Senast publicerat
Senast publicerat:

Fuktskador, ventilationsfel och bristande el några av problemen på barackboendet Tillfälligheten

Fuktbubblor i golven, svarta mögelliknande ansamlingar, vatten som läcker ut genom väggarna, strejkande avlopp och ventilation. Barackboendet Tillfälligheten på Militärhögskolan Karlberg har dragits med många problem sedan de första kadetterna flyttade in hösten 2019.

Anna-Maria Stawreberg
Margareta Bloom Sandebäck

Problemen i det tillfälliga barackboendet Tillfälligheten på Militärhögskolan Karlberg började när de första kadetterna flyttade in hösten 2019. Vissa kadetter har anmält formellt, men upplever att problemen inte tas på allvar. Andra vågar inte anmäla till skolledningen av rädsla för att behöva flytta bort från campus. Oron över boendemiljön är stor hos flera som Officerstidningen träffar på skolan.  

På grusplanen utanför de 108 barackerna som utgör kadettboendet Tillfälligheten står en klunga kadetter. Resultaten på den senaste tentan har precis kommit, och vissa ser avslappnade och lättade ut, samtidigt som andra ser betydligt mer bekymrade ut.

Alexander Sima, ordförande i Studentrådet, och Glenn Olsson, vice ordförande, har ännu inte hunnit kolla sina egna resultat. Studentrådet fungerar som en länk mellan kadetterna vid Försvarsmaktens skolor, Officersförbundet och Försvarsmakten. Som representanter för kadetterna på Karlberg visar de runt i rummen och berättar om boendesituationen. 

– Eftersom kadettflygeln renoveras har de 270 personerna i vår årskull placerats ut på olika ställen, säger Alexander Sima.

Liknande läsning:
för oss blir det inte något tillfälligt boende, det blir det boende vi har tillgång till under hela vår studietid här på Karlberg.

Glenn Olsson, vice ordförande i Studentrådet

108 av dessa kadetter har fått boende i Tillfälligheten som, precis som namnet antyder, är tänkt att vara ett tillfälligt boende under den fem år långa renoveringen på Karlbergs slott. 

– Men för oss blir det inte ett tillfälligt boende, det blir det boende vi har tillgång till under hela vår studietid här på Karlberg, konstaterar Glenn Olsson. 

Boendet är kanske inte det mysigaste, men det är något man kan leva med, förklarar kadetterna som står i snålblåsten och jämför sina tentaresultat. 

– För vissa av oss började problemen redan tidigt i höstas. Det har varit kök som inte fungerar, el som inte har tillräcklig kapacitet, proppar som har gått, vattenläckage, stopp i rören och något som verkar vara mögel i vissa av rummen, säger Alexander Sima. 

Alexander Sima, ordförande i Studentrådet, och Glenn Olsson, vice ordförande, fungerar som en länk mellan kadetterna och skolans ledning.

Visserligen har skolans ledning varit tydliga med att studenterna ska göra felanmälan, men enligt Studentrådets representanter är många rädda för att anmäla. Risken är att då att man får ett nytt boende på ett lägenhetshotell i Bromma, och därför måste flytta ifrån skolan. 

– Flera av våra kvinnliga medlemmar som bor där upplever att det känns otryggt eftersom det bor andra, mer stökiga individer, på hotellet. Det är dessutom långt och krångligt att ta sig mellan Karlberg och lägenhetshotellet, vilket medför att de flesta då föredrar att bo kvar här, säger Glenn Olsson, samtidigt som han visar vägen till det rum som kadetten Gustav Petschler precis har tilldelats. 

Han är en av dem som har haft otur, och med en uppgiven min öppnar han ytterdörren till sitt tio kvadratmeter stora rum. 

– Det här är mitt tredje boende sedan i höstas. I mitt första rum, som ligger mitt emot det här, stökade elen. Jag fick ett nytt rum, men såg svarta ansamlingar på väggen och något som såg ut som en fuktskada. Nu på senare tid har jag även känt av att det kliar i ögonen, vilket jag förstått kan tyda på en ökning av sporer eller svampar, säger han.

Istället fick Gustav Petschler ett annat rum, det som vi nu befinner oss i. Även det rummet hade problem med att vägguttagen hängde löst, smutsiga luftfläktar och smutsiga väggar.

