Ges ut av Officersförbundet
Ges ut av Officersförbundet
officerstidningen
officerstidningen
officerstidningen

Försvarsmakten toppar förtroendebarometer

Allmänhetens tilltro till Försvarsmakten ökar och i Medieakademins senaste förtroendemätning hamnar myndigheten i topp. – Det är bra för oss att veta att det finns en acceptans hos allmänheten för det vi gör, säger Försvarsmaktens kommunikationsdirektör Peder Ohlsson.

15. och 16. hemvärnsbataljonerna övar tillsammans i och kring Sollefteå under totalförsvarsövningen "Vildhussen".

Medieakademin är en ideell förening som sedan 1997 årligen mäter svenska folkets förtroende för olika samhällsaktörer som myndigheter, företag och politiska partier. Försvarsmakten kom med i mätningarna 2016 och har sedan dess ökat kraftigt i förtroende, från 36 procent till årets notering på 67 procent. Därmed är Försvarsmakten den organisation som bland de deltagande myndigheterna och frivilligorganisationerna i undersökningen har högst förtroende hos svenska folket. Brigadgeneral Peder Ohlsson, Försvarsmaktens kommunikationsdirektör, tror att flera faktorer ligger bakom uppgången. 

– Först och främst handlar det nog om det gedigna arbete som våra anställda och frivilliga uträttar i Försvarsmakten varje dag. Sedan har vår verksamhet blivit mer synlig i samhället också vilket antagligen ökat förståelsen för det vi gör. Men det är klart att det osäkra omvärldsläget och kriget i Ukraina förmodligen också spelar in och visar betydelsen av en stark försvarsmakt. 

» Det är klart att det osäkra omvärldsläget och kriget i Ukraina förmodligen också spelar in. «

Grafik: Kantar public
Grafik: Kantar public
peder ohlsson 26 aug 2022-1
Peder Ohlsson , Försvarsmaktens kommunikationsdirektör

Närmast efter Försvarsmakten i förtroendebarometern kommer Skatteverket och Säpo på respektive 65 procent följt av Folkhälsomyndigheten på 64 procent. I botten återfinns Migrationsverket på 20 procent och Arbetsförmedlingen på 16 procent. 

– Vi tycker att det här är en bekräftelse på det arbete som pågått i myndigheten under en längre tid och vi är väldigt tacksamma för förtroendet. Men det är också ett resultat som måste förvaltas. Vi har en central uppgift att lösa i samhället och det är viktigt att vi har allmänhetens förtroende, säger Peder Ohlsson. 

Årets förtroendemätning har genomförts av Kantar Public och omfattar 1.201 webbintervjuer med personer från 16 år och uppåt. Materialinsamlingen pågick mellan den 8 och den 13 februari 2023. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Andra läser

    liknande läsning

    Nya uniformssystemet levereras nästa år

    Norge och Finland har börjat få sina första leveranser av det gemensamma stridsuniformssystemet Nordic Combat Uniform System, NCU. Till Försvarsmakten kommer enskilda plagg under 2023, men för det kompletta systemet dröjer det till tredje kvartalet 2024.

    Kontraktsvärdet under den sjuåriga kontraktsperioden uppgår till 425 miljoner euro. Foto: Nordefco.

    När Norge, Danmark, Finland och Sverige undertecknade avtalet med den norska leverantören Oskar Pedersen AS om gemensamt ramavtal på det nya stridsuniformssystemet var det första gången som det nordiska försvarssamarbetet gick in i ett enskilt upphandlingsprojekt.

    Ramavtalet undertecknades den 8 februari 2022 och kontraktsvärdet under den sjuåriga kontraktsperioden ligger på 425 miljoner euro.

    I uniformssystemet ingår allt från underkläder till ytterplagg i olika konfigurationer: nordisk, europeisk, djungel och öken. Uniformen är likadan för samtliga fyra länder, förutom kamouflagemönstret som skiljer sig åt. Handskar, kängor, hjälmar och personlig skyddsutrustning ingår inte i systemet och således inte heller i ramavtalet. I stället upphandlas det självständigt av respektive land.

    – Initalordern gjordes i april 2022 och nu pågår förberedelser för leverans till Sverige. För närvarande tittar vi på referensprover, tyger och färger för alla plagg som ingår i systemet. Vi besöker även leverantörerna som ett led i kvalitetssäkringen, säger Jennifer Skjäl Lundgren, chef för Försvarets materielverks verksamhetsområde Logistikmateriel.

    » Det nya kamouflaget är väldigt likt det mönster som används till fältuniform 90, det är något förminskat och tre kronor ingår i mönsterrapporten. «

    Leveranserna går helt enligt plan, vilket innebär att Norge och Finland är först ut och redan börjat få sina leveranser. Leveranserna till Sverige kommer att ske enligt den ursprungliga planen, det vill säga att den första orden successivt levereras med början senare under 2023 och att hela leveransen om 20 500 uniformer plus persedlar i form av underkläder och t-shirts slutlevereras tredje kvartalet 2024. Därefter kommer kompletterande avrop att levereras successivt under 2025, 2026 och 2027.

    – Just nu jobbar våra ingenjörer med dokumentationen som följer med all materiel. Det måste finnas underhållsplaner för reparationer etcetera och det ska även finnas riktlinjer kring hur man väljer rätt storlek, vilka mått som är viktiga och så vidare, säger Jennifer Skjäl Lundgren.

    Inför upphandlingen har omfattande användartester genomförts och uniformssystemets design är anpassad till båda könen.

    – Ett nytt mönsterskyddat kamouflage är framtaget och kommer att införas med den nya svenska uniformen. Det nya kamouflaget är väldigt likt det mönster som används till fältuniform 90, det är något förminskat och tre kronor ingår i mönsterrapporten, säger Jennifer Skjäl Lundgren.

    Danmark, Finland, Norge och Sverige startade Nordic Combat Uniform-projektet 2016 och det genomförs som en del av Nordefco, Nordic Defence Cooperation.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    Stress och krav ökar risken för skilsmässa bland utlandsveteraner

    Stress, höga krav och psykisk ohälsa kan bidra till den förhöjda risken för separationer bland utlandsveteraner medan äventyrslust och dåligt mående gör att vissa veteraner ogärna ingår nya relationer. Det visar en rapport från Försvarshögskolan där forskare studerat vilka faktorer under en insats som påverkar parrelationer.

    Studien visar att veteraner som separerar har mer negativa erfarenheter av insatsen än de som stannar kvar i sina relationer.

    Tidigare studier har visat att svenska utlandsveteraner överlag är en ganska välmående yrkesgrupp. Däremot är skilsmässofrekvensen hög och separationer är nästan dubbelt så vanliga bland veteraner som hos mönstrade icke-veteraner. Nu har ett forskarlag vid Försvarshögskolan undersökt vilka faktorer i samband med utlandstjänstgöring som kan påverka parrelationer. En rad omständigheter knutna till insatsen har undersökts och jämförts mellan veteraner som separerat och de som fortsatt att leva tillsammans med sin partner efter den senast genomförda missionen.

    Resultaten visar att de veteraner som separerar har mer negativa erfarenheter av insatsen än de som stannar kvar i sina relationer. Exempelvis upplevs resor och bortavaro från hemmet inför insatsen som mer negativa, stödet från chefer och Försvarsmakten anses ha varit sämre och fler har sökt hjälp för psykiska besvär på grund av insatsen. De som separerat svarar också oftare än övriga att de krav som Försvarsmakten ställer före, under och efter insatsen påverkar parrelationen negativt. Sofia Nilsson, docent vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap på Försvarshögskolan, har lett studien.

    » Vid hemkomsten kan det finnas en inbyggd förväntan hos partnern att man ska avlasta och ta igen sådant man missat under frånvaron. «

     – Många beskriver det som tufft redan innan förberedelserna inför insatsen drar igång med pendling till och från jobbet, skolor och övningar. Sedan tillkommer krav specifikt kopplade till utlandstjänsten med utbildningar och andra förberedelser. Det är sällan man bara är borta de sex månader som utlandstjänstgöringen pågår. Med för- och efterarbete handlar det om betydligt längre tid än så. 

    En annan faktor som sticker ut bland de veteraner vars förhållanden spruckit är det psykiska måendet. Flera hade problem med psykisk ohälsa vid hemkomsten och det var vanligt att man inte tyckte sig få den hjälp man behövde för att må bättre.  

    – De som har PTSD-symtom och andra allvarligare psykiska symptom är ingen stor grupp, men inom den gruppen är separationer betydligt vanligare än hos andra. Något som förekommer oftare, och som jag tror att man många gånger missar, är mildare reaktioner av dåligt psykiskt mående, som vardagsstress. Det kan också påverka en parrelation negativt, säger Sofia Nilsson.  

    Sofia Nilsson, forskare FHS, Foto Försvarshögskolan_webb
    Sofia Nilsson, docent vid Institutionen för säkerhet, strategi och ledarskap på Försvarshögskolan

    Vardagsstress rapporterades i ungefär samma utsträckning hos både de som separerat och de som fortsatt att leva tillsammans, men det fanns en skillnad mellan grupperna i hur stressen hanterades. Bland de som separerade var det vanligare att distansera sig från vardagens krav i ett försök att hantera situationen. Det var också vanligare med konflikträdsla och osunda dryckesvanor hos dem som gick isär.

    – Vardagsstress kan skapa irritation och fresta på parrelationer. Vid hemkomsten kan det finnas en inbyggd förväntan hos partnern att man ska avlasta och ta igen sådant man missat under frånvaron, men den förväntan kanske inte stämmer överens med ens egen. Många veteraner beskriver också skuldkänslor och dåligt samvete över att de varit borta, vilket kan spä på upplevelsen av stress, säger Sofia Nilsson. 

    Nyare relationer (ett till tre år) är mer sårbara vid utlandstjänstgöring än längre förhållanden och majoriteten av separationerna sker inom fem år efter hemkomst. Tidigare studier tyder också på att de negativa effekterna av en insats ökar ju fler resor man gör.  

    – Första gången går det kanske bra och även den andra, men med tiden växer problemen. Flera sa att det finns en gräns för hur många insatser en relation klarar av, säger Sofia Nilsson. 

    Tidigare studier visar också en något minskad benägenhet bland utlandsveteraner att ingå en ny parrelation efter att de separerat. I den nu genomförda undersökningen ges två möjliga förklaringar till detta. Dels ett stort intresse för äventyr och att man föredrar att leva som singel. Dels psykiska besvär som inte omhändertas och sämre återanpassning till vardagen efter avslutad insats. 

    – Men det handlar inte om någon jättestor andel veteraner som undviker parrelationer, så man bör inte dra alltför stora växlar av det, säger Sofia Nilsson. 

    FAKTA

    Om undersökningen

    Rapporten Internationell militär tjänstgöring och dess betydelse för parrelationer genomfördes vid Försvarshögskolan. Studien bygger på en enkätundersökning där 1 962 utlandsveteraner deltog, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 33 procent. Av dem var 181 kvinnor och 1 780 män med en medelålder på 56,3 år. Majoriteten av deltagarna, 1 796, var gifta eller sambo, 133 var särbo och 327 singlar.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    ”Försvarsmakten måste säkerställa att maten som serveras är säker”

    Förbanden behöver skärpa sina rutiner för hanteringen av stridsportioner och handhygienen i fält måste förbättras. Det menar Försvarsinspektören för hälsa och miljö. I december blev ett 20-tal soldater magsjuka under en övning och förbandet misstänker att dålig mat ligger bakom händelsen.

    Ibland drabbas soldater i fält av magsjuka och i vissa fall misstänks maten ligga bakom, även om det sällan går att bevisa.

    Sedan början av 2000-talet används ofta stridsportioner med frystorkat eller mjukkonserver som fältproviant. Det är enkelt att konsumera och genererar minimalt med disk. Men enligt Kristofer Keber, livsmedelsinspektör vid Försvarsinspektören för hälsa och miljö, FIHM, brister det ofta i hanteringen av den färdigförpackade maten. Ett återkommande problem är att förbanden beställer större volymer än vad som går åt under en övning, och att kvarvarande portioner riskerar att bli för gamla innan de äts upp. 

    – Ibland hittar vi rations där bäst före-datum passerats med flera år, utan att förbandet har koll på det. Bäst före är visserligen inte samma sak som sista förbrukningsdag och vi tycker inte att man ska slänga mat i onödan. Men förbanden behöver ha rutiner för hur de ska omsätta rations så att de inte blir för gamla, säger Kristofer Keber.  

    Ibland drabbas soldater i fält av magsjuka och i vissa fall misstänks maten ligga bakom, även om det sällan går att bevisa. I december blev ett 20-tal soldater magsjuka under en övning och det påträffades fältransoner som var nästan två år gamla med påväxt av mögel. 

    – FIHM samverkade med förbandet som försökte utreda vilka produkter som man misstänkte kunde vara orsak till matförgiftningen. Utredningen kunde inte peka ut någon speciell produkt, men man kan inte utesluta att det var maten de blev sjuka av säger Kristofer Keber. 

    » I första hand är det förbanden som ska bedöma om maten är lämplig att äta. «

    Någon gräns för hur långt efter bäst före-datumet passerats som det går att äta fältransoner, finns inte. Om maten är tjänlig är upp till förbandet att avgöra. Många förband har haft som rutin att soldaterna själva ska lukta och smaka för att bedöma vad som är ätbart, men nu vill FIHM att förbanden ska ta ett större ansvar. 

    – Försvarsmakten räknas som en livsmedelsverksamhet och måste kunna säkerställa att maten som serveras är säker. I första hand är det förbanden som ska bedöma om maten är lämplig att äta. Om förbanden sedan delegerar till den enskilda soldaten att själv bedöma om livsmedlen är säkra att äta ska det finnas rutiner och förutsättningar kring detta säger Kristofer Keber. 

    Carola Jonsson arbetar vid beställnings- och inköpsavdelningen på Försvarsmaktens Logistik. Hon menar att problem med gamla fältransoner inte skulle förekomma om förbanden följde Försvarsmaktens rutiner.

    – Logistikenheten tillhandahåller rations och man ska inte ta ut fler än man behöver. Får man ransoner över från en övning eller om övningen blev inställd ska man försöka omsätta fältransonerna så snart det är möjligt, säger hon. 

    Många gånger går det bra att äta stridsportioner även om bäst före-datum på den yttre dygnsportionsförpackningen är passerat, enligt Carola Jonsson. Dygnportioner innehåller flera produkter och datummärkningen på påsens utsida styrs av den produkt som har kortast hållbarhet. 

    – Öppna påsen och titta på varje produkt. Många gånger är det nötterna eller en bar som gått ut medan resten har tid kvar. Om något är utgånget, öppna förpackningen och lukta. Luktar det unket kanske man inte ska äta just den grejen, men man behöver inte slänga hela påsen på grund av det. Man ska dock inte äta någon produkt i en stridsportion om inte den enskilda produktförpackningen är hel. 

    » Historiskt har magsjuka påverkat striden mer än kulor. «

    Enligt Carola Jonsson är det också viktigt att ansvariga chefer kontrollerar matförpackningarna innan de skickas ut i fält om bäst-före-datumet passerats. En trasig mjukkonserv kan snabbt bli dålig. 

    – Om bäst-före-datumet gått ut måste varje produkt besiktigas och förbanden behöver ha rutiner för det. Men i första hand ska man äta lagad mat från militärrestaurangerna i ISO-kärl eller från fältköken. Först om det inte är möjligt ska man använda rations. 

    Kristofer Keber menar att det inte bara är hanteringen av fältransoner som kan orsaka magproblem under övning. Det är också vanligt att handhygienen brister.

    – Har man gjort det stora behovet och sedan äter mat utan att tvätta händerna finns det risk att man får bakterier i maten. Här slarvas det en hel del.  

    Goda rutiner i syfte att förebygga magsjuka är viktigt av flera skäl, fortsätter Kristofer Keber. 

    – Historiskt har magsjuka påverkat striden mer än kulor. Magsjuka kan slå ut en hel pluton. Det handlar om stridsvärde. 

    FAKTA

    Att tänka på vid hantering av rations enligt Försvarsmaktens Logistik

    • Beställ inte fler rations än ni beräknar göra av med. 

    • Omsätt överblivna rations som plockats ut från Logistikenheten så snart som möjligt.

    • Förvara inte rations i ett varmt fordon eller i en container på kaserngården sommartid. Värme förkortar hållbarheten.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    mest läst

    Föregående
    Nästa
    officerstidningen