Utbildningschefen: ”Beslutet innebär inte att vi sänker kadettersättningen”

Även officersaspiranter som läser med särskilda förmåner under officersutbildningen får ta del av den höjda kadettersättningen. ”Men för att inte kadettersättning och grundlön ska innebära ett lönepåslag gör vi, precis som tidigare, ett avdrag på lönen som motsvarar den skattefria kadettersättningen så att grundlönen bibehålls”, säger Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef.

Vissa kan läsa till specialistofficer och reservofficer med särskilda förmåner under utbildningen. Det innebär att man behåller sin grundlön minus ett bruttolöneavdrag. Detta avdrag höjdes nyligen, något som skapat missnöje hos berörda kadetter.

Den som har arbetat som soldat, sjöman eller civilanställd i Försvarsmakten i minst ett år kan studera till officer med särskilda förmåner. För soldater och sjömän innebär det att man behåller sin grundlön, minus ett bruttolöneavdrag, under utbildningen. Utöver det får de dagersättningen som tillkommer alla kadetter. Denna ersättning höjde regeringen i våras, från 140 till 170 kronor om dagen.

Höjningen innebär att den totala inkomst som kadetter med särskilda förmåner har – grundlön plus dagsersättning – skulle bli högre än den lön som de har haft som anställda innan studierna. Den 6 september kom ett beslut som justerar löneavdraget till 7 500 kronor, vilket motsvarar ökningen i dagersättning.

– Beslutet innebär inte att Försvarsmakten har sänkt kadettersättningen och beslutet innebär inte att de som studerar med särskilda förmåner får mindre i lönekuvertet än vad de hade som anställda innan studierna. Beslutet innebär att de som varit anställda soldater eller sjömän, eller civila, även fortsatt erbjuds att studera med bibehållen lön, säger generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef, som är den som har fattat beslutet och fortsätter:

– Kadettersättningen beslutas av regeringen och styrs i officersförordningen och den ska alla som går på våra skolor få. Men för att inte kadettersättning och grundlön ska innebära ett lönepåslag gör vi ett avdrag på lönen som motsvarar den skattefria kadettersättningen. Det är det som är bruttolöneavdraget, ett avdrag som vi gör på lönen före skatt

» Beslutet innebär inte att den som studerar med särskilda förmåner får mindre i lönekuvertet än vad de hade som anställda innan studierna. «

Varför höjs bruttolöneavdraget med 1 500 kronor? Vad innebär det i plånboken för kadetter med särskilda förmåner?

– Kadettersättningen har höjts med 1050 kronor i månaden. Vi har gjort ett avdrag med 1 500 kronor i månaden, från 6 000 till 7 500 kronor. Skillnaden är att de 7 500 kronorna är avdrag på lönen före skatt. När man betalar skatt på de 1 500 kronorna så motsvarar det de skattefria
1 050 kronorna. När vi räknar på detta så man får ut lika mycket på lönekontot som innan beslutet. Det är ingen skillnad.

Varför kan inte kadetter med särskilda förmåner få även den höjda kadettersättningen?

– Om vi inte hade gjort avdraget så hade soldater som läser med särskilda förmåner blivit dubbelkompenserade för kostnadsutvecklingen, dels genom höjd kadettersättning och dels genom att lönerna har höjts i linje med ÖB dagorder. Det är fortsatt ett förmånligt erbjudande som Försvarsmakten har till de anställda, att få studera med bibehållen lön.

Beslutet gäller från den 1 september och omfattar samtliga officersaspiranter som läser grundläggande officersutbildning med särskilda förmåner. Officerstidningen har varit i kontakt med flera kadetter som är missnöjda med beslutet. Utöver besvikelse över själva beslutet är många kritiska till den uteblivna informationen från arbetsgivaren.

– Jag förstår att flera har blivit besvikna av detta beslut, kadetter har hört av sig till både till mig och till mina medarbetare med frågor. Vi hade behövt varit tydligare och snabbare med informationen. Det får vi hantera nu. Vissa har fått information om beslutet via sociala medier vilket självklart inte är acceptabelt. I grunden handlar detta om en administrativ åtgärd, som fattades för sent. Nu försöker vi nå ut med information till de kadetter som går på skolorna i våra egna kanaler, säger Michael Cherinet.

» Vissa tolkade det som att de skulle få löneförhöjning när de började plugga, sedan justerade vi löneavdraget och då uppfattade de att de blev av med en löneförhöjning «

Höjningen av dagsersättning skedde i maj, det vill säga 4 månader före det att det här beslutet togs, varför dröjde det så pass länge?

– Det var olyckliga omständigheter. Det har varit ett högt tryck i Försvarsstaben under det här året. Vi fattade beslutet så pass sent att några hann påbörja utbildningen med den höjda kadettersättningen men med det låga bruttolöneavdraget. Vissa tolkade det som att de skulle få löneförhöjning när de började plugga, sedan justerade vi löneavdraget och då uppfattade de att de blev av med en löneförhöjning. Jag förstår att man kan ha tyckt att det här har varit otydligt. Då är det viktigt att förstå att den förmån man har som anställd är att få studera vidare med bibehållen lön, säger han och tillägger att inga kadetter kommer att bli återbetalningsskyldiga: 

– Det är vi som har gjort fel så ingen ska lida för det. Ingen kommer att behöva betala tillbaka något.

Varför har inte detta beslut samverkats med arbetstagarorganisationerna?

– Det är en administrativ åtgärd. Den innebär ingen ändring av tidigare villkor. Jag såg inte att det här var en fråga för formell samverkan. Däremot hade det varit vettigt att orientera om beslutet så att det inte hade missuppfattats så som det har gjorts.

Något som har väckt reaktioner i sociala medier bland försvarsmaktsanställda och försvarsdebattörer är en formulering i beslutet. ”Den höjda ersättningen innebär också att nettoinkomsten efter studier riskerar att bli lägre eller i samma nivå som under studietiden, det vill säga ingen eller mycket liten löneutveckling sker vid anställning som officer”, står det i övervägandet bakom beslutet.

Att löneutvecklingen när man går från kadett till officer riskerar att bli för liten –  varför är detta ett problem?

– Den formuleringen är korrekt för en del, men i sammanhanget är den överflödig. De som varit anställda som soldater under lång tid, de har löner som är närmare de löner som är i nivå med ingångslönen till specialistofficer. Men det spelar ingen roll för det här beslutet egentligen. Det var en överflödig motivbild.

Försvarsmakten har redan i dag svårt att fylla utbildningsplatserna. Är detta beslut rätt åtgärd för ökad rekrytering till specialistofficersutbildningarna?

– I grunden handlar det om att vi även fortsatt erbjuder GSS och civila att plugga med bibehållen grundlön. Det är så man måste se det. Det är ett förmånligt erbjudande att plugga med lön, säger Michael Cherinet.

» Missnöjet bland officersaspiranterna som studerar under särskilda förmåner under sin skoltid är högst begriplig. «

I en skriftlig kommentar skriver Officersförbundets förbundsdirektör Johan Hansson: ”Missnöjet bland officersaspiranterna som studerar under särskilda förmåner under sin skoltid vid specialistofficersutbildningarna är högst begriplig. Att ändra förutsättningarna till det sämre när man gjort ett viktigt yrkesval och påbörjat sin utbildning skapar frustration och förvåning, inte minst för de direkt berörda”, skriver han och fortsätter:

”Beslutet kommer särskilt illa i en tid då Försvarsmakten behöver stabilitet och förutsägbarhet bland personalen när det gäller löner och villkor. Inte minst när personalen har börjat skönja positiva villkorsförändringar. Försvarsmakten var ensam i sitt beslut – ett beslut man också ensam kan rätta till.”, skriver Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör.

Den 2 oktober publicerade Officerstidningen ett öppet brev från kadetter som riktas till ÖB Micael Bydén och Michael Cherinet. I brevet uppmanar kadetter på flera av Försvarsmaktens skolor att Försvarsmakten ska ompröva det fattade beslutet.

Intervjun med Michael Cherinet gjordes den 2 oktober, men innan det öppna brevet inkom till Försvarsmakten och före publiceringen på Officerstidningen.se. Officerstidningen har efter intervjun erbjudit myndigheten möjlighet att replikera på det öppna brevet.

FAKTA

Förmåner Officersutbildning
Under officersutbildningen får alla kadetter en dagersättning på 170 kronor per dag. Den betalas ut månadsvis. Den som arbetat som soldat, sjöman (kontinuerligt eller tidvis) eller civilanställd i Försvarsmakten i minst ett år när utbildningen till specialistofficer eller reservofficer påbörjas har möjlighet till studier med särskilda förmåner. Som soldat eller sjöman behåller du din grundlön, utan lönetak, minus 7 500 kronor bruttolöneavdrag. Som civilanställd behåller du din grundlön, upp till ett lönetak om 30 000 kronor, minus 7 500 kronor bruttolöneavdrag.

Följande förmåner ingår och är skattefria:

• Mat och boende
• Sjukvård och akut tandvård
• Resor vid in- och utryckning
• En hemresa per tjänstgöringsfri helg
• Tillgång till kläder och utrustning som behövs
• Dessutom ingår Försvarsmaktens försäkringsskydd. 

Källa: Försvarsmakten

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.
I närtid kommer HMS Artemis att kasta loss för sitt första skarpa underrättelseuppdrag. Foto: Cecilia Lindberg/Försvarsmakten

Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

– Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

» Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

– Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats. 

Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten. 

HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.
Stridsflygplanet Jas 39 C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E. Foto: Saab.

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

– Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

» Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Den 20 mars besöktes Sverige av en av Natos stående marina styrkor – SNMG 1 – för första gången sedan inträdet i försvarsalliansen. Ställföreträdande marinchef, Patrik Gardesten, bedömer att Försvarsmakten kan vara redo att delta i Natos stående marina styrkor redan i år.
Den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon anlöpte Stockholm och frihamnen på tisdagen. Fartyget ingår i Standing Nato Maritime Group One. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

Natostyrkans flaggskepp, den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon (F102), ligger förtöjd vid kajen i Frihamnen tillsammans med ytterligare fyra fartyg ur SNMG 1. Syftet med besöket är att välkomna Sverige in i alliansen och visa upp en enad front mot öst. Med ombord är viceamiral Diedo Maleterre, ställföreträdande chef för Natos marina styrkor vid Marcom i London. Han säger att han gläds åt det svenska medlemskapet.  

– Med Sveriges Natointräde är vi 26 maritima nationer i Nato och det gör oss väldigt starka. Marcom ser fram emot ett ännu större samarbete med Sverige än vi haft tidigare, inte minst i Östersjön. Men jag vet också av erfarenhet att Sverige kan operera utanför Östersjön. Den svenska marinen är mycket stark.  

Marcom koordinerar samtliga Natos fyra stående marina styrkor som opererar i Medelhavet, Svarta havet, Atlanten och Östersjön. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Natos marina operationer ändrat fokus, säger Diedo Maleterre.

– Tidigare var det mycket verksamhet riktad mot terrorister i Röda havet och liknande operationer. Nu handlar det om att visa upp en stark avskräckande förmåga gentemot Ryssland. Vi är inte naiva. Vi vet vad de är kapabla till.

» Vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning «

Enligt brigadgeneral Patrik Gardesten, ställföreträdande marinchef, som också deltog vid flottbesöket i Frihamnen, är marinens väg in i Nato relativt kort.

 – Vi har verkat inom ramen för partnerskap med Nato sedan 1994 och vår resa till integrering är inte så lång. Vi har redan ett långtgående samarbete med god kompatibilitet och så vidare och vi har haft personal i Marcom sedan några dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Sedan finns det en del kvar att göra gällande teknik, som exempelvis samband, säger han. 

Det talas om att Sverige ska kunna bidra med ett minröjningsfartyg och därefter en korvett till Natos stående marina styrkor. Hur långt har ni kommit i den planeringen?

– Om vi ska avdela plattformar till Natos stående styrkor är det ytterst ett politiskt beslut. Men vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning, säger Patrik Gardesten.

Hur påverkas marinen på hemmaplan om ett minröjningsfartyg ska verka i Natokontext? 

– Avdelar man något så har man det inte själv, så är det förstås. Men vi är en del av Nato nu och om vi avdelar något till Nato så avdelar vi det till oss själva. Vi är inte ensamma längre och jag tror inte att vi ska se det som att vi förlorar något. Vi får mer än vi kan ge, säger Patrik Gardesten.

Vad får den svenska marinen ut av ett sådant här flottbesök?

 – Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. Uttrycket ”You have to know eachother before you need eachother”, blir tydligt i den här kontexten, säger Patrik Gardesten.

» Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. «

Han bedömer att det finns ett stort intresse bland anställda i marinen att tjänstgöra i Nato, och han tror inte att det enbart handlar om nyhetens behag.

Styrkechefen för SNMG 1, den spanske viceamiralen Joaquin Ruiz Escagedo, har 1 200 individer under sig, varav 230 tjänstgör på Almirante Juan de Borno. Enligt honom är det i den spanska marinen attraktivt att tjänstgöra i Nato.

– Även om vi har varit medlemmar i alliansen länge upplever jag att det fortfarande är lätt att rekrytera till uppdrag inom Nato, säger han. Det är populärt att delta. Almirante gick in i task force one i januari och kommer att stanna till juli. 

Övriga fartyg i SNMG 1 är det tyska stödfartyget FGS Bonn, italienska fregatten ITS Luigi Rizzo, norska fregatten HNoMS Otto Svedrup och den franska fregatten FS Normandie. I styrkan ingår ytterligare en fransk fregatt, FS Aquitane, som deltar i marinövningen Vår 24 på Västkusten.  

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.