Senast publicerat
Senast publicerat:

Skjutförbud på nya AK 24 – problem med fördröjd avfyrning

Den nya automatkarbinen 24, AK 24, har fått skjutförbud. Detta efter att det uppmärksammats problem med fördröjning mellan det att avtryckaren trycks in och skottet går av. Nu ska samtliga vapen undersökas och i väntan på genomförd kontroll kommer nyinryckta värnpliktiga inledningsvis att tilldelas AK 5 eller AK 4, berättar regementsförvaltare Henrik Lundin, införandeledare för eldhandvapen.

Josefine Owetz
Den 28 februari fick den nya automatkarbinen 24, AK 24, skjutförbud.

Foto: Johanna Wallén/Försvarsmakten.

Efter årsskiftet har införandet av den nya automatkarbinen 24, Ak 24, påbörjats på bredd ute på förbanden och inryckande värnpliktiga har tilldelats de nya vapnen.

Men för några veckor sedan upptäcktes problem med avfyrningsinrättningen på några vapen och sedan slutet av februari råder det skjutförbud på AK 24, något som DN var först att rapportera om.

Liknande läsning:

– Felfunktionen uppstår sannolikt i avfyrningsinrättningen. Följden blir en fördröjd avfyrning, från det att man trycker på avtryckaren blir det en fördröjning på upp till några sekunder innan skott går av. Det anses därför vara en säkerhetsrisk att använda vapnet och detta kräver åtgärder omedelbart för att förhindra tillbud eller olyckor, säger regementsförvaltare Henrik Lundin, nytillträdd införandeledare för eldhandvapen i Försvarsmakten.

Vilka risker innebär fördröjd avfyrning?

– Riskerna är att man inte har en kontrollerad eldgivning. Ytterst kan det innebära att jag riktar vapnet mot ett mål, verkar och tror att jag avfyrat men sedan kommer inget skott. Jag misstänker då eldavbrott och med rörelse i vapnet så kan pipan riktas åt sidan och skott kan avlossas i fel riktning om jag ännu inte släppt avtryckaren.

Beslutet om omedelbart skjutförbud fattades den 28 februari av chefen för Försvarsmaktens Marksäkerhetssektion. Utöver problemen med fördröjd avfyrning har även ytterligare fel inrapporterats, däribland lossad pipa och gasblock med dålig fastsättning.

Problemen är inte kända sedan tidigare och har inte noterats vid maxtester som genomförts av industrin eller vid provturskommandot, som pågått sedan förra sommaren på fyra utvalda förband. Resultaten från de plutonförsök med AK 24 som genomförts har varit bra, berättar Henrik Lundin.

Vi gör vad vi kan och tillsammans med försvarsindustrin, leverantör och spetskompetens bland tekniker kommer vi att reda ut det här

Hur ser du på denna uppkomna situation?

– Jag tycker att det är olyckligt. Vi hade andra förhoppningar och en annan tro. Vi har haft bra resultat från provturskommandot och med utgångspunkt i att resultaten gick så pass bra där så kunde vi tempoväxla för att få ut vapnen till intrycket av plutonsbefäl efter nyår. Men nu är situationen här och den måste hanteras, säger Henrik Lundin och fortsätter:

– Vi gör vad vi kan och tillsammans med försvarsindustrin, leverantör och spetskompetens bland tekniker kommer vi att reda ut det här. Jag förstår att det här ifrågasätter systemets riktighet och det är nu viktigt att vi gör det vi kan för att åtgärda det här så att man känner förtroende för det vapen man får i sin hand.

Tillverkaren Sako har tillsammans med representanter från Försvarsmakten och Försvarets materielverk undersökt de vapen som har haft felfunktion. Utifrån detta har en metod för att kontrollera vapnen tagits fram och nu ska en översyn av samtliga levererade vapen genomföras.

005_webb

Våren 2023 tecknade Försvarets materielverk, FMV, ett ramavtal med den finska leverantören Sako om nya eldhandvapen.

Foto: FMV

AK 24 finns i två utförande i Försvarsmakten i dag. Felen som har uppstått har skett vid instruktörsutbildningen, vilket innebär att det troligen handlar om de vapen från serieproduktionen som levererades till Försvarsmakten i december och inte de försöksvapen som använts under provturskommandot, förklarar Henrik Lundin.

Han betonar också att viss problematik inte är ovanlig i samband med införandet av nya vapensystem.

– Det här är en känd företeelse för oss som har varit med ett tag. Det har varit felfunktioner på tidiga versioner av både AK 5 och AK 4. Vi lär oss hela tiden hur systemen fungerar och slutsatser dras så att man kan göra versionsförbättringar. Även fast det varit en process att ta fram systemet så är det inte ett färdigt system, det är mycket som vi kommer upptäcka i och med att vi använder det.

Det här är en känd företeelse för oss som har varit med ett tag. Det har varit felfunktioner på tidiga versioner av både AK 5 och AK 4

Skjutförbudet innebär att AK 24 inte får användas vid skjutning med skarp och lös ammunition. Däremot kommer olika typer av utbildningsverksamhet på AK 24 fortsatt att genomföras.

– Det innebär att man kan genomföra utbildning på materielkunskap, övningar i handgrepp och liknande, men ingen skjutning. Skjutförbudet gäller för samtliga vapen. De kontrollåtgärder vi vidtar nu kommer att behöva göras på alla vapen som har levererats hittills, men även på de planerade leveranserna under våren.

Vapen från provturskommandet används i dag vid högvakt av vissa förband och där kommer fortsatt användning av AK 24 att tillåtas.

– Risken att soldater i vakttjänst ska tvingas avfyra sina vapen bedöms som låg. Därför undantas skarp bevakningstjänst från det här beslutet, säger Henrik Lundin.

En utredningsgrupp vid Arméstaben har analyserat olika handlingsalternativ för hur skjutförbudet ska hanteras. I veckan beslutades att AK 5 C/D och AK 4C/E ska användas i värnpliktsutbildningen från och med nu fram till det att förbudet hävs, senast den 1 augusti. Därefter ska antingen AK 24 eller det beställda interimsvapnet Colt M4A1 nyttjas i utbildningen av värnpliktiga.

– In till dess att kontrollerna är gjorda och vi med säkerhet vet att vi kan häva skjutförbudet kommer man använda AK 4 och AK 5. Det är kända vapensystem och är inte i sig särskilt dramatiskt, säger Henrik Lundin och fortsätter:

– Interimsvapnet finns med som alternativ för att skapa handlingsfrihet för oss. I stället för att avvakta och se så kan vi också förbereda oss för andra alternativ. Vi kommer nu att vidta åtgärder för att genomföra införandeutbildningar på Colten på Markstridsskolan.

Kontrollen av samtliga levererade AK 24:or fortsätter. Teknikerna som undersökt vapnen med felfunktion har gjort en preliminär bedömning men ytterligare tester görs för att definitivt fastställa orsaken. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under årets två första månader har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. De allra flesta som drabbats är värnpliktiga och elever. Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning, uppger att oerfarna befäl och det pressade läge som organisationen befinner sig i kan ha bidragit till skadeutfallet. En granskning har nu inletts för att utreda vinterns köldskador.

    Linda Sundgren
    Det har varit en kall vinter med kraftig ökning av köldskador i Försvarsmakten: 134 rapporterade fall hittills 2026 jämfört med 47 under hela 2025 – däribland 13 värnpliktiga vid P 4 i Skövde under övningen Vintersol.

    Foto: Försvarsmakten

    Den gångna vintern har varit ovanligt kall och från den 1 januari till den 1 mars 2026 har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Det kan jämföras med 47 rapporterade köldskador under hela 2025. Den händelse som fått mest uppmärksamhet i medierna inträffade i samband med övningen Vintersol 2026, där 13 värnpliktiga vid Skaraborgs regemente, P 4, i Skövde, drabbades av olika typer av köldskador sedan värmaren i deras tält slutat att fungera. En händelse som Sveriges Radio P 4 Skaraborg var först att rapportera om.

    Bland det totala antalet köldskadade finns enstaka soldater vid Natos multinationella brigad i Lettland (LNLV 26), men de allra flesta är värnpliktiga eller elever på Försvarsmaktens olika skolor. Det berättar förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben och ordförande i den centrala utredning som granskar vinterns köldskador.

    – Skadorna som rapporterats handlar om allt från en vit prick på kinden till djupare förfrysningsskador och allt däremellan. Det som lyfts fram som allvarligt är att de drabbade är värnpliktiga. Den här mängden köldskador och risken för men hos vissa individer är allvarligt, säger han.

    I avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder

    Även om vintern har varit ovanligt kall med temperaturer under 40 minusgrader, finns kunskap i organisationen om hur man uppträder i låga temperaturer. Enligt Joakim Giöbel tillhör också majoriteten av de skadade soldaterna Norrlandsföreband som är vana vid kyla. Joakim Giöbel säger att han i avvikelserapporterna noterat faktorer som kan ha bidragit till det stora antalet skadade.

    – Vi har många unga befäl där ute, och som jag tolkar det har de genomfört de övningar som ålagts dem utan hänsyn till väder och vind. De har inte riskhanterat som de borde, helt enkelt. Jag är jättetacksam för alla yngre kollegor, men det går kanske lite fort ibland.

    En annan brist han registrerat är avsaknad av adekvat utbildning.

    – Det finns en utbildning som heter kallt väder som alla som åker norrut för att öva ska genomföra, annars får man inte vara med. Men i avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder, säger Joakim Giöbel.

    Att Försvarsmakten befinner sig i en situation med kraftig tillväxt samtidigt som befattningar inom Nato ska bemannas och stödet till Ukraina fortgår, kan också ha bidragit till de uppkomna skadorna, menar Joakim Giöbel.

    – Det är samma personal som genomför utbildningar, som förkovrar sig i nya grejer och själva går i skola samtidigt som fler värnpliktiga tas emot. Detta innebär en hög belastning i verksamheten.

    Också Pliktrådet, den organisation som omhändertar värnpliktigas intressen under grundutbildningen, följer hanteringen av köldskaderapporterna. Enligt Pliktrådets ordförande, Alice Westlund, är det oroväckande att det tycks finnas främst yngre befäl som inte förstår vidden av riskerna med att verka i kyla. Hon pekar också på de förändringar som nu genomförs i Officersprogrammet och som hon menar kan leda till att kunskapen om uppträdande i fysiskt påfrestande miljöer sjunker ytterligare.

    – Man har tagit bort fysiskt stridsvärde ur kursplanen på Officersprogrammet. Det kan leda till att de officerare som kommer ut på förbanden är mindre införstådda med det fysiologiska eftersom de inte får med sig det under utbildningen. Det kan i sin tur komma att påverka hur man hanterar bland annat kyla och köldskador, säger Alice Westlund.

    Den centrala utredningen om köldskadorna som pågår vid Arméstaben väntas bli klar i maj.

    Fakta

    Köldskador

    En köldskada uppstår när en kroppsdel blir så kraftigt nerkyld att blodet inte längre cirkulerar genom den, det som kallas att förfrysa sig.

    Köldskador kommer stegvis och förvärras så länge exponering för kyla fortgår, och vind och fukt ökar risken för köldskador. Vanligast är köldskador på händer, fötter, öron, näsa och kinder.

    De flesta köldskador är ytliga och läker av sig själva, men de kan också gå djupare in i huden och leda till bestående skador.

    Vanliga symptom vid ytligare köldskador är exempelvis hud som vitnar, förlorad känsel, smärta och svullnad. Ibland kan även blåsor bildas.

    Symptom vid djupare köldskador är bland annat hård och vitgul hud, blåfärgade mönster på huden, mörka blodfyllda blåsor, svullnad, kraftig smärta eller att huden inte får tillbaka sin normala färg och känsel efter 60 minuters uppvärmning.

    Källa: 1177.se

    Ur arkivet: