Det är ett mycket allvarligt säkerhetsläge och säkerhetsriskerna har ökat det senaste året, konstaterar den militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, i sin årsöversikt för 2023. Utöver kriget i Ukraina pågår flera stora parallella kriser, däribland kriget i Gaza och fördjupade konflikter i Sahel-området.
Den 24 februari är det två år sedan Ryssland storskaliga invasion av Ukraina. Det finns inget som tyder på att kriget kommer att avslutas i närtid och vi måste utgå från att den konflikt som funnits mellan Ryssland och Väst kommer att fortsätta, sa generallöjtnant Thomas Nilsson, chef för Must, på en pressträff på måndagen.
– Även om Ryssland inte har nått de mål man hade när man startade kriget har den ryska ledningen i allt högre grad låst sig vid kriget, både politiskt och ekonomiskt. Ryssland ställer nu om sitt samhälle för att kunna fortsätta att föra ett kostsamt, förödande och långt krig, sa Thomas Nilsson på pressträffen och fortsatte:
– Must har tidigare dragit slutsatsen att ingen av sidorna för närvarande har möjlighet att vinna kriget med militära medel, den bedömningen kvarstår. Liksom bedömningen att kriget inte kommer att avslutas genom en förhandlingslösning på kort sikt.
» I detta läge vore det misstag att tro att en tillfällig begränsning i den ryska förmågan i vår region ger oss ett andrum. «
Ryssland driver vidare kriget, trots omfattande förluster och kostnader. Thomas Nilsson betonade vikten av ett fortsatt och omfattande militärt stöd till Ukraina, inte minst är behovet stort på artilleri- och luftvärnsammunition.
Den ryska ledningens agerande präglas av ett högt risktagande och det finns en risk att konflikten eskalerar, sa Mustchefen vidare. Situationen innebär också en ökad risk för militära incidenter på grund av misstag och kan involvera ytterligare länder.
– Vi har exempelvis sett nedslag av robotdelar i Natoländer. Denna typ av incidenter kan få farliga konsekvenser, sa Thomas Nilsson.
Liknande läsning:
Sverige måste planera för att ha ett aggressivt och riskbenäget Ryssland som granne under lång tid framöver. Ryssland är alltjämt den säkerhetshotande aktör som Försvarsmakten dimensionerar sin verksamhet utifrån. Thomas Nilsson poängterade betydelsen av att Sverige fortsätter att stärka den egna försvarsförmågan i ett högt tempo.
– I detta läge vore det misstag att tro att en tillfällig begränsning i den ryska förmågan i vår region ger oss ett andrum. Rysslands förmåga att genomföra ett militärt angrepp mot Sverige är fortsatt den dimensionerande hotbilden för Försvarsmakten. Och även som Natomedlem måste Sverige kunna möta ett antagonistiskt och svårförutsägbart Ryssland, sa han.
» Även som Natomedlem måste Sverige kunna möta ett antagonistiskt och svårförutsägbart Ryssland. «
Musts bedömning är att Ryssland, så snart man kan, kommer att försöka att öka sin militära styrka efter förlusterna i Ukraina. ”Det finns hinder, såsom bristande ekonomiska förutsättningar, förlorade nyckelkompetenser och de omfattande sanktionerna. Men den ryska regimen har gjort detta till ett högt prioriterat område”, skriver Mustchefen i sitt förord till årsöversikten.
Ryssland har påbörjat planläggningen för en uppbyggnad av landets militära styrka under de kommande fem åren, enligt Must. ”Det finns dock betydande hinder för detta. Några av dessa hinder är sanktionernas inverkan på den ryska försvarsindustrin, den ekonomiska utvecklingen samt förluster av officerare och underofficerare i Ukrainakriget vilka kan bli svåra att ersätta beroende demografiutvecklingen”, skriver Must.
Länk till Must årsöversikt här.
