Senast publicerat
Senast publicerat:

Paus i införandet av nya uniformssystemet

Införandet av nya markstridsuniform 24 har stoppats tillfälligt. Orsaken är att det har levererats för få uniformer i större storlekar och att det råder brist på vissa artiklar. Professionell personal har anlitats för att ta korrekta mått och under hösten planeras utrullningen att återupptas.

Linda Sundgren
Mätresultaten visar att det är stor skillnad på de mått som förbanden själva registrerade inför införandet av den nya markstridsuniformen jämfört med måtten som tas nu.

Foto: FMV

I början av juli beslutades att pårustningen av MSU 24 skulle pausas. Orsaken var att det inte levererats tillräcklig mängd uniformer i större storlekar medan det fanns ett överskott på uniformer i storlekarna extra small och small. Dessutom är det brist på vissa artiklar.

– Vi beslutade att om det saknas storlekar till någon individ när ett förband eller en del av ett regemente eller flottilj ska utrustas så väntar vi med det förbandet. Det här är andra gången vi pausat införandet. Vi hade samma problem i vintras, säger arméförvaltare Kenneth Felldén som är införandeledare.

Enligt en skrivelse som arméförvaltaren upprättat har Försvarsmakten nu anlitat professionell personal för att ta mått på de individer som ska få uniformen. Mätresultaten visar att det är stor skillnad på de mått som förbanden själva registrerade inför införandet jämfört med dem som tas nu.

– När vi gjort kontrollmätningar har vi sett att det blivit fel på framför allt benlängd. Att ta mått är en yrkesprofession i sig och jag tror att det är sammanlagt 19 olika mått som ska registreras. Varför det inte gjordes rätt från början kan jag inte svara på, säger Kenneth Felldén.

När vi gjort kontrollmätningar har vi sett att det blivit fel på framför allt benlängd.

Även Försvarsmaktens digitala stödsystem Prio bidrar till problemen genom att storleksalgoritmen genererar fel storlekar för vissa persedlar.

– Systemet behöver uppdateras, konstaterar Kenneth Felldén.

Kenneth Fellden

Kenneth Felldén

Arméförvaltare och införandeledare MSU 24

Under hösten väntas utrullningen av uniformssystemet kunna återupptas. Införandet sker i sex faser från norr till söder och vid årsskiftet ska all tjänstgörande militär personal upp till och med kompaninivå (värnpliktiga undantaget) ha pårustats vid Norrlands dragonregemente, K 4, Norrbottens flygflottilj, F 21, Norrbottens regemente, I 19, Bodens artilleriregemente, A 8, Stockholms amfibieregemente Amf 1, Göta Trängregemente, T 2, och Blekinge flygflottilj, F 17. Under 2028 ska MSU 24 vara införd i hela grundorganisationen.

Liknande läsning:

Fakta

Införandet av MSU 24 sker i sex faser:

Fas 1 (kvartal 2–4, 2025)

K 4, F 21, F 17, Amf 1, I 19, A 8 och T 2

Fas 2 (inleds preliminärt kvartal 2, 2026)

K 3, P 18, LG, LedR, Amf 4, P 4, Ing 2, Swedec och Lv 6.

Fas 3 (inleds bedömt kvartal 1, 2027)

Förbandssättning görs till övriga förband av all kontinuerligt tjänstgörande militär personal upp till och med kompaninivå, inom garnisonerna Arvidsjaur, Boden, Luleå, Ronneby, Skövde och Motala/Kvarn, Haninge/Berga, Karlsborg, Gotland, Upplands-Bro och Stockholm, Enköping, Göteborg och Uddevalla/Skredsvik, Eksjö samt Halmstad.

Exempel på övriga förband är: 1.hkpskv i Luleå garnison, FMTS i Halmstad garnison, MR-säk förband i Bodens garnison.

Fas 4 (enligt senare order)

Tilldelning till utvalda GU-förband påbörjas.

Fas 5 (i enlighet med fas sex 2028 eller strax före)

Utrustning av övrig anställd militär personal och GU inom garnisoner enligt fas 3.

Fas 6 (inleds bedömt kvartal 1, 2028)

Förbandssättning sker till anställd militär personal och GU i resterande garnisoner, det vill säga Umeå, Sollefteå (med Östersund och Härnösand), Falun, Uppsala, Kristinehamns/Villingsberg, Örebro och Arboga, Linköping, Såtenäs, Karlskrona, Lund/Revinge samt Salem/Vällinge.

Källa: Försvarsmakten. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: