Några av höstens planerade inspektioner har skjutits upp till nästa år på grund av den pågående pandemin. I stället har Säkerhetsinspektionens inspektörer tillbringat mer tid än vanligt på kontoret på Tegeluddsvägen 100 i Stockholm med planering, regelutveckling och avbetning av samlade högar. I hörnrummet längst ner i de ljusa lokalerna på tredje våningen sitter organisationens chef, säkerhetsinspektör överste Christer Tistam. Han har varit på nuvarande befattning i tre år och har under den tiden skaffat sig en uppfattning om säkerhetsläget i Försvarsmakten.
– Jag tycker att verksamhetssäkerhetsarbetet i Försvarsmakten genomförs på ett godtagbart sätt och jag ser att det sker positiva förändringar, säger han. Vi gör väldigt mycket bra i Försvarsmakten, men visst finns det utmaningar och områden där vi kan bli bättre.
Säkerhetsinspektionen är en del av Försvarsmakten men har i uppdrag att självständigt granska, inspektera och utöva tillsyn inom hela myndigheten. Flygverksamheten hanteras däremot genom en egen enhet, Flyginspektionen, som avseende tillsyn lyder direkt under regeringen till skillnad från Säkerhetsinspektionen som är underställd ÖB. Inspektions- och revisionsverksamheten är kärnan i Säkerhetsinspektionens verksamhet, men i uppdraget ingår även utveckling av regler och framtagande av handböcker för att skapa säkra arbetsförhållanden för Försvarsmaktens personal och tillgodose säkerheten hos tredje man och egendom. Christer Tistam beskriver Säkerhetsinspektionen lika mycket som ett stöd till förbanden som ett kontrollorgan.
– När vi gör våra inspektioner respektive revisioner får de lokala cheferna en genomlysning av sin verksamhet och hjälp att ta reda på vad som fungerar bra och vilka brister som kan finnas. Förbanden blir ofta glada när vi kommer och uppskattar det stöd vi ger dem, säger han.
En viktig säkerhetsfråga att hantera är, enligt Christer Tistam, den pågående tillväxten inom Försvarsmakten. Regementen på flera nya orter, nya fartyg och 8.000 värnpliktiga som ska utbildas år 2025 ställer stora krav på planering och riskanalysering för att säkerställa att expansionen inte går fortare fram än vad det finns förmåga till och kapacitet för.
– Vi måste få växa i ett tempo som är anpassat efter Försvarsmaktens förmågor och vara med och påverka takten. Jag vet att det förs en dialog om detta och det är väldigt viktigt att vi vågar uttrycka det, även mot våra uppdragsgivare, säger Christer Tistam.
Men den höga tillväxttakten är redan ett faktum och under flera år har Försvarsmaktens personal flaggat för hård arbetsbelastning. Många officerare upplever att de inte har tillräckligt med tid att utöva sitt ledarskap och att det finns en obalans mellan resurser och uppdrag. Det här framgår bland annat av Försvarsmaktens årliga personalundersökning, FM Vind, liksom av Säkerhetsinspektionens senaste årsredovisning. För att säkerställa att verksamhetssäkerheten upprätthålls måste chefer och anställda på alla nivåer vara beredda att ta sitt ansvar, säger Christer Tistam.
– Det är mycket viktigt att alla representanter på sin nivå vågar säga ifrån vid behov. Är ambitionsnivån för hög i förhållande till resurser måste man stoppa och ta ett kliv tillbaka och säga ”Vänta, jag behöver mer tid”. Gör riskanalyser och ta ansvar för resultatet. Det är du som har ansvaret för dina beslut, ingen annan.
Säkerhetsinspektören lyfter också fram det omfattande generationsskifte som pågår inom officerskåren. Enligt prognoser som Ledningsstaben tagit fram kommer runt 1.450 yrkesofficerare uppnå ordinarie pensionsålder under perioden 2020 till 2025. Av dem är drygt 1.350 officerare och 100 specialistofficerare. De omfattande pensionsavgångarna beräknas sedan fortsätta ända fram till 2029 innan det planar ut. Enligt Christer Tistam är det mycket viktigt för Försvarsmakten att omhänderta den erfarenhet som de officerare som nu lämnar organisationen bär på. Annars riskerar man att hamna i en situation med brist på kunskap inom vitala områden som blir svår att ta igen.
– Vi måste skapa system för att omhänderta den kunskap som finns hos de kollegor som går i pension. Vi behöver identifiera vilka kompetenser det kommer att bli brist på och ha en plan för hur de ska byggas upp igen. I dag har respektive OrgE att arbeta med egna planer för detta behov.
Samtidigt som många äldre lämnar organisationen kommer nyutexaminerade officerare ut på förbanden. Säkerhetsinspektionen har identifierat ett relativt utbrett behov av kompletterande utbildningar hos yngre befäl som måste omhändertas för att eventuella kunskapsluckor inte ska följa med individerna uppåt i karriären och skapa problem längs vägen.
– Vi ser att vi behöver ge plutoncheferna vissa kompletterande kunskapsdelar. Det handlar om vissa grundutbildningar med praktiska inslag som att leda trupp och genomföra vissa komplexa skjutövningar, säger Christer Tistam.
FAKTA
Rapporthantering
I samband med inspektioner delar Marksäkerhetsinspektionen in uppdagade brister i tre kategorier: observationer, avvikelser och större avvikelser. Observationer är noteringar som inte bryter mot några bestämmelser men som kräver mindre justeringar. Avvikelser är brister som bryter mot Försvarsmaktens interna regelverk. Större avvikelser kan vara både att bryta mot interna regler och lagbrott. Större avvikelser ska åtgärdas inom två månader och avvikelser inom sex månader. Avvikelser som kvarstår efter ett år rapporteras vidare till Försvarsmaktens produktionsledning. Säkerhetsinspektionen publicerar varje år en skriftlig rapport till Försvarsmaktsledningen med en sammanfattning av resultaten från årets inspektioner och revisioner.
En effekt av det pågående generationsskiftet är, enligt Tistam, att en del avvikelser inte omhändertas i den omfattning de borde. I Säkerhetsinspektionens senaste årsrapport konstateras att flera av de avvikelser som noterades i samband med 2019 års inspektioner och revisioner påtalats upprepade gånger utan att de blivit omhändertagna.
– Här finns en tydlig koppling till pågående generationsskifte. På flera förband har frågorna legat hos äldre officerare och när de gått i pension har det varit svårt att tillsätta någon ny på tjänsten med lämplig bakgrund och kunskap.
Det Säkerhetsinspektionen kan bidra med för att förbättra situationen, säger Tistam, är att exempelvis belysa att arbetsbelastningen på förbanden inte är för hög och att det finns tid att genomföra de kompletterande utbildningar som är nödvändiga.
– Att ge våra nya officerare förutsättningar att sköta sitt uppdrag är en av de viktigaste uppgifter vi har i dag. Men det är också viktigt att de nya befälen drar i handbromsen om de ställs inför uppgifter de inte har tillräckligt med utbildning för att genomföra på ett säkert sätt.
Christer Tistam säger att han gärna hade sett att de praktiska momenten inom officersutbildningen utökades. Det hade avlastat utbildningsbördan på förbanden.
– Jag har förståelse för att det är mycket som ska rymmas inom utbildningen, men det hade nog varit bra om Militärhögskolan haft mer praktiska inslag. Det är ingen kritik mot skolan, de genomför säkert alla moment de ska enligt kursplanen, men jag skulle gärna se mer praktiska moment i kursplanen.
Säkerhetsinspektionen genomför inspektioner inom Försvarsmakten enligt ett rullande schema där varje förband besöks minst vart tredje år medan sjösäkerhetsledningssystemet revideras vartannat år. När mer omfattande eller allvarliga avvikelser uppdagas under en inspektion görs tätare uppföljningar för att säkerställa att bristerna omhändertas Om förbandet inte förmår att på egen hand åtgärda bristerna förs ärendet vidare uppåt i organisationen till chefen för Produktionsledningen. Att några av årets inspektioner flyttats fram tills nästa år på grund av pandemin kommer att påverka kommande års inspektionscykler.
– Framöver blir det inspektioner med 4-årsintervaller, men så hade det blivit även utan pandemin. Med de nya militärregioner och organisationsenheter som är planerade kommer vi inte hinna besöka alla vart tredje år, säger Christer Tistam.
Att inspektionsfrekvensen glesas ska inte påverka verksamhetssäkerheten, enligt säkerhetsinspektören. Istället ska verksamheten bli mer flexibel där mindre och välfungerande förband med ett relativt lågt antal anmärkningar från tidigare inspektioner besöks mer sällan än förband med fler avvikelser. De utökade inspektionerna behöver också kompenseras av fler egenkontroller där förbanden internreviderar den egna verksamheten.
– I ett sådant system tydliggörs Säkerhetsinspektionen som myndigheten Försvarsmaktens kontrollorgan och kraven på att förbanden ska sköta sina egenkontroller, säger Christer Tistam.
Men med den höga belastning som många officerare vittnar om, finns det då inte en risk att systemet med egenkontroller kommer att misskötas?
– Egenkontroller kräver ett personligt engagemang och det är en stor mängd ansvar som följer med ett sådant här system, säger Christer Tistam. Men vi får aldrig chansa eller gena i kurvorna när det kommer till verksamhetssäkerheten. Den måste alltid prioriteras.
• • •
Att chefen för Marksäkerhetsinspektionen (MarkI), överstelöjtnant Jörgen Forsberg, sitter vägg i vägg med Säkerhetsinspektören är organisationsmässigt logiskt. Säkerhetsinspektören deltar vid MarkI:s inspektioner mot bakgrund av bredden på den verksamheten. Marksäkerhetsinspektionen har det största inspektionsområdet och inom enheten finns 20 inspektionsbefattningar, varav 3 är vakanta. Under en inspektion kontrolleras en rad olika områden såsom säkerhet vid övning och insats, systematiskt elsäkerhetsarbete, systematiskt brandskyddsarbete och CBRN (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära hot).
– Verksamhetssäkerheten i armén är överlag godtagbar, men man måste vara observant nu när vi börjar öva i större förband och med värnpliktiga, säger Jörgen Forsberg. Våra officerare har inte utbildat värnpliktiga på tio år. Öva i större förband var det länge sedan vi gjorde och våra yngre officerare saknar den erfarenheten helt. De måste få tid att växa in i systemet.
Han säger att det kommer ta tid att bygga upp de förmågor som Försvarsmakten tappat under alla år av nedrustning och tillbakagång. Och att man i det arbetet inte får vara för otålig.
– Vi ska inte riskera att göra saker av okunskap som kan leda till olyckor. På MarkI kan vi vara med och granska styrningar inför och under genomförandet av större övningar. Detta i syfte att stödja övningsledning och förbanden i deras riskhantering. Jag uppfattar att vi får gehör för det här på förbanden, säger Jörgen Forsberg.
Efter en avslutad inspektion skrivs en rapport som delas med förbandet där noterade avvikelser presenteras. Förbandet brukar få upp till ett år på sig att åtgärda eventuella brister innan avvikelsen skickas vidare till chefen för Produktionsledningen. Om förbanden saknar resurser att omhänderta en avvikelse går ärendehanteringen snabbare.
– Då kan vi gå vidare direkt. Antingen till ett annat förband, om de har mandat att lösa problemet, eller till chefen Prod. Ett problem på förbanden är att de som jobbar med verksamhetssäkerhetsfrågor ofta har tre, fyra andra uppgifter vilket gör att de inte alltid hinner med, säger Jörgen Forsberg.
FAKTA
Marksäkerhetsinspektionen
Marksäkerhetsinspektionen utvecklar regler, bestämmelser och handböcker. De genomför granskningar, inspektioner och tillsyn av militär marksäkerhet vid alla förband (inklusive internationella insatser), skolor och centrum. I MarkI ingår även inspektionssektionen som genomför inspektioner och beslutar om certifikat och behörighetsbevis avseende trafikvärdighet med mera.
Även inom området verksamhetssäkerhet är pågående generationsskifte märkbart, enligt Jörgen Forsberg.
– Många av dem som sysslar med verksamhetssäkerhetsfrågor på förbanden är äldre och vi behöver få in nya medarbetare. Det tar tid att lära sig säkerhetsfrågorna och man måste skaffa sig erfarenhet innan man kan ta över. Men jag ser en positiv utveckling. I dag går exempelvis en yngre kollega ofta parallellt med övningsledaren under större övningar, vilket man sällan såg för bara några år sedan. Det är den sortens insatser som behövs nu när vi har en stor mängd nya officerare som ska mentoreras in i organisationen.
Ett annat bekymmer kopplat till verksamhetssäkerheten är avvikelserapporteringen i Prio. För armén var införandet av Prio avvikelsehantering 2016 ett steg framåt eftersom armén innan dess saknade ett sådant system. Men den kritik som lyfts fram mot rapporteringen i Prio generellt finns även inom armén.
– Jag upplever att det finns en vilja att rapportera, motståndet ligger i att det är för omständligt. Även hur avvikelser kodas i systemet behöver ensas mellan förbanden och försvarsgrenarna. Det finns en tendens att man kodar olika för samma typ av händelse vilket gör att det samlade analysunderlaget försämras.
• • •
I en korridor som löper parallellt med den säkerhetsinspektören sitter i, på andra sidan om ett öppet fikarum med kaffeautomater och pelarbord, har Försvarsmaktens sjösäkerhetsinspektör, sitt rum. Efter drygt 30 år i marinen har kommendör Per Öhrstedt gått från förbandsverksamhet, MTS, Prod marin, marinstaben till Sjösäkerhetsinspektionen (SjöI).
– SjöI både skapar regler utifrån Transportstyrelsens föreskrifter och bedriver revisionsverksamhet där vi säkerställer att reglerna efterlevs. Jag har varit här en vända tidigare, så helt ny var jag inte när jag kom hit för cirka ett år sedan, säger han.
Under senare år har Sjösäkerhetsinspektionen noterat en markant ökning av antalet anmärkningar i samband med sjövärdighetsbesiktningar. Per Öhrstedt säger att det framför allt rör sig om två typer av anmärkningar: tekniska brister på marina plattformar samt tillkortakommanden i den dokumenthantering som ligger till grund för användandet av båtar och fartyg. När det gäller tekniska brister ser han en koppling till modifieringar i samband med uppdateringar, halvtidsmodifieringar och livstidsförlängningar.
– Det förekommer att modifiering genomförs utan att man har fullständig kontroll på vad alla aspekter kring regelverket avser, vilket i slutändan kan leder till att verksamhetsutövaren kan få en försenad leverans av sin produkt. Ofta beror det på att regelverket inte är använts från start.
– Vad gäller sjövärdigheten är det sällan besättningarna som är upphov till regelavvikelser, oftast är det den som anlitats för åtgärden som inte har riktig kunskap om de regler som gäller inom militär sjöfart. Besättningarna är oftast kompetenta inom sina områden.
Men varför uppstår alla de här bristerna, om de går att förebygga?
– I grund och botten är det en resursfråga. Samtidigt som man skapat nya försvarsgrenstaber ska verksamheten drivas vidare och dessutom tillväxa. Den enhet inom Marinbasen som har till uppgift att följa upp modifieringar är Driftsstyrningskontoret, DSK, men de är som alla andra bara ett begränsat antal individer. Även på FMV, som oftast har hand om modifieringar finns det brister på kapacitet, säger Per Öhrstedt.
Sjösäkerhetsinspektören berömmer de fartygs- och båtbesättningar som finns ute på förbanden. Han säger att det är hos personalen längst ut på linan som den djuplodande kunskapen finns och att det är de som kan verksamheten. Marinstaben behöver dock kliva fram och ta ett tydligare grepp beträffande sjösäkerhetsledningssystemet och därmed utöva ett kraftfullare ledarskap gentemot förbanden, säger Per Öhrstedt.
– Besättningarna gör ett bra jobb och i vissa avseenden är det de som burit ledningarna. Men det fungerar inte i längden. Det kommer till en punkt där besättningarna behöver stöd uppifrån och då måste de kunna få det rakt och tydligt.
FAKTA
Sjösäkerhetsinspektionen
Sjösäkerhetsinspektionen utvecklar regelverk genomför tillsyn och ger stöd så att verksamhetssäkerheten följer utvecklingen av omvärldens sjösäkerhetssystem, civilt och militärt. Även sektionen för Marinens fartygsinspektion (MFI), som genomför sjövärdighetsbesiktningar och sjövärdighetsinspektioner av örlogsfartyg, tillhör SjöI. Sjösäkerhetsinspektionen genomför också dyksäkerhetsbesiktningar och dyksäkerhetsinspektioner, utfärdar behörighetsbevis, miljöcertifikat med mera.
I våras genomförde Sjösäkerhetsinspektionen en revision av marinstaben ute på Muskö, ett drygt år efter marinstabens bildande. Per Öhrstedt berättar att flera avvikelser noterades under det besöket kopplat till hur arbetet med sjösäkerhetsledningssystemet är organiserat i staben.
– De behöver fundera över hur de ska tydliggöra sitt sjösäkerhetsledningssystem. Verksamhetssäkerheten rör nästan all personal men många gör sin del utan att se helheten. Försvarsmakten har ett bra system i grund och botten, bara det fungerar som det är tänkt, säger han.
Utöver tillsyn ägnar sig Sjösäkerhetsinspektionen också åt att utveckla de föreskrifter som reglerar den marina verksamheten. Eftersom föreskrifterna bland annat grundar sig i regelverket för civil sjöfart sker det arbetet i samarbete med Transportstyrelsen. Sjösäkerhetsinspektionen anpassar de civila föreskrifterna efter en militär kontext och marinens specifika behov, med godkännande av Transportstyrelsen.
Sjösäkerhetsinspektionen består av 15 medarbetare och enligt Öhrstedt är det väl dimensionerat till dagens verksamhet. Men han utesluter inte att det kan komma att behövas ytterligare resurser för att möta upp den planerade tillväxten inom marinen. Bland annat ska arbetet med anskaffningen av nya korvetter påbörjas 2026 och Göteborg får en ny amfibiebataljon. Samtidigt fortgår byggnationen av ubåtar och stridsbåtar. Visbykorvetterna ska livstidsförlängas och på ett varv i Polen är skrovet till det nya signalspaningsfartyget Artemis på väg att färdigställas.
– Alla marina plattformar byggs efter ett regelverk och Sjösäkerhetsinspektionen är alltid med vid nybyggen. Exempelvis har vi bitvis personal på plats på varvet i Polen och vår inspektör i Karlskrona är nära involverad i processen kring A26.
Att vara delaktig i anskaffning och nybyggnationer av marina plattformar är en viktig uppgift, säger Per Öhrstedt. Genom noggranna förberedelser minskar risken att brister byggs in i fartyg och båtar, sådant som annars kan skapa problem under lång tid framöver.
– Kravspecifikationen måste vara tydlig så att det blir rätt från början. Försvarsmakten måste vara tydlig gentemot FMV hur plattformen ska användas och FMV behöver vara tydlig med de krav som ställs under upphandlingen så att företaget som får uppdraget kan vara tydlig gentemot varven som ska bygga plattformen.
Samtidigt är det viktigt att hela tiden ha med användarperspektivet i den här processen, säger Per Öhrstedt.
– Det är först när man sätter ombord militära sjömän som ska jobba på plattformen som man ser vad som verkligen fungerar, och jag vill att användarna ska involveras tidigare i processen. Förr var vi duktiga på det här men med ändrade organisationsstrukturer och ont om personal rent allmänt har vi ett återtagande att göra.
Inom ramen för Sjösäkerhetsinspektionen faller också tillsynen av Försvarsmaktens dykverksamhet. Där har det varit problem med brister i utrustningen och underhåll och enligt Säkerhetsinspektionens halvårsrapport 2020 kvarstår flera brister. Men åtgärder har också vidtagits och den negativa trenden börjar avta, något som även syns ute i förbandsverksamheten. Sedan i fjol är exempelvis nyttjandeförbudet upphävt.
– Utöver vår militära dykverksamhet genomför vi revisioner på Sveriges tre yrkesdykarskolor och utfärdar yrkesdykarcertifikat. Men det är ingen verksamhet som i dag gynnar Försvarsmakten. SjöI har bara en dykinspektör och han har fullt upp med Försvarsmaktens dykverksamhet. Uppgiften med revison och certifiering av yrkesdykarskolor och dykcertifikat behöver antingen flyttas eller också måste vi tillföras resurser.
