Senast publicerat
Senast publicerat:

Paus i införandet av nya uniformssystemet

Införandet av nya markstridsuniform 24 har stoppats tillfälligt. Orsaken är att det har levererats för få uniformer i större storlekar och att det råder brist på vissa artiklar. Professionell personal har anlitats för att ta korrekta mått och under hösten planeras utrullningen att återupptas.

Linda Sundgren
Mätresultaten visar att det är stor skillnad på de mått som förbanden själva registrerade inför införandet av den nya markstridsuniformen jämfört med måtten som tas nu.

Foto: FMV

I början av juli beslutades att pårustningen av MSU 24 skulle pausas. Orsaken var att det inte levererats tillräcklig mängd uniformer i större storlekar medan det fanns ett överskott på uniformer i storlekarna extra small och small. Dessutom är det brist på vissa artiklar.

– Vi beslutade att om det saknas storlekar till någon individ när ett förband eller en del av ett regemente eller flottilj ska utrustas så väntar vi med det förbandet. Det här är andra gången vi pausat införandet. Vi hade samma problem i vintras, säger arméförvaltare Kenneth Felldén som är införandeledare.

Enligt en skrivelse som arméförvaltaren upprättat har Försvarsmakten nu anlitat professionell personal för att ta mått på de individer som ska få uniformen. Mätresultaten visar att det är stor skillnad på de mått som förbanden själva registrerade inför införandet jämfört med dem som tas nu.

– När vi gjort kontrollmätningar har vi sett att det blivit fel på framför allt benlängd. Att ta mått är en yrkesprofession i sig och jag tror att det är sammanlagt 19 olika mått som ska registreras. Varför det inte gjordes rätt från början kan jag inte svara på, säger Kenneth Felldén.

När vi gjort kontrollmätningar har vi sett att det blivit fel på framför allt benlängd.

Även Försvarsmaktens digitala stödsystem Prio bidrar till problemen genom att storleksalgoritmen genererar fel storlekar för vissa persedlar.

– Systemet behöver uppdateras, konstaterar Kenneth Felldén.

Kenneth Fellden

Kenneth Felldén

Arméförvaltare och införandeledare MSU 24

Under hösten väntas utrullningen av uniformssystemet kunna återupptas. Införandet sker i sex faser från norr till söder och vid årsskiftet ska all tjänstgörande militär personal upp till och med kompaninivå (värnpliktiga undantaget) ha pårustats vid Norrlands dragonregemente, K 4, Norrbottens flygflottilj, F 21, Norrbottens regemente, I 19, Bodens artilleriregemente, A 8, Stockholms amfibieregemente Amf 1, Göta Trängregemente, T 2, och Blekinge flygflottilj, F 17. Under 2028 ska MSU 24 vara införd i hela grundorganisationen.

Liknande läsning:

Fakta

Införandet av MSU 24 sker i sex faser:

Fas 1 (kvartal 2–4, 2025)

K 4, F 21, F 17, Amf 1, I 19, A 8 och T 2

Fas 2 (inleds preliminärt kvartal 2, 2026)

K 3, P 18, LG, LedR, Amf 4, P 4, Ing 2, Swedec och Lv 6.

Fas 3 (inleds bedömt kvartal 1, 2027)

Förbandssättning görs till övriga förband av all kontinuerligt tjänstgörande militär personal upp till och med kompaninivå, inom garnisonerna Arvidsjaur, Boden, Luleå, Ronneby, Skövde och Motala/Kvarn, Haninge/Berga, Karlsborg, Gotland, Upplands-Bro och Stockholm, Enköping, Göteborg och Uddevalla/Skredsvik, Eksjö samt Halmstad.

Exempel på övriga förband är: 1.hkpskv i Luleå garnison, FMTS i Halmstad garnison, MR-säk förband i Bodens garnison.

Fas 4 (enligt senare order)

Tilldelning till utvalda GU-förband påbörjas.

Fas 5 (i enlighet med fas sex 2028 eller strax före)

Utrustning av övrig anställd militär personal och GU inom garnisoner enligt fas 3.

Fas 6 (inleds bedömt kvartal 1, 2028)

Förbandssättning sker till anställd militär personal och GU i resterande garnisoner, det vill säga Umeå, Sollefteå (med Östersund och Härnösand), Falun, Uppsala, Kristinehamns/Villingsberg, Örebro och Arboga, Linköping, Såtenäs, Karlskrona, Lund/Revinge samt Salem/Vällinge.

Källa: Försvarsmakten. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    "Jag förväntar mig att chefer tar ett tydligt ansvar för att motverka och åtgärda destruktiva kulturer där de förekommer, liksom att alla medarbetare Försvarsmakten reagerar och agerar vid kontakt med ovälkommet beteende", skriver ÖB Michael Claesson i ett svar till Maria Levin.

    Josefine Owetz
    "Chefer på alla nivåer måste se, agera, följa upp och skydda den som utsätts — inte verksamhetens anseende eller individers karriärer. Det är en grundläggande ledarskapsfråga", skriver ÖB Michael Claesson.

    Foto: Henrik Montgomery/TT

    När major Maria Levin nyligen skrev till mig uttryckte hon en ilska och besvikelse som jag vet delas av många medarbetare och chefer i Försvarsmakten, inklusive mig själv. 

    De uppgifter som framkommit kring händelser på Livgardet är allvarliga. Framför allt därför att människor har farit illa. Men också därför att förtroendet för oss som organisation skadas när handlingar som strider mot vår värdegrund uppfattas inte få tillräckliga konsekvenser.

    Nolltolerans måste märkas i handling och konsekvens. Annars mister orden sitt värde. Samtidigt får vi aldrig överge rättssäkerheten. I en rättsstat ska ingen dömas på lösa grunder eller genom mediala opinioner. Formella processer måste ha sin gång. Men låt mig understryka att rättssäkerhet aldrig får bli en ursäkt för passivitet, tystnad eller undfallenhet i ledarskapet.

    För mig handlar detta ytterst om ansvar. Chefer på alla nivåer måste se, agera, följa upp och skydda den som utsätts — inte verksamhetens anseende eller individers karriärer. Det är en grundläggande ledarskapsfråga.

    Jag förväntar mig också att chefer tar ett tydligt ansvar för att motverka och åtgärda destruktiva kulturer där de förekommer

    Organisationer och kulturer formas av vad chefer tolererar, vilka beteenden som får fortsätta och vilka signaler som skickas när något händer.

    Därför följer jag nu särskilt upp hur vi använder de disciplinära och arbetsrättsliga verktyg som finns till arbetsgivarens förfogande, både lokalt och centralt. Jag förväntar mig också att chefer tar ett tydligt ansvar för att motverka och åtgärda destruktiva kulturer där de förekommer, liksom att alla medarbetare Försvarsmakten reagerar och agerar vid kontakt med ovälkommet beteende.

    Jag håller med Maria om att vi aldrig kommer vara operativt starka om människor inte känner trygghet och tillit till varandra. Operativ effekt och en sund kultur är inte motsatser. De är beroende av varandra.

    Låt oss fortsätta bygga en organisation där människor behandlas med respekt, där övertramp får konsekvenser och där våra värderingar också manifesteras i handling.

    Michael Claesson, överbefälhavare

    Ur arkivet: