolkskolan fick köldskador under en övning i Arvidsjaur. Enligt de avvikelserapporter som upprättades vid förbandet efteråt, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bilden är från en övning vid Norrlands dragonregemente.

    Foto: Andreas Bardell/Aftonbladet/TT

    Under den gångna vintern har ett stort antal köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Ett av de drabbade förbanden är Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum, FM undsäkC, där åtta värnpliktiga vid Tolkskolan ådrog sig köldskador under en övning i Arvidsjaur i februari.

    Övningen var en del av den grundläggande soldatutbildningen och pågick under tio dagar med bland annat skjutövningar och fältdygn. Det var mycket kallt med temperaturer som tidvis sjönk under 30 minusgrader. Enligt de avvikelserapporter om köldskador som upprättades vid förbandet efter övningen, anpassades inte övningen till rådande väderlek. Bland annat fick soldaterna efter den 13 timmar långa bussresan från Uppsala till Norrlands dragonregemente, K 4, i Arvidsjaur gå rakt ut från bussen och direkt inleda ett övningsmoment i 23 minusgrader, utan order om att förstärka klädseln. Först efter initiativ från en av de övriga deltagare uppmanades soldaterna att föra med sig värmejacka och pälsmössa. 

    En av dagarna hölls utbildningsmoment utomhus under elva timmar med bland annat skjutövningar. Enda möjligheten att värma sig var att tillfälligtvis sätta sig i ett fordon på tomgång i anslutning till platsen. Skadorna som de värnpliktiga ådrog sig omfattar köldskador på tår, fingrar och kinder. En yrkesofficer vid FM undsäkC med god insyn i Tolkskolans verksamhet berättar följande för Officerstidningen:

    – Jag fick veta att isvaksbadet ställdes in på grund av kylan, och det var ju klokt. Sedan fick jag uppgift om att utbildningspassen utomhus skulle ha kortats med hänsyn till temperaturen, men jag upplever inte att det blev så med tanke på vad soldaterna vittnade om och att de hade varit ute i 12 timmar i 32 minusgrader, säger yrkesofficeren som vill vara anonym.

    Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här.

    Enligt avvikelserapporterna har instruktörerna under övningen fattat flera beslut som bidrog till skadorna. Bland annat beordrades de värnpliktiga under ett knappt 12 timmar långt utomhusmoment i 32 minusgrader att inte använda tjocka vantar under den del av dagen där skjutövning pågick och vissa av vapnens metalldelar hade inte tejpats.

    De värnpliktiga beordrades också att bära fältmössa istället för pälsmössa i 21 minusgrader med motiveringen att pälsmössa inte ska bäras på garnisonsområdet, en order som saknade grund i regelverket. Yrkesofficeren vid FM undsäkC konstaterar att instruktörerna brast i omhändertagandet av de värnpliktiga, men säger samtidigt att instruktörerna inte hade fått de förutsättningar som krävdes för att lösa uppgiften på ett bra sätt.

    – Jag är övertygad om att instruktörerna gjorde så gott de kunde, men de var för oerfarna och hade inte fått den kunskap som behövdes för att lösa uppgifterna de var ordersatta att utföra. Den mer erfarna i övningsledningen på plats i Arvidsjaur hade inte tillräckliga resurser i form av tid för att planera övningen fullt ut och var uppbunden inomhus en stor del av tiden med att planera nästa del av utbildningen.

    Yrkesofficeren menar att situationen orsakades av problemen högre upp i organisationen på förbandet.

    – Flera ur personalen har under lång tid påtalat problem i utbildningen, framför allt bristen på erfaret befäl och att det har en negativ påverkan på verksamheten. Något gehör har detta inte fått, säger yrkesofficeren och fortsätter. 

    – Jag upplever att förbättringsförslag möts med stark skepticism och fientlighet. Det är så det fungerar här. Den som lyfter problem blir utmålad som den som är problemet.

    Att förbandet har bekymmer med tystnadskultur där den som påtalar brister riskerar att drabbas av repressalier, har påtalats upprepade gånger. Senast i samband med en inspektion av Säkerhetsinspektionen i oktober förra året, något Officerstidningen rapporterat om. Yrkesofficeren som uttalar sig i den här artikeln var inte en av dem som intervjuades i reportaget om tystnadskultur i höstas, men menar att köldskadorna är en effekt av tystnadskulturen vid förbandet.

    – Nu har tystnadskulturen drabbat enskilda värnpliktiga. Man tar inte verksamheten på allvar och har inte tillräckligt med resurser, och min allra största farhåga är att någon till slut får betala det yttersta priset. Alltså att någon blir allvarligt skadad, invalidiserad eller dör, säger yrkesofficeren.

    Officerstidningen har sökt Tolkskolan och FM undsäkC för en intervju. I ett sms till Officerstidningen meddelar Sofia Norin, kommunikationschef vid FM undsäkC, att de tagit del av avvikelserapporterna och att det nu pågår ett internt arbete där förbandet ”noggrant går igenom det som har rapporterats för att få en tydlig och korrekt bild av situationen”. I nuläget vill förbandet därför inte kommentera ärendet ytterligare.

    Artikeln har uppdaterats med ett tillägg om förstärkning av klädsel och justering av antal timmar för ett av utbildningsmomenten. 

    Ur arkivet: