Senast publicerat
Senast publicerat:

Utbildningschefen: ”Beslutet innebär inte att vi sänker kadettersättningen”

Även officersaspiranter som läser med särskilda förmåner under officersutbildningen får ta del av den höjda kadettersättningen. ”Men för att inte kadettersättning och grundlön ska innebära ett lönepåslag gör vi, precis som tidigare, ett avdrag på lönen som motsvarar den skattefria kadettersättningen så att grundlönen bibehålls”, säger Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef.

Josefine Owetz
Johan Nilsson/TT
Vissa kan läsa till specialistofficer och reservofficer med särskilda förmåner under utbildningen. Det innebär att man behåller sin grundlön minus ett bruttolöneavdrag. Detta avdrag höjdes nyligen, något som skapat missnöje hos berörda kadetter.

Den som har arbetat som soldat, sjöman eller civilanställd i Försvarsmakten i minst ett år kan studera till officer med särskilda förmåner. För soldater och sjömän innebär det att man behåller sin grundlön, minus ett bruttolöneavdrag, under utbildningen. Utöver det får de dagersättningen som tillkommer alla kadetter. Denna ersättning höjde regeringen i våras, från 140 till 170 kronor om dagen.

Höjningen innebär att den totala inkomst som kadetter med särskilda förmåner har – grundlön plus dagsersättning – skulle bli högre än den lön som de har haft som anställda innan studierna. Den 6 september kom ett beslut som justerar löneavdraget till 7 500 kronor, vilket motsvarar ökningen i dagersättning.

– Beslutet innebär inte att Försvarsmakten har sänkt kadettersättningen och beslutet innebär inte att de som studerar med särskilda förmåner får mindre i lönekuvertet än vad de hade som anställda innan studierna. Beslutet innebär att de som varit anställda soldater eller sjömän, eller civila, även fortsatt erbjuds att studera med bibehållen lön, säger generalmajor Michael Cherinet, Försvarsmaktens utbildningschef, som är den som har fattat beslutet och fortsätter:

– Kadettersättningen beslutas av regeringen och styrs i officersförordningen och den ska alla som går på våra skolor få. Men för att inte kadettersättning och grundlön ska innebära ett lönepåslag gör vi ett avdrag på lönen som motsvarar den skattefria kadettersättningen. Det är det som är bruttolöneavdraget, ett avdrag som vi gör på lönen före skatt

» Beslutet innebär inte att den som studerar med särskilda förmåner får mindre i lönekuvertet än vad de hade som anställda innan studierna. «

Varför höjs bruttolöneavdraget med 1 500 kronor? Vad innebär det i plånboken för kadetter med särskilda förmåner?

– Kadettersättningen har höjts med 1050 kronor i månaden. Vi har gjort ett avdrag med 1 500 kronor i månaden, från 6 000 till 7 500 kronor. Skillnaden är att de 7 500 kronorna är avdrag på lönen före skatt. När man betalar skatt på de 1 500 kronorna så motsvarar det de skattefria
1 050 kronorna. När vi räknar på detta så man får ut lika mycket på lönekontot som innan beslutet. Det är ingen skillnad.

Varför kan inte kadetter med särskilda förmåner få även den höjda kadettersättningen?

– Om vi inte hade gjort avdraget så hade soldater som läser med särskilda förmåner blivit dubbelkompenserade för kostnadsutvecklingen, dels genom höjd kadettersättning och dels genom att lönerna har höjts i linje med ÖB dagorder. Det är fortsatt ett förmånligt erbjudande som Försvarsmakten har till de anställda, att få studera med bibehållen lön.

Beslutet gäller från den 1 september och omfattar samtliga officersaspiranter som läser grundläggande officersutbildning med särskilda förmåner. Officerstidningen har varit i kontakt med flera kadetter som är missnöjda med beslutet. Utöver besvikelse över själva beslutet är många kritiska till den uteblivna informationen från arbetsgivaren.

Liknande läsning:

– Jag förstår att flera har blivit besvikna av detta beslut, kadetter har hört av sig till både till mig och till mina medarbetare med frågor. Vi hade behövt varit tydligare och snabbare med informationen. Det får vi hantera nu. Vissa har fått information om beslutet via sociala medier vilket självklart inte är acceptabelt. I grunden handlar detta om en administrativ åtgärd, som fattades för sent. Nu försöker vi nå ut med information till de kadetter som går på skolorna i våra egna kanaler, säger Michael Cherinet.

» Vissa tolkade det som att de skulle få löneförhöjning när de började plugga, sedan justerade vi löneavdraget och då uppfattade de att de blev av med en löneförhöjning «

Höjningen av dagsersättning skedde i maj, det vill säga 4 månader före det att det här beslutet togs, varför dröjde det så pass länge?

– Det var olyckliga omständigheter. Det har varit ett högt tryck i Försvarsstaben under det här året. Vi fattade beslutet så pass sent att några hann påbörja utbildningen med den höjda kadettersättningen men med det låga bruttolöneavdraget. Vissa tolkade det som att de skulle få löneförhöjning när de började plugga, sedan justerade vi löneavdraget och då uppfattade de att de blev av med en löneförhöjning. Jag förstår att man kan ha tyckt att det här har varit otydligt. Då är det viktigt att förstå att den förmån man har som anställd är att få studera vidare med bibehållen lön, säger han och tillägger att inga kadetter kommer att bli återbetalningsskyldiga: 

– Det är vi som har gjort fel så ingen ska lida för det. Ingen kommer att behöva betala tillbaka något.

Varför har inte detta beslut samverkats med arbetstagarorganisationerna?

– Det är en administrativ åtgärd. Den innebär ingen ändring av tidigare villkor. Jag såg inte att det här var en fråga för formell samverkan. Däremot hade det varit vettigt att orientera om beslutet så att det inte hade missuppfattats så som det har gjorts.

Något som har väckt reaktioner i sociala medier bland försvarsmaktsanställda och försvarsdebattörer är en formulering i beslutet. ”Den höjda ersättningen innebär också att nettoinkomsten efter studier riskerar att bli lägre eller i samma nivå som under studietiden, det vill säga ingen eller mycket liten löneutveckling sker vid anställning som officer”, står det i övervägandet bakom beslutet.

Att löneutvecklingen när man går från kadett till officer riskerar att bli för liten –  varför är detta ett problem?

– Den formuleringen är korrekt för en del, men i sammanhanget är den överflödig. De som varit anställda som soldater under lång tid, de har löner som är närmare de löner som är i nivå med ingångslönen till specialistofficer. Men det spelar ingen roll för det här beslutet egentligen. Det var en överflödig motivbild.

Försvarsmakten har redan i dag svårt att fylla utbildningsplatserna. Är detta beslut rätt åtgärd för ökad rekrytering till specialistofficersutbildningarna?

– I grunden handlar det om att vi även fortsatt erbjuder GSS och civila att plugga med bibehållen grundlön. Det är så man måste se det. Det är ett förmånligt erbjudande att plugga med lön, säger Michael Cherinet.

» Missnöjet bland officersaspiranterna som studerar under särskilda förmåner under sin skoltid är högst begriplig. «

I en skriftlig kommentar skriver Officersförbundets förbundsdirektör Johan Hansson: ”Missnöjet bland officersaspiranterna som studerar under särskilda förmåner under sin skoltid vid specialistofficersutbildningarna är högst begriplig. Att ändra förutsättningarna till det sämre när man gjort ett viktigt yrkesval och påbörjat sin utbildning skapar frustration och förvåning, inte minst för de direkt berörda”, skriver han och fortsätter:

”Beslutet kommer särskilt illa i en tid då Försvarsmakten behöver stabilitet och förutsägbarhet bland personalen när det gäller löner och villkor. Inte minst när personalen har börjat skönja positiva villkorsförändringar. Försvarsmakten var ensam i sitt beslut – ett beslut man också ensam kan rätta till.”, skriver Johan Hansson, Officersförbundets förbundsdirektör.

Den 2 oktober publicerade Officerstidningen ett öppet brev från kadetter som riktas till ÖB Micael Bydén och Michael Cherinet. I brevet uppmanar kadetter på flera av Försvarsmaktens skolor att Försvarsmakten ska ompröva det fattade beslutet.

Intervjun med Michael Cherinet gjordes den 2 oktober, men innan det öppna brevet inkom till Försvarsmakten och före publiceringen på Officerstidningen.se. Officerstidningen har efter intervjun erbjudit myndigheten möjlighet att replikera på det öppna brevet.

FAKTA

Förmåner Officersutbildning
Under officersutbildningen får alla kadetter en dagersättning på 170 kronor per dag. Den betalas ut månadsvis. Den som arbetat som soldat, sjöman (kontinuerligt eller tidvis) eller civilanställd i Försvarsmakten i minst ett år när utbildningen till specialistofficer eller reservofficer påbörjas har möjlighet till studier med särskilda förmåner. Som soldat eller sjöman behåller du din grundlön, utan lönetak, minus 7 500 kronor bruttolöneavdrag. Som civilanställd behåller du din grundlön, upp till ett lönetak om 30 000 kronor, minus 7 500 kronor bruttolöneavdrag.

Följande förmåner ingår och är skattefria:

• Mat och boende
• Sjukvård och akut tandvård
• Resor vid in- och utryckning
• En hemresa per tjänstgöringsfri helg
• Tillgång till kläder och utrustning som behövs
• Dessutom ingår Försvarsmaktens försäkringsskydd. 

Källa: Försvarsmakten

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Teknisk förmåga har blivit ett allt viktigare maktmedel när konkurrensen mellan USA, Kina och andra stormakter hårdnar. På uppdrag av Försvarsdepartementet har forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, undersökt hur EU agerar inom additiv tillverkning.

    Maria Widehed
    3D-tillverkning
    3D har varit en möjliggörare när 71:a bataljonen har installerat ny teknik i gamla fordon.

    Foto: Felix Sundbäck/FM

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om 3D-tillverkning i Försvarsmakten.

    När reservdelar inte längre går att beställa måste Försvarsmakten hitta andra vägar för att säkra sin försörjningsfrihet. 3D-tillverkning utvecklas nu från enskilda lösningar på förband till en bredare förmåga – från frontnära reservdelstillverkning till möjligheten att snabbt skala upp.

    Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har i flera år pekat på möjligheten med frontnära 3D-tillverkning.

    I en artikel från 2019 beskriver FOI ett exempel från insatsen i Mali. Nederländska förband upptäckte att deras fyrhjulingar behövde fästen för GPS-mottagare på styret. Några färdiga fästen fanns inte att tillgå. Förbandet tog istället fram en skiss som skickades hem till en nederländsk forskningsorganisation. Där gjordes en digital modell som skickades tillbaka till Mali, där fästet kunde skrivas ut på en relativt enkel 3D-skrivare. Hela processen tog några dagar.

    I FOI:s rapport ”Militärteknik 2045” beskrivs additiv tillverkning som en teknik som redan nått hög teknisk mognad för vissa komplexa komponenter. 

    Anders Schröder

    Anders Schröder

    Analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys

    För Anders Schröder, analytiker vid FOI:s avdelning för försvarsanalys, är tekniken intressant både som militär förmåga och ur industriellt perspektiv.

    – 3D-tillverkning är ett exempel som belyser trenden som varit de senaste tio åren, där teknologier med dubbla användningsområden blir allt viktigare och där de traditionella försvarsföretagen inte ensamma kan driva utvecklingen på samma sätt. Industripolitik, ekonomisk politik och försvarspolitik glider ihop allt mer, säger han och fortsätter:

    – För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    För Försvarsmakten kan detta vara viktigt på mikronivå på slagfältet – men det handlar också om en möjlighet att stärka självförsörjningen inom europeisk industri.

    Anders Schröder är en av författarna bakom en ny FOI-rapport som har granskat vilka konkreta åtgärder EU vidtar för att stärka sin position inom additiv tillverkning. Resultatet är tydligt: EU har framför allt fokuserat på att skydda det som redan finns.

    – Det vi kommer fram till är att EU är ganska duktiga på att skydda europeisk industri, men vi ser mindre aktivitet när det kommer till främjandeåtgärder och samverkan. Det finns en oro för att Europa kan hamna efter.

    Det defensiva arbetet handlar rent konkret bland annat om forskningsfinansiering, regler för utländska investeringar och uppköp samt arbete med tekniska standarder.

    EU har pekat ut additiv tillverkning som strategiskt viktig för unionens ekonomiska säkerhet. Någon EU-gemensam strategi finns dock inte, trots att unionen har tagit fram en sådan inom exempelvis AI-området. I USA och Storbritannien har man däremot tagit fram försvarsinriktade strategier för 3D-tillverkning. USA och Kina är ledande inom 3D-utvecklingen. Teknisk kompetens och kontroll över värdekedjor har blivit en del av staters maktmedel, konstaterar Schröder.

    – Krig är det ultimata verktyget. Men det finns många andra sätt att påverka, som genom kontroll över ny teknik.

    FOI:s slutsats är att EU behöver göra mer för att omsätta ambitionen om en stark teknisk position i faktisk förmåga.

    – Vi konstaterar att det här är ett område där det kanske är lite mer snack än verkstad, i alla fall när det gäller det proaktiva. Om man tycker att det här är viktigt behöver man också ta fler initiativ.

    Ur arkivet: