Senast publicerat
Senast publicerat:

Mattias Ardin blir ny rikshemvärnschef

Överbefälhavaren har utsett Mattias Ardin till rikshemvärnschef. Han tar över efter generalmajor Laura Swaan Wrede, som i sin tur går vidare till annat uppdrag inom Försvarsmakten, skriver myndigheten i ett inlägg.

Josefine Owetz
Mattias Ardin tillträder som rikshemvärnschef den 9 januari.

Foto: Filip Djärv/Försvarsmakten.

Brigadgeneral Mattias Ardin kommer närmast från befattningen som ställföreträdande rikshemvärnschef.

– Det är med stor stolthet jag tar över befälet för stridskraften Hemvärnet. Den militära närvaron över hela landet i form av militärregioner och hemvärnsförband har under ett antal år varit en röd tråd i min karriär och ligger mig extra varmt om hjärtat, säger han i en artikel på Försvarsmaktens intranät Emilia om utnämningen.

Mattias Ardin har en lång karriär i Försvarsmakten och har bland annat varit chef för Mellersta militärregionen, chef för Gotlands regemente och ansvarig för återetableringen på Gotland. Han har även varit chef för Rikshemvärnsavdelningen samt deltagit i internationella insatser i Kosovo och Afghanistan.

– I det allvarliga omvärldsläge som råder är regional ledningen och lokal militär närvaro allt viktigare. Mitt fokus ligger på att fortsätta på den starka utvecklingskurs vi håller med både tillväxt och ökade förmågor inom framförallt hemvärnet. Frivillighet, rätt utbildning för uppgiften och ökat antal hemvärnssoldater är några uppgifter som står högt upp på min agenda, säger Mattias Ardin vidare i artikeln.

Han tillträder som rikshemvärnschef den 9 januari och befordras i samband med det till generalmajor.

Liknande läsning:

Fakta

Hemvärnet
Stridskraften hemvärnet består av olika typer av krigsförband och verksamheter med cirka 800 fast anställda samt cirka 23 500 frivilliga. Hemvärnet består av stridsskolor, militärregioner med staber och territoriella förband, regionala utbildningsgrupper, 41 hemvärnsbataljoner samt 25 musikkårer.

Källa: Försvarsmakten.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmakten har skickat upp sin första operativa militära satellit i rymden. Satelliten ska stärka Sveriges och Natos lägesbild genom egen spanings- och övervakningsförmåga i rymddomänen.

    Maria Widehed
    Spanings- och övervakningssatelliter är en förmåga med global räckvidd, vilket är allt viktigare i det nya säkerhetspolitiska läget i världen. De nya svenska satelliterna ska bidra till Försvarsmaktens och Natos lägesbild och underrättelseinhämtning för bland annat långräckviddig bekämpning.

    Foto: FMV

    Satelliten sändes upp den 3 maj från Vandenberg rymdbasen i Kalifornien med hjälp av en Falcon 9-raket från SpaceX. Försvarsmaktens nya satellit är en del av det militära rymdprogrammet som omfattar investeringar på flera miljarder kronor och innebär att en helt ny verksamhet byggs upp.

    – Vår expansion i rymddomänen har gått i rekordfart. Nu har vi en nationell förmåga och egna system på plats i rymden. Det ger oss en bättre bild av vårt operationsområde, säger flottiljamiral Anders Sundeman, Försvarsmaktens rymdchef, i ett uttalande på Försvarsmaktens webbplats.

    Satelliten är tillverkad av Planet Labs och tar högupplösta bilder från låg omloppsbana. Upphandlingen genomfördes av Försvarets materielverk, FMV .

    – Tillsammans med expertstöd från FOI har vi med mycket snäva tidsramar genomfört en upphandling av satelliter inklusive uppsändningar, där denna är den första i en serie de närmsta åren, säger Carl-Fredrik Edström, chef flyg- och rymdmateriel FMV, i en artikel hos myndigheten.

    Vid Flygstabens rymdavdelning pågår samtidigt etableringen av ett Space Operations Center, en operationsledningscentral. Därifrån ska Försvarsmakten styra satelliterna och producera en svensk rymdlägesbild.

    – Med tillgång till en egen spanings- och övervakningssatellit ökar Försvarsmakten till Natos operativa förmåga genom att bidra till alliansens samlade lägesbild och informationsinhämtning, säger Anders Sundeman i en artikel.

    Att bygga upp en svensk militär rymdförmåga har tidigare varit planerat till 2030, men utvecklingen har gått snabbare än väntat. I en intervju med Officerstidningen tidigare i vår beskrev rymdchefen Anders Sundeman hur behovet drivs av både Natomedlemskapet och utvecklingen av långräckviddiga vapensystem.

    – Våra vapensystem har allt längre räckvidd, precis som motståndarens har, så vi behöver se allt längre, sa rymdchefen då.

    Han pekade också ut Arktis som ett område där rymdbaserade sensorer får särskild betydelse, eftersom området är svårt att övervaka med traditionella system.

    FMV betonar att den första satelliten är början på en större utbyggnad av svensk militär rymdförmåga. Under de kommande åren expanderar Försvarsmakten med ett tiotal satelliter.

    – Tillsammans bygger vi upp en helt ny förmåga på i sammanhanget mycket kort tid. Den gör oss också till en bättre allierad och partner. Den bidrar till förmåga för Sverige, Nato och våra allierade, säger Carl-Fredrik Edström i ett uttalande hos FMV.

    Ur arkivet: