Utbildningschefen: ”Beslutet innebär inte att vi sänker kadettersättningen”

Även officersaspiranter som läser med särskilda förmåner under officersutbildningen får ta del av den höjda kadettersättningen. ”Men för att inte kadettersättning och grundlön ska innebära ett lönepåslag gör vi, precis som tidigare, ett avdrag på lönen som motsvarar den skattefria kadettersättningen så att grundlönen bibehålls”, säger Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef.

Vissa kan läsa till specialistofficer och reservofficer med särskilda förmåner under utbildningen. Det innebär att man behåller sin grundlön minus ett bruttolöneavdrag. Detta avdrag höjdes nyligen, något som skapat missnöje hos berörda kadetter.

Den som har arbetat som soldat, sjöman eller civilanställd i Försvarsmakten i minst ett år kan studera till officer med särskilda förmåner. För soldater och sjömän innebär det att man behåller sin grundlön, minus ett bruttolöneavdrag, under utbildningen. Utöver det får de dagersättningen som tillkommer alla kadetter. Denna ersättning höjde regeringen i våras, från 140 till 170 kronor om dagen.

Höjningen innebär att den totala inkomst som kadetter med särskilda förmåner har – grundlön plus dagsersättning – skulle bli högre än den lön som de har haft som anställda innan studierna. Den 6 september kom ett beslut som justerar löneavdraget till 7 500 kronor, vilket motsvarar ökningen i dagersättning.

– Beslutet innebär inte att Försvarsmakten har sänkt kadettersättningen och beslutet innebär inte att de som studerar med särskilda förmåner får mindre i lönekuvertet än vad de hade som anställda innan studierna. Beslutet innebär att de som varit anställda soldater eller sjömän, eller civila, även fortsatt erbjuds att studera med bibehållen lön, säger generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef, som är den som har fattat beslutet och fortsätter:

– Kadettersättningen beslutas av regeringen och styrs i officersförordningen och den ska alla som går på våra skolor få. Men för att inte kadettersättning och grundlön ska innebära ett lönepåslag gör vi ett avdrag på lönen som motsvarar den skattefria kadettersättningen. Det är det som är bruttolöneavdraget, ett avdrag som vi gör på lönen före skatt

» Beslutet innebär inte att den som studerar med särskilda förmåner får mindre i lönekuvertet än vad de hade som anställda innan studierna. «

Varför höjs bruttolöneavdraget med 1 500 kronor? Vad innebär det i plånboken för kadetter med särskilda förmåner?

– Kadettersättningen har höjts med 1050 kronor i månaden. Vi har gjort ett avdrag med 1 500 kronor i månaden, från 6 000 till 7 500 kronor. Skillnaden är att de 7 500 kronorna är avdrag på lönen före skatt. När man betalar skatt på de 1 500 kronorna så motsvarar det de skattefria
1 050 kronorna. När vi räknar på detta så man får ut lika mycket på lönekontot som innan beslutet. Det är ingen skillnad.

Varför kan inte kadetter med särskilda förmåner få även den höjda kadettersättningen?

– Om vi inte hade gjort avdraget så hade soldater som läser med särskilda förmåner blivit dubbelkompenserade för kostnadsutvecklingen, dels genom höjd kadettersättning och dels genom att lönerna har höjts i linje med ÖB dagorder. Det är fortsatt ett förmånligt erbjudande som Försvarsmakten har till de anställda, att få studera med bibehållen lön.

Beslutet gäller från den 1 september och omfattar samtliga officersaspiranter som läser grundläggande officersutbildning med särskilda förmåner. Officerstidningen har varit i kontakt med flera kadetter som är missnöjda med beslutet. Utöver besvikelse över själva beslutet är många kritiska till den uteblivna informationen från arbetsgivaren.

– Jag förstår att flera har blivit besvikna av detta beslut, kadetter har hört av sig till både till mig och till mina medarbetare med frågor. Vi hade behövt varit tydligare och snabbare med informationen. Det får vi hantera nu. Vissa har fått information om beslutet via sociala medier vilket självklart inte är acceptabelt. I grunden handlar detta om en administrativ åtgärd, som fattades för sent. Nu försöker vi nå ut med information till de kadetter som går på skolorna i våra egna kanaler, säger Michael Cherinet.

» Vissa tolkade det som att de skulle få löneförhöjning när de började plugga, sedan justerade vi löneavdraget och då uppfattade de att de blev av med en löneförhöjning «

Höjningen av dagsersättning skedde i maj, det vill säga 4 månader före det att det här beslutet togs, varför dröjde det så pass länge?

– Det var olyckliga omständigheter. Det har varit ett högt tryck i Försvarsstaben under det här året. Vi fattade beslutet så pass sent att några hann påbörja utbildningen med den höjda kadettersättningen men med det låga bruttolöneavdraget. Vissa tolkade det som att de skulle få löneförhöjning när de började plugga, sedan justerade vi löneavdraget och då uppfattade de att de blev av med en löneförhöjning. Jag förstår att man kan ha tyckt att det här har varit otydligt. Då är det viktigt att förstå att den förmån man har som anställd är att få studera vidare med bibehållen lön, säger han och tillägger att inga kadetter kommer att bli återbetalningsskyldiga: 

– Det är vi som har gjort fel så ingen ska lida för det. Ingen kommer att behöva betala tillbaka något.

Varför har inte detta beslut samverkats med arbetstagarorganisationerna?

– Det är en administrativ åtgärd. Den innebär ingen ändring av tidigare villkor. Jag såg inte att det här var en fråga för formell samverkan. Däremot hade det varit vettigt att orientera om beslutet så att det inte hade missuppfattats så som det har gjorts.

Något som har väckt reaktioner i sociala medier bland försvarsmaktsanställda och försvarsdebattörer är en formulering i beslutet. ”Den höjda ersättningen innebär också att nettoinkomsten efter studier riskerar att bli lägre eller i samma nivå som under studietiden, det vill säga ingen eller mycket liten löneutveckling sker vid anställning som officer”, står det i övervägandet bakom beslutet.

Att löneutvecklingen när man går från kadett till officer riskerar att bli för liten –  varför är detta ett problem?

– Den formuleringen är korrekt för en del, men i sammanhanget är den överflödig. De som varit anställda som soldater under lång tid, de har löner som är närmare de löner som är i nivå med ingångslönen till specialistofficer. Men det spelar ingen roll för det här beslutet egentligen. Det var en överflödig motivbild.

Försvarsmakten har redan i dag svårt att fylla utbildningsplatserna. Är detta beslut rätt åtgärd för ökad rekrytering till specialistofficersutbildningarna?

– I grunden handlar det om att vi även fortsatt erbjuder GSS och civila att plugga med bibehållen grundlön. Det är så man måste se det. Det är ett förmånligt erbjudande att plugga med lön, säger Michael Cherinet.

» Missnöjet bland officersaspiranterna som studerar under särskilda förmåner under sin skoltid är högst begriplig. «

I en skriftlig kommentar skriver Officersförbundets förbundsdirektör Johan Hansson: ”Missnöjet bland officersaspiranterna som studerar under särskilda förmåner under sin skoltid vid specialistofficersutbildningarna är högst begriplig. Att ändra förutsättningarna till det sämre när man gjort ett viktigt yrkesval och påbörjat sin utbildning skapar frustration och förvåning, inte minst för de direkt berörda”, skriver han och fortsätter:

”Beslutet kommer särskilt illa i en tid då Försvarsmakten behöver stabilitet och förutsägbarhet bland personalen när det gäller löner och villkor. Inte minst när personalen har börjat skönja positiva villkorsförändringar. Försvarsmakten var ensam i sitt beslut – ett beslut man också ensam kan rätta till.”, skriver Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör.

Den 2 oktober publicerade Officerstidningen ett öppet brev från kadetter som riktas till ÖB Micael Bydén och Michael Cherinet. I brevet uppmanar kadetter på flera av Försvarsmaktens skolor att Försvarsmakten ska ompröva det fattade beslutet.

Intervjun med Michael Cherinet gjordes den 2 oktober, men innan det öppna brevet inkom till Försvarsmakten och före publiceringen på Officerstidningen.se. Officerstidningen har efter intervjun erbjudit myndigheten möjlighet att replikera på det öppna brevet.

FAKTA

Förmåner Officersutbildning
Under officersutbildningen får alla kadetter en dagersättning på 170 kronor per dag. Den betalas ut månadsvis. Den som arbetat som soldat, sjöman (kontinuerligt eller tidvis) eller civilanställd i Försvarsmakten i minst ett år när utbildningen till specialistofficer eller reservofficer påbörjas har möjlighet till studier med särskilda förmåner. Som soldat eller sjöman behåller du din grundlön, utan lönetak, minus 7 500 kronor bruttolöneavdrag. Som civilanställd behåller du din grundlön, upp till ett lönetak om 30 000 kronor, minus 7 500 kronor bruttolöneavdrag.

Följande förmåner ingår och är skattefria:

• Mat och boende
• Sjukvård och akut tandvård
• Resor vid in- och utryckning
• En hemresa per tjänstgöringsfri helg
• Tillgång till kläder och utrustning som behövs
• Dessutom ingår Försvarsmaktens försäkringsskydd. 

Källa: Försvarsmakten

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Att bryta den manliga normen som dominerar Försvarsmakten är svårt eftersom majoriteten av dem som arbetar i organisationen vinner på att bevara den. Dessutom finns en stark önskan bland många kvinnor i försvaret att bli accepterade av det manliga kollektivet, vilket även det bidrar till att befästa normen. Det framgår av en avhandling från Lunds universitet.
Många kvinnor upplever att de måste prestera betydligt bättre än sina manliga kollegor för att bli accepterade i Försvarsmakten, både i sin yrkesroll och som individer. Detta visar Frida Linehagens avhandling om jämställdhet i Försvarsmakten.

Hur kommer det sig att jämställdhetsarbetet i Försvarsmakten går trögt, trots att försvarsmaktsledningen vidtagit en mängd åtgärder för att skapa en jämställd organisation? Den frågan ställer kapten Frida Linehagen i sin avhandling Gender (in)equality within the Swedish armed forces, som hon disputerade med den 13 oktober. Enligt avhandlingen beror den långsamma utvecklingen på ett motstånd mot förändring i organisationen. Motståndet genomsyrar hela Försvarsmakten på alla nivåer och består av en komplex blandning av manliga normer och strukturella problem.

– Det handlar inte så mycket om enskilda individer som är mot kvinnor i Försvarsmakten; de är nog varken särskilt många eller särskilt tongivande i dag. Motståndet finns inbyggt i systemet. Det kanske inte har blivit så avsiktligt, men det är svårt att ta sig ur, säger Frida Linehagen som i dag tjänstgör vid Sjöstridsskolan efter fem år som doktorand på Försvarshögskolan.

En bakomliggande orsak till den svårbemästrade ojämlikheten är den manliga norm som präglar organisationen. Normen ger män en självklar plats i den kollektiva gemenskapen och unga soldater fostras in i organisationen enligt rådande normer. Kvinnor har däremot inte samma givna plats i gemenskapen utan måste anstränga sig för att bli upptagna i kollektivet. De behöver bevisa sin duglighet och många kvinnor upplever att de måste prestera betydligt bättre än sina manliga kollegor för att bli accepterade, både i sin yrkesroll och som individer. Frida Linehagen menar att strävan efter att bli en del av kollektivet är förståelig, samtidigt som det bidrar till att bevara den manliga norm som försvårar för kvinnor i organisationen.

– Strävan efter att bli accepterad gör ibland att kvinnor tar avstånd från andra kvinnor. Många vill tvätta bort kvinnligheten och inte engagera sig i jämställdhetsfrågor, säger hon.  

» Det handlar inte så mycket om enskilda individer som är mot kvinnor i Försvarsmakten; de är nog varken särskilt många eller särskilt tongivande i dag. Motståndet finns inbyggt i systemet. «

Frida Linehagen konstaterar att det också finns män som är obekväma med den manliga normen i Försvarsmakten och som ser de problem som deras kvinnliga kollegor ställs inför. Däremot är det få som tar strid för en förändring.  

– När jag började intressera mig för de här frågorna för 20 år sedan tänkte jag att det skulle vara så enkelt för männen att kliva fram och ta ställning för kvinnorna. Men med åren har jag insett att det krävs otroligt mycket av dem för att göra det. De har ju så mycket att förlora på det. Och om de tar ställning för kvinnorna, hur kommer de själva att behandlas då?

I sitt arbete med avhandlingen har Frida Linehagen intervjuat flera män i organisationen som vittnar om problem när de själva eller andra försöker agera efter övertygelse istället för att följa strömmen. Som när någon föreslår en kvinna till en chefsbefattning.

– Det är inte ovanligt med kommentarer som ”du gör det bara för att vara pk”, ”du vill bara ha det i ditt CV” eller ”du gör det bara för att få läsa Hopen”. Flera män i studien har upplevt detta, men få har aktivt motsatt sig det. Risken finns att man istället viker sig för kritiken och väljer någon annan till befattningen, för att slippa konflikter, säger Frida Linehagen.

Frida Linehagen-Foto Camilla Svensk-Försvarshögskolan_liten
Frida Linehagen, kapten vid Sjöstridsskolan och doktorand på Försvarshögskolan.

Även på organisatorisk nivå finns ett motstånd mot kvinnor, enligt avhandlingen. Ett exempel är att det trots att kvinnor tjänstgjort i Försvarsmakten i över 40 år, så kommer den första unisexuniformen först 2026. Ett annat exempel är Försvarsmaktens kollektivavtal där man 2017 gjorde en särskild satsning på kvinnors löner med målet att de skulle uppgå till 95 procent av männens ersättning.

– Den här typen av missriktade satsningar ger dubbelt bakslag. 95 procent av männens löner är inte jämställda löner. Det ger också de män som inte orkar eller vågar engagera sig för jämställdhet och de kvinnor som bara vill bli accepterade i det manliga kollektivet vatten på sina kvarnar; att det här inte är en prioriterad fråga, säger Frida Linehagen.  

För att åstadkomma en verklig förändring krävs flera insatser, menar hon. Som att införliva ämnet jämställdhet i samtliga utbildningar, från grundutbildningen till den Högre officersutbildningen. Men också att stödja förbanden i deras jämställdhetsarbete och skapa en tydligare struktur kring det.

– Man kan inte säga åt förbanden att de ska jobba med det här utan att också tala om hur det ska gå till. En del förband sätter upp jämställdhet som en punkt på sina APT:er, och det är ju bra. Men vad ska lyftas på den punkten, och av vem? Ofta förväntas förbandets kvinnor att ta hand om det, men de vill ju bli accepterade i det manliga kollektivet och passa in. Inte driva jämställdhetsfrågor.

Frida Linehagen tror dock att det kan bli en viss skillnad framöver genom att fler kvinnor genomför värnplikten.

– Förhoppningsvis kommer dagens unga tjejer och killar inte acceptera sådant som vi lite äldre har gjort. Men Försvarsmakten måste också tydligt visa att de menar allvar och inte vacklar i frågan. Det är jätteviktigt att de satsningar som görs är genomtänkta och konstruktiva.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
”Försvarsmaktens tillväxtskede innebär ett stort behov av ökade elevvolymer på Försvarsmaktens skolor och utbildningar. I dag studerar totalt 420 kadetter på Officersprogrammets tre årskullar. År 2025 är målsättningen att antalet ska vara uppe i 685 studenter. För att klara dessa volymer behöver Försvarshögskolan, FHS, anställa fler militära lärare. Men av de 22 lärartjänster som skolan utlyste inför höstens terminsstart på OP har bara ett fåtal blivit tillsatta.”
Ur Officerstidningen nr 1, 2020.

FAKTA

Då:

En stor lärarbrist på Officersprogrammet. Av de 22 lediga tjänsterna som utlysts tillsattes bara sju. En ohållbar situation där personalen på Försvarshögskolan gick på knäna och där målsättningen att ha 685 kadetter på Officersprogrammet år 2025 såg ut att gå om intet.

Nu:

Fyra år senare ser situationen betydligt ljusare ut.  Tack vare att man tagit hjälp av OF 3:or och OF 4:or som tagit examen från Högre officersprogrammet och dels skapat ett samarbete mellan civila akademiska lärare och officerare finns
i dag bara en-två vakanta tjänster på Officersprogrammet och man har nästan nått målet att ha 685 kadetter år 2025.

I nummer 1 2020 skrev Officerstidningen om lärarbristen på Officersprogrammet, OP. En lärarbrist som i sig innebar en begränsande faktor för Försvarsmaktens tillväxt. 

– Nu går personalen på knäna, men löser ändå uppgiften och utbildningen genomförs, sa Johan Brorson, programchef för OP, och beskrev situationen som ohållbar i längden. 

En följd av lärarbristen var att kadetterna drabbades, bland annat genom att lärarna inte klarade av tidskraven för att rätta genomförda prov. Det fanns också risk för att man skulle tvingas stryka vissa utbildningar inom uppdragsutbildningarna och att lärarbristen därmed inte bara skulle gå ut över Officersprogrammet. I dag, fyra år senare, är situationen helt annorlunda. 

– Efter sommaren har vi fått ett bra tillskott av militära lärare och som det är nu har Försvarshögskolan en, kanske två vakanta platser, säger Stefan Smedman, programansvarig på Officersprogrammet. 

» Varje år tar FHS kontakt med dem som tar examen från Högre officersprogrammet och frågar om någon vill vara kvar en tid som lärare. «

Redan ett år efter det att Officerstidningen publicerat artikeln om lärarbristen började saker och ting falla på plats. Lösningen stavas en lika stor dos kreativitet, som god vilja och bra problemlösningsförmåga samt en tät dialog mellan Försvarsmakten och Försvarshögskolan, FHS.

– Varje år tar FHS kontakt med dem som tar examen från Högre officersprogrammet och frågar om någon vill vara kvar en tid som lärare, säger Stefan Smedman. 

Han beskriver det faktum att en överstelöjtnant/kommendörkapten eller en major/örlogskapten jobbar kvar som militär lärare som en win-win. Dels får OP skickliga och engagerade lärare, dels blir det en kompetenshöjning för de nyutexaminerade officerarna.   

En annan åtgärd för att lösa situationen på Försvarshögskolan har varit att låta den militära professionen och de civila akademikerna arbeta närmare varandra. Det var en lösning som 2020 ansågs vara kontroversiell.

– Då är risken att kopplingen till den militära professionen minskar, befarade Johan Brorson. 

Stefan Smedman håller inte med. 

– Det har visat sig vara en bra mix. Då kan vi officerare stå för professionen och de civila lärarna stå för den fördjupade kunskapen inom respektive ämnesområde, säger han. 

 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I augusti var det akut brist på personlig utrustning i Försvarsmakten. Situationen har blivit bättre under hösten, berättar logistikchef brigadgeneral Claes Isoz, bland annat genom snabbanskaffning av vissa persedlar och nyinkomna leveranser till centrallagret.
I ett direktiv som gick ut i slutet av augusti uppmanades anställda att lämna in kängor, regnställ, skalplagg och termosar för att inryckande värnpliktiga och officersaspiranter skulle kunna utrustas.

I slutet av augusti gick ett direktiv ut i Försvarsmakten där anställda uppmanades att återlämna viss personlig utrustning inför kommande inryckningstillfällen. Detta eftersom det var akut brist på bland annat kängor, regn- och skalplagg på vissa förband, något som Officerstidningen tidigare har rapporterat om.

En rad olika åtgärder har därefter genomförts. Utöver uppmaningen till anställda, har också utrustning omfördelats mellan förbanden för att tillgodose behoven hos inryckande värnpliktiga och officersaspiranter.

I dag, två månader senare, har tillgången på personlig utrustning förbättrats, enligt brigadgeneral Claes Isoz, Försvarsmaktens logistikchef. Exempelvis har 10.000 regnställ från Helly Hansen och 10.000 par kängor av modellen 5.11 A/T 8 köpts in, något som försvarsdebattören Taktisk har skrivit om.

» Försvarsmakten har genomfört snabbanskaffning av civila regnställ och kängor som nu finns levererade. «

– Försvarsmakten har genomfört snabbanskaffning av civila regnställ och kängor som nu finns levererade till Försvarsmaktens centrallager och det kan börja beställas därifrån inom kort. Snabbanskaffning av vinterkängor pågår nu, säger Claes Isoz. 

Claes Isoz, Försvarsmaktens logistikchef. Foto: FM.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle egentligen ha kommit till förbanden innan midsommar i år, men leveransen uteblev. Det berodde på att det behövdes ytterligare förberedelser för att tillse att förbanden skulle kunna ta hand om kroppsskydden vad gäller förvaring, underhåll och användning, berättade Claes Isoz för Officerstidningen i början av september.

 Vad gäller kroppsskydd 23 D har det genomförts instruktörsutbildning i början av oktober och dessa kroppsskydd finns nu tillgängliga att beställa från Försvarsmaktens centrallager för alla som har kroppsskydd på sina utrustningskort för sin befattning.

Han berättar att det fortsatt under en övergångsperiod kommer att vara brist på en del persedlar på förråden, men att flera centrala beställningar har gjorts och att en rad leveranser är planerade de närmaste månaderna.

» 89.000 baskrar är levererade, likaså 90.000 brynjor med lång ärm. «

– Leverans av 150.000 termosar kommer att ske från slutet av november till början av december. 89.000 baskrar är levererade, likaså 90.000 brynjor med lång ärm. Vi har också fått 10.000 sovsäckar. 42.000 trosor, hälften vardera av långa respektive korta ben, har levererats, säger logistikchef Claes Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.