– Jag känner mig både orolig och stressad eftersom jag har hört talas om en kadett som fått astma och varit tvungen att sluta i Försvarsmakten efter att ha bott i ett mögelangripet rum. Nu är jag rädd för att samma sak ska drabba även mig. Att bli officer, det är ju det jag vill. 

Gustav Petschler berättar att han anmält problemet till skolledningen, men att han nu fått order av sin kompanichef att flytta in i det rummet vi befinner oss i inom tre dagar, trots sin anmälan och oro. 

– Efter det tog jag kontakt med skyddsombudet som säger att jag inte behöver flytta in, så nu vet jag inte riktigt hur jag ska göra.

I ett rum på bottenvåningen är Hanna Ottenstedt på väg ut för fysträning. Även hon har haft problem med sitt rum. 

– Jag en vattenläcka som någon kom och stoppade. Dessutom byttes röret ut. Men efter det har det blivit en vattenskada och bubblor i golvet, säger Hanna Ottenstedt.

Vid undersökning konstaterades det först att Karlbergs egna jour inte kunde göra något. Ytterligare en vecka gick med rinnande vatten i väntan på rätt person och verktyg. 

– Vid detta tillfälle konstaterades det även att köket skulle behöva tas ut på grund av den vattenmängd som hade hunnit krypa under golv och in i väggar. När röret sedan byttes fick jag veta att de inte längre kommer att byta ut köket och därmed låta vattnet vara, säger Hanna Ottenstedt.

Alexander Sima och Glenn Olsson tycker visserligen att ledningen tagit kadetternas oro på allvar, men menar att det tar för lång tid att lösa problemen. 

– Till viss del handlar det naturligtvis om eget ansvar. Vill man att problemen ska åtgärdas måste man anmäla den formella vägen till skolans ledning, säger Alexander Sima.

Hur många som drabbats är oklart, eftersom alla inte vill anmäla bristerna i sina rum av rädsla att förflyttas till ett lägenhetshotell i Bromma.

– Det finns vissa extrema exempel där Försvarshälsan har kopplats in. Det finns också boende som varit med om att halva Tillfälligheten slocknat när de försökt koka lite vatten och någon märkte att det saknades rör i diskhon, berättar Alexander Sima. 

Många av oss upplever att de är sjukare än tidigare, att de har snuva och hosta.

”Klara”, kadett

På gårdsplanen stöter vi på en annan kadett som är väl medveten om problemen med rummen. 

– Jag har inte märkt av något mögel, däremot har jag haft stopp i avloppet och märker att vattnet inte rinner av när jag har duschat, säger Klara, som i verkligheten heter något annat. 

Efter någon månad märkte hon hur det rann vatten från väggen som skiljer badrummet från köket. 

– Det där händer ofta när jag duschar, även om jag försöker vara noggrann och torka upp efter mig. 

Klara kan inte minnas att hon fått några förhållningsregler om att fuktiga kläder inte ska hängas på tork i torkrummet. Inte heller har hon fått några förhållningsregler om att inte stänga av ventilationen. 

– De flesta av oss har inte någon aning om hur ventilationen fungerar, och jag tror inte att problemen beror på att vi stängt av tilluftventilen, säger Klara. 

Däremot har hon förstått att flera kadetter blivit tillsagda att lämna badrumsdörren öppen. 

– Men vem gör det? Vi bor på tio kvadratmeter och lagar vår mat precis utanför toaletten. Sedan ska vi äta den i samma rum. Det är väl självklart att man stänger dörren, eftersom det är det rummet vi lever och bor i, säger hon. 

Även om Klara var orolig för att förflyttas till lägenhetshotellet i Bromma anmälde hon att vattnet rann ut under väggen från badrummet. 

– Jag anmälde den formella vägen, och när jag anmält kom någon och spacklade över. Det tog tre månader, sedan kom de och mätte fukten vid väggen. Då fanns det inga tecken på ökad fukt, men jag vet andra som fått mögel precis vid den väggen, säger hon. 

Klara själv har inte märkt av att hennes hälsa försämrats sedan hon flyttade in i Tillfälligheten. 

– Det där är ju svårt att avgöra. Många av oss upplever att de är sjukare än tidigare, att de har snuva och hosta. Visst, det kan vara psykosomatiska besvär som uppstår i och med att vi hört rykten om svartmögel. Det kan också handla om att vi levt i en pandemi där förkylningssymptom hör till vardagen. Men det kan också bero på möglet, och vi är nog alla rädda för att få kroniska problem som gör att vi tvingas hoppa av utbildningen. 

Klara ser fram emot att fortsätta arbeta inom Försvarsmakten, även om starten inte blivit riktigt som hon tänkt sig. 

– Jag kan sakna att vi inte har någon gemensam lokal att hänga i på eftermiddagarna och kvällarna. De boende på Dianeberg har ett stort kök där de kan laga mat tillsammans. När vi försökte laga mat tillsammans här, en kompis och jag, small det till och det började brinna i en kabel under spisen, säger Klara.

Alexander Sima och Glenn Olsson har hört talas om planerna på att framöver låta kadetterna dela rum på nybyggda Dianeberg. 

– Spontant känns det som att det kommer att bli trångt med två sängar i varje rum och att det kan bli svårt att skapa en bra studiemiljö. Dessutom, att dela rum med en person man inte känner under ett helt år är inte ultimat. Det är inte det här som kadetterna blev lovade när de sökte in, säger Glenn Olsson.

lars-fresker-high-res-portratt-feb-19
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

Hallå där! 

Känner du till kritiken om boendemiljön på MHS Karlberg?

– Ja, vi har fått rapport från Studentrådet och jag har träffat kadetter som har berättat om sin situation. Jag förstår kadetternas oro över boendemiljön i det tillfälliga boendet och jag skulle känna samma oro om jag var i deras situation. De ska kunna fokusera på studierna och inte behöva oroa sig för sin hälsa på grund av boendet. 

Är det en bra lösning att placera vissa kadetter på ett lägenhetshotell?

– Jag förstår att det inte är lätt att ordna boende kortsiktigt, men långsiktigt borde det kunna lösas.

Vad tänker du om situationen?

– Jag vet att det råder växtvärk och att det finns utmaningar, men det är oacceptabelt att det drar ut på tiden. Det är också lite anmärkningsvärt att det rör sig om ett tillfälligt boende som verkar ha flera konstruktionsfel. Jag hoppas att Försvarsmakten följer Rambolls rekommendation om en fördjupad teknisk utredning. 

FAKTA

Så gör du när du har ett arbetsmiljöproblem
rata med din chef. Beskriv vad du upplever som dåligt eller riskfyllt. Får du inget gehör, vänd dig till ditt skyddsombud. Skyddsombuden har bra koll på olika arbetsmiljöfaktorer och hur brister i arbetsmiljön ska hanteras.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Värdlandsstöd och logistik var i fokus under försvarsmaktsövningen Aurora 26 med 18 000 deltagare och mängder av materiel i rörelse. Planeringen av operativa transporter var klar i god tid innan övningsstarten, men kriget i Mellanöstern medförde flera sena ändringar. Det satte extra press på Transportenheten vid Försvarsmaktens logistik, som hanterade logistiken under övningen.

Linda Sundgren
Aurora 26 pressade logistiken
På Transportenheten jobbar militärer och civila tillsammans för att lösa transportuppdrag under Aurora 26.

På en stor bildskärm mitt i transportplaneringsavdelningens lokaler i Stockholm, visas en Sverigekarta med färgade pluppar. De ljusblå ringarna representerar lastbilar medan de mörkblå visar specialtransporter. Ringarna är samlade i landets södra och mellersta delar med en koncentration i trakterna av Norrtälje.

– Idag har man en sjukvårdsövning med krigsgravtjänst ute på Väddö och det är transporter av fiktivt dödade och skadade som vi ser här. Det handlar om runt 500 döda och ett antal skadade som ska omhändertas, säger överstelöjtnant Andreas Nordén, chef för FM log:s transportenhet och pekar på ringarna som sakta rör sig över skärmen.

Det är första veckan i maj och övning Aurora 26 är i full gång. Det är tredje gången som försvarsmaktsövning Aurora genomförs, i år med runt 18 000 deltagare från 13 länder, däribland Ukraina, USA, Kanada och Storbritannien. Men det är första gången som övningen hålls sedan Sverige blev medlem i Nato och i år är det de nya operativa planerna som ska övas. Fokus ligger på värdlandsstöd, som är en av Sveriges främsta uppgifter i alliansen. Övningsscenariot är ett ramverk som bygger på dagens hotbild i Europa med en aggressiv granne i öst.

– Egentligen behöver vi inte ha något scenario den här gången, med det mycket osäkra omvärldsläge som vi befinner oss i, säger Andreas Nordén.  

Värdlandsstödet handlar till stor del om transporter och att få soldater och materiel till rätt plats i rätt tid, samt att tillhandahålla proviant, bränsle och utrymmen för förvaring och sömn. Den stora mängden utländska förband innebär också ett antal transiteringar, det vill säga transporter som via allierade eller andra nationer kommer in till – eller ska passera genom – Sverige. Major Kristoffer Wallin är chef för transportplaneringsavdelningen, eller National Movement Coordination Center (NMCC) som den heter i Natokontext. Han säger att kriget i Iran har medfört många sena förändringar under övningen vilket innebär en extra påfrestning på personalen.

– Det händer så mycket runtomkring vilket gör att det inte alltid blir som vi planerat. Hela förband har plötsligt dragits ur övningen för att lösa andra uppgifter, medan andra förband har tillkommit i ett sent skede, säger Kristoffer Wallin.

FM_Log_10

Major Kristoffer Wallin

Chef för transportplaneringsavdelningen

Aurora 26, krigsgravtjänst

Soldater på Väddö i Roslagen bär säckar med fiktiva döda soldater under övning i krigsgravtjänst.

Foto: Försvarsmakten

Ledningen av operativa transporter och transiteringar under Aurora 26 hanteras av Operationsledningen, medan FM log med transportenheten leder genomförandet tillsammans med militärregionerna som koordinatorer. På den avslutande planeringskonferensen som hölls ett par månader innan Aurora startade, spikades de sista detaljerna inför övningen. Men på grund av omvärldsläget har det skett flera ändringar även efter det.

– När vi i början av Aurora tittade på hur det såg ut jämfört med det vi hade spikat på the final planning conference, hade vi 70- till 80-procentiga förändringar, säger förvaltare Rickard Benedetti, chef för planeringssektionen.

När vi i början av Aurora tittade på hur det såg ut jämfört med det vi hade spikat hade vi 70- till 80-procentiga förändringar.

Framför allt är det amerikanska förband som behövt avvika från den fastslagna planen.

– Amerikanarna skulle ha kommit med eget fartyg, men det fartyget fick köra ner till Hormuzsundet istället. Sedan skulle de åka härifrån med ett eget fartyg, men det fartyget försvann också. De har också ett förband som ska vidare till Baltstaterna efter Aurora som vi har hittat ett fartyg till, säger Rickard Benedetti.

Transporthandläggare Gustaf Älmeby ska tillsammans med sina kollegor se till att transporterna kan genomföras i varje given stund. Aurora 26 pågår över hela landet, med tyngdpunkt på södra Sverige och Gotland. Det innebär omfattande behov av sjötransporter för att förflytta personal och materiel från fastlandet och ut till ön. Eftersom Försvarsmakten saknar fartyg för den typen av transporter krävs ett nära samarbete med civila fartygsägare. Men svenska rederier verkar på en konkurrensutsatt marknad och måste förhålla sig till de lagar och regler som gäller för hantering av passagerare och fordon. För att få det att fungera i ett militärt sammanhang har Gustaf Älmeby daglig kontakt med såväl transportföretagen som förbanden.

– Vi följer upp vartenda fordon på individnivå. I helgen hade vi 1 000 längdmeter på ett fartyg och vi måste ha koll på vartenda registreringsnummer. Det är väldigt detaljstyrt allting, säger han.

FM Log under Aurora 26

Transporthandläggare Gustaf Älmeby ser till att transporterna under Aurora fungerar i varje given stund. Här tillsammans med sin chef, förvaltare Rickard Benedetti.

Foto: Filip Erlind

Rickard Benedetti berättar att det under den gångna helgen uppstod problem när trupp och materiel skulle transporteras från hamnen i Oskarshamn över till Visby. Amerikanska, brittiska, danska och svenska förband hade grupperat på kajen inför överfarten. Fordonen skulle transporteras med ett tyskt roro-fartyg (fartyg där lasten kan köras ombord) som går i reguljär trafik genom Östersjön medan soldaterna skulle överföras med en av Destination Gotlands färjor. Men på grund av renoveringar i hamnen i Oskarshamn fanns det bara ett tillgängligt roro-läge och eftersom passagerarfärjan hann avgå innan lastfartyget var på plats, blev fordonsförarna kvar på kajen.

Roro-fartyg har väldigt begränsade möjligheter att ta passagerare vilket gjorde att vi stod där med 50 förare som inte kom med båten.

– Roro-fartyg har väldigt begränsade möjligheter att ta passagerare vilket gjorde att vi stod där med 50 förare som inte kom med båten. Då skulle det heller inte finnas någon i Visby som kunde köra av fordonen från roro-fartyget. I ett sent skede kontaktade vi marinen och frågade om de kunde köra över personalen. De löste det alldeles utmärkt, men det är ett exempel på hur små förändringar kan få stora konsekvenser, säger Rickard Benedetti.

Oron i omvärlden ökar också risken för påverkan utifrån under övningar som Aurora. Enligt Andreas Nordén har transportenheten hittills inte fått några rapporter om störningar, men han säger att riskmedvetenheten är hög.

– Alla våra aktiviteter drar till sig intresse och vi har en ny normalbild med olika typer av störningar. Sedan exakt vad som sker är hemligt och det går i säkerhetsspåret, säger han och fortsätter:

– Men inom vår del i transportplaneringen har vi en egen förmåga att omhänderta planeringen för det som är skyddsvärt och vi har en egen säkerhetsorganisation. Idag tar vi större hänsyn till skyddsvärden än vi gjorde tidigare. Vi gör också mer analyser och behöver förhålla oss mer till omvärldsläget.

De stora förflyttningarna hittills under Aurora 26 har gått över Öresundsbron. Förband som inte medför farligt gods tillåts passera själva under ledning av NMCC medan de som medför sprängmedel, ammunition eller annat farligt gods möts upp av följebefäl. Vissa förband anländer med egna fartyg eller flyg. De tas emot av svenskt befäl och civila lastbärare som Försvarsmakten har avtal med, för vidare transport. Hur lång framförhållning de utländska förbanden har i transportplaneringen skiljer sig dock åt, vilket ställer krav på en flexibilitet som transportledningen egentligen inte har, säger Rickard Benedetti.

– Vi kan ta amerikanarna som exempel. De kan ha ett tredagarsfönster för när de kommer och då står vi där och väntar med civila bussar och dragbilar. Men vi kan ju inte binda upp dem i tre dagar, eller det skulle vi kunna göra men det är inte ekonomiskt försvarbart.

Sådana situationer försöker man lösa genom god samverkan, säger Gustaf Älmeby.

– Bra relationer är helt avgörande för att logistiken ska fungera och vi har en väldigt tajt samverkan med de utländska förbanden. Vi har daglig kontakt med dem och försöker göra allt vi kan för att ligga steget före i planeringen, säger han och fortsätter:

– Det är väldigt mycket bussar och mycket tunga transporter som vi hjälper till med och de behöver veta vad som händer. Sedan har vi förstås våra egna försvarsmaktsresurser som också behöver information.

Bra relationer är helt avgörande för att logistiken ska fungera och vi har en väldigt tajt samverkan med de utländska förbanden.

Veckan innan Aurora 26 startade var Rickard Benedetti och flera av hans medarbetare hos Operationsledningen på Högkvarteret för att säkerställa att transporterna till Gotland skulle fungera enligt planeringen.

– Vi spelade på transporterna ut till Gotland för att se vad vi behövde skruva på och i eftermiddag ska vi dit igen för att spela på hemtransporterna. Spelen är bra för att upptäcka om något behöver korrigeras, säger Rickard Benedetti.

Värdlandsstöd handlar inte bara om transporter utan också om omhändertagande av personal och materiel under den tid de befinner sig i Sverige. Uppgifterna tas omhand genom samordning mellan FM log, militärregionerna och försvarsgrenarna

– Det handlar om allt från skydd och bevakning till mat och potatis och toaletter. När förbanden är på plats tar den taktiska chefen över logistiken och just idag är det bara taktiska transporter. Men transporter är alltid rörlig materia och det vi gör nu är att skriva ihop de sista delarna inför hemtransporterna. Förbanden behöver veta när och hur de ska åka och vilka vägar de ska ta, säger Rickard Benedetti.

Aurora 26

De färgade cirklarna markerar olika typer av transporter av fiktivt skadade och dödade under ett moment där sjukvård och krigsgravtjänst övades.

Foto: Filip Erlind

Försvarsmakten har kommit långt i integreringen i Nato, men vissa delar återstår. Bland annat kan Natos digitala system för logistikplanering Logfas (logistic functional area services), ännu inte användas fullt ut.

– Som relativt ny medlem har vi inte tillgång till alla krypton ännu. Men vi har folk på utbildning i Logfas i Portugal just nu och vi kommer att skicka ner ännu fler. Under tiden använder vi Excel och mejl, säger Rickard Benedetti.

I Logfas ska samtliga Natos 32 medlemsländer kunna koppla ihop sig och få en gemensam lägesbild över gods- och personflöden. Det handlar om att slippa översätta begrepp, att enkelt kunna följa transportflöden och att undvika överbelastning av logistiknätverket.

– Nu har vi ett Logfassystem som är klassat Nato secret och för några veckor sedan har vi fått det att fungera inom Sverige. Nästa steg är att koppla upp det mot övriga länder och det är planerat till tredje kvartalet i år, säger Rickard Benedetti.

Bemanningen under Aurora 26 är en utmaning för transportenheten. Mycket resurser knyts upp till övningen samtidigt som den ordinarie verksamheten måste lösas.

– I grundberedskapen har vi en jourtelefon som vandrar runt, men nu under Aurora har vi gått över på försvarsmaktsdygn. Från att det första förbandet kom in i Sverige till att det sista lämnar har vi valt att ha minst en officer och en handläggare på försvarsmaktsdygn, säger Rickard Benedetti.

Totalt finns det 13 medarbetare på landplaneringssektionen, varav 4 yrkesofficerare. Sedan en tid tillbaka har man ytterligare två yrkesofficerare som förstärker under den intensiva period av tillväxt och Natointegrering som pågår.

– Men det räcker inte till. Vi har visserligen blivit fler och börjar få upp bodyn, men vi behöver bygga kompetens också. Eftersom vi håller på att tillväxa har jag just nu några få som är erfarna och väldigt många nya medarbetare, säger Rickard Benedetti och fortsätter:

– Efter sommaren hoppas jag att vi ska bli fler och kunna börja jobba i projektgrupper. Då kommer det inte att göra så mycket om ett par stycken är borta för då finns det andra som har samma information, men där är vi inte idag.

Rickard Benedetti berättar att bara antalet transiteringar har ökat markant de senaste fem åren, från under 1 000 om året till närmare 4 000 år 2025.

– De vanliga transiteringarna nedgår inte på grund av att det pågår en övning. Alla transporter är skarpa, det finns inga övningstransporter och vi gör ingen skillnad på om det är förband från Aurora som ska hem från Gotland eller om det är ett förband som varit där på en operation. Alla ska transporteras, säger Rickard Benedetti.

Aurora 26 kulminerade den 11 maj på Gotland där gemensam strid övades och den 13 maj inleddes de mer omfattande hemtransporterna. Nu pågår en utvärdering av övningen under ledning av Operationsledningen. En sammanhållen utvärdering väntas efter sommaren.

20260507_majlin06_Aurora26_FömedC_Norrtälje_Uppsala-99

Omhändertagande av skadade övades under Aurora 26.

Foto: Försvarsmakten

Fakta

Aurora 26

Aurora 26 är den största militärövningen under 2026 med cirka 18 000 deltagare från 13 länder. Övningen pågick i hela landet, med tyngdpunkt på södra Sverige och Gotland, och genomfördes på land, till sjöss och i luften. Övningen syftade till att pröva Försvarsmaktens nationella operativa planer som Natoallierad, öva värdlandsstöd samt utveckla samverkan med andra länder. De två tidigare övningarna i Auroraserien hölls 2017 och 2023. Övningen är planerad att hållas vart tredje år, men Aurora 2020 blev framflyttad på grund av covid 19-pandemin.

Ur arkivet: