Senast publicerat
Senast publicerat:

36 ärenden till visselblåsarfunktionen sedan sommaren 2022

Försvarsmaktens visselblåsarfunktion har varit i gång sedan sommaren 2022 och hittills har 36 anmälningar kommit in. Anställda kan rapportera till funktionen vid misstanke om allvarliga missförhållanden.

Josefine Owetz
Carl Nyman/Försvarsmakten och Istock. Bilden är ett montage
Visselblåsare är personer som rapporterar när de på arbetsplatsen upptäcker överträdelser som är av allmänt intresse att de kommer fram. Personerna på bilden har inget med artikeln att göra.

I juli 2022 blev det krav på att större offentliga arbetsgivare ska ha en intern rapporteringskanal dit medarbetare kan rapportera om allvarliga missförhållanden på arbetsplatsen. Det kan handla om misstänkt korruption, brister i säkerheten, felaktig användning av skattemedel med mera. Bakgrunden till inrättandet är den nya visselblåsarlagen som trädde i kraft i december 2021.

Förutom anställda omfattas bland annat tidigare anställda och leverantörer som utför uppdrag åt myndigheten.

Sedan Försvarsmakten inrättade visselblåsarfunktionen har 36 anmälningar kommit in, berättar Anders Thunholm, chef för Försvarsmaktens internrevision, där funktionen är placerad.

Vad handlar anmälningarna om?

– Upplevda oegentligheter som felaktig hantering av inköp och rekrytering, men också olämpligt beteende i form av trakasserier och kränkande särbehandling, säger han.

» Vi rekommenderar skriftliga rapporter då det minskar risker, bland annat för att information förloras eller missförstås, samt att det snabbar upp funktionens arbete. «

Har anmälningarna lett till några åtgärder?

– Ja, utredningar och därefter relevanta chefssamtal, uppsägning i något fall, ändringar av rutiner är exempel på åtgärder. I några fall har utredningar och åtgärder initierats parallellt via andra kanaler. 

Liknande läsning:

Visselblåsarfunktionen är en kompletterande kanal till de andra kanaler som finns för att rapportera om missförhållanden, som avvikelsehanteringen i Prio, funktionen för ovälkommet beteende, APT och meddelarfriheten. 

Hur gör man för att anmäla?

– Som tidigare kan man nå funktionen via brev, telefon, mejl eller personliga möten. Vi rekommenderar skriftliga rapporter då det minskar risker, bland annat för att information förloras eller missförstås, samt att det snabbar upp funktionens arbete.

Som visselblåsare har man ett skydd mot att få sin identitet röjd eller utsättas för repressalier.Identiteten hos de som anmäler och de som blir utpekade omfattas av sekretess.

Hur går ni vidare med rapporterna som kommer in?

– Först utreds om det är ett visselblåsärende. Om rapporten anses uppfylla lagens kriterier bedöms om ärendet är utredningsbart. Om så är fallet lämnas ärendet till lämplig del av Försvarsmakten för vidare utredning, annars avslutas det utan åtgärd. I samtliga fall underrättas rapportören om utfallet.

Anders Thunholm poängterar att lagen inte gäller vid rapportering av säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter. Vid misstanke om missförhållande inom dessa områden ska den egna säkerhetsorganisationen kontaktas.

Totalt arbetar tre personer med visselblåsarfunktionen. Nyligen fattades beslut om att tillföra internrevisionen tre befattningar, varav några till del kommer att hantera visselblåsningsärenden. Rekrytering är påbörjad.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Att omhänderta det ständigt ökande antalet veteraner, bättre möjligheter till återhämtning för soldater vid fronten och militärers psykiska hälsa. Det är frågor som står högt på dagordningen hos militära fackliga organisationer i Ukraina idag.

    Linda Sundgren
    Halyna Kavun
    Halyna Kavun var en av deltagarna under Euromils vårmöte i Stockholm i april.

    Foto: Foto: Filip Erlind

    Halyna Kavun var en av deltagarna under Euromils vårmöte i Stockholm i april. Tidigare arbetade hon som journalist i Kiev, men sedan 2022 är hon anställd i den ukrainska försvarsmakten på en befattning som hon av säkerhetsskäl inte vill offentliggöra. Halyna Kavun är också grundare och styrelseordförande i den fackliga paraplyorganisationen Platform of Military and Security Trade Unions of Ukraine (UUMS). Organisationen startade efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina i ett försök att samla de fackliga förbunden och ge landets militärer en starkare röst.

    – I slutet av 2022 började folk från olika förband höra av sig. De undrade hur de skulle kunna bevaka sina rättigheter i den militära miljön som bara blev värre och värre. Vår armé var väldigt liten när kriget bröt ut och majoriteten av soldaterna kommer från andra delar av samhället, säger Halyna Kavun som började i försvarsmakten som volontär efter Rysslands annektering av Krimhalvön 2014. 

    Idag är UUMS en partnerorganisation till Euromil och arbetar med flera frågor som rör militärer och deras anhöriga. Halyna Kavun berättar att omhändertagandet av veteraner har blivit en stor fråga i Ukraina.

    – Framför allt är det våra politiker som lyfter veteranfrågan. Alla vet att någon gång kommer vi ha politiska val igen och vi har nu nästan en miljon veteraner. De är en viktig väljargrupp som alla politiker vill göra något för, och då behöver vi vara med och påverka så att de beslut som fattas också blir bra.  

    Förra året arrangerade vi en camp för soldater som hade tillfångatagits efter stormningen av stålfabriken i Mariupol.

    En av de viktigaste frågorna för UUSM är militärers psykiska hälsa, berättar Halyna Kavun.

    – Förra året arrangerade vi en camp för soldater som hade tillfångatagits efter stormningen av stålfabriken i Mariupol. En del av dem har kommit tillbaka genom fångutväxlingar och de är i stort behov av mentalt stöd, säger hon och fortsätter:

    – När de kom tillbaka till Ukraina såg de hemska ut och kunde börja gråta för ingenting. De hade blivit hjärntvättade av ryssarna som sagt åt dem att alla hade glömt dem och att Ukraina inte längre existerade. Såklart hade de utsatts för fysisk tortyr också.

    Halyna Kavun

    Foto: Filip Erlind

    Hon säger att flera av de frågor som hennes organisation arbetar med idag hänger samman med just psykisk hälsa. Däribland problemet att skapa tid för återhämtning för soldater vid fronten och införandet av fungerande rotationssystem.

    – Jag förstår att det inte är enkelt, men efter fyra år borde man ha fått till någon form av rotationssystem. Utan ett sådant blir det upp till varje befäl att fatta de besluten, säger hon och fortsätter:

    – De befäl som förstår människors värde gör allt de kan för att skapa tid för återhämtning. Soldaterna kanske inte alltid kan åka hem, men de kan i alla fall få komma till en rekreationsplats bakom frontlinjen där man kan laga lite mat, ta en dusch och få vård innan man åker tillbaka igen, säger hon.

    Ibland dröjer det mycket länge innan soldater ges tid till återhämtning.

    – Vi ser hemska exempel där man stannar tills 200 – 300 soldater har dödats eller skadats innan man tillåts åka därifrån, säger hon.

    Och det handlar inte bara om vilken flagga som ska vaja ovanför regeringsbyggnaden, det handlar också om att slippa leva i ett samhälle med tortyr, kidnappningar och mord. Sådant ser vi i de ockuperade områdena idag.

    Samtidigt är viljan att strida generellt hög bland soldaterna, enligt Halyna Kavun.

    – Många av dem som strider var inte ens soldater när kriget bröt ut. Det är vanliga människor med helt andra jobb, som nu kämpar för vårt land. Och det handlar inte bara om vilken flagga som ska vaja ovanför regeringsbyggnaden, det handlar också om att slippa leva i ett samhälle med tortyr, kidnappningar och mord. Sådant ser vi i de ockuperade områdena idag.

    Ur arkivet: