Senast publicerat
Senast publicerat:

Öppet brev till generalerna Bydén och Cherinet från kadetter

Nyligen fattade Försvarsmakten beslut om att höja bruttolöneavdraget för de officersaspiranter som läser grundläggande officersutbildning med särskilda förmåner. I ett öppet brev skriver kadetter från de flesta av Försvarsmakten skolor om det omfattande missnöje som uppstått över detta beslut.

Kadetter på flera av Försvarsmaktens skolor
Detta är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det har inte undgått oss officersaspiranter att det nyligen fattades ett beslut om att höja bruttolöneavdraget för de aspiranter som läser grundläggande officersutbildning med särskilda förmåner. 

Den 16 mars beslutade Sveriges regering att dagersättningen för officersaspiranter höjs från 140 kronor om dagen till 175 kronor, och ändringen trädde i kraft den 2 maj. Det är dessa ingångsvärden som årets nyinryckta aspiranter accepterade när de bekräftade sin plats på skolan. 175 kr i dagersättning och ett löneavdrag om 6 000 kr. Detta bekräftades så sent som den 20 maj av lönehandläggare på Försvarsmaktens HR-Centrum. 

En vecka efter det att skolornas startat beslutas att löneavdraget ska höjas till 7 500 kr och att detta träder i kraft 1 september. Detta får officersaspiranterna reda på genom sociala medier. Samverkan med berörda fackförbund uteblev, enligt Officersförbundet. Någon intern eller direkt kommunikation om beslutet gjordes inte heller till oss berörda.

Detta har lett till ett omfattande missnöje hos oss officersaspiranter. Vi känner oss lurade och är besvikna över att Försvarsmakten inte håller ingångna avtal. Vi vill därför uppmana generalmajor Michael Cherinet att ompröva detta beslut då vi anser att det är grundat på bristfällig argumentation och ett icke acceptabelt tillvägagångssätt.

Den 15 september klargör general Cherinet via Emilia: ”Jag förstår att detta lett till att några kan ha intecknat den höjda kadettersättningen som en löneökning”. 

Det är inget tvivel om att både inneliggande och nyinrycka aspirantkullar tolkat regeringens beslut precis så, som en ökning av vårt arvode. Att få studera med lön är absolut en stor förmån, men bara därför är det inte acceptabelt att utan förvarning höja löneavdraget för särskilda förmåner och därmed eliminera riksdagens höjning.

I den dagorder som utfärdats av överbefälhavare Micael Bydén den 18 augusti 2022, påpekar generalen att Försvarsmakten måste stärka sitt erbjudande på den öppna arbetsmarknaden för att kunna hävda sitt erbjudande som en konkurrenskraftig arbetsgivare. 

Liknande läsning:

Det poängteras att Försvarsmaktens erbjudande ska stå i relation till de uppoffringar och krav som ställs på den enskilde och närstående. Automatiskt dyker följande fråga upp för berörda officersaspiranter: Hur kan detta beslut, som leder till en minskad ersättning, överensstämma med general Bydéns tidigare målsättning? 

Flertalet officersaspiranter har påpekat att det här beslutet är orimligt, oansvarigt och obegripligt på sina skolor gentemot respektive skolledning.  När soldater inom Försvarsmakten väljer att studera till officerare gör de givetvis en analys av förmåner, krav och villkor.

Ett av villkoren var att få sin GSS-lön med ett bruttolöneavdrag på 6 000 kronor, vilket nu har höjts till 7 500 kronor. Alltså 1 500 kronor mindre i månatlig ersättning. Totalt över hela studietiden är detta 27 000 kr före skatt för en person som behöver lämna sin familj och sitt boende för att flytta till en helt annan del av landet. Det är inte bara en försämring varje månad, den pensionsgrundande inkomsten påverkas också.

» Att arbetsgivaren därefter förändrar förmånerna till vår nackdel utan förvarning, och dessutom med usel intern information, upplevs som oseriöst och ej förtroendeingivande. «

För att återkoppla till ÖB:s tidigare dagorder och de ökade anslagen Försvarsmakten givits för att kunna prioritera sin personal, måste det inkonsekventa handlandet i detta ställningstagande belysas.

Vi officersaspiranter har sökt utbildning utifrån den information Försvarsmakten givit och lockat oss med. Att arbetsgivaren därefter förändrar förmånerna till vår nackdel utan förvarning, och dessutom med usel intern information, upplevs som oseriöst och ej förtroendeingivande.  

Visserligen skulle det kunna hävdas att den ersättning kadetterna får nu är betydligt högre än vad civila som studerar på andra högskolor och universitet erhåller. Det argumentet faller däremot platt då specialistofficersutbildningen i Försvarsmakten inte är en civil utbildning, utan en intern vidareutbildning. 

Kadetten får inte några högskolepoäng och utbildningen sker ofta med högre ställda krav än på civila högskolor, då kadetten inte är arbetstidsreglerad och ibland förväntas arbeta på obekväma arbetstider. 

Beslutet i sig motiveras med att kadetter, när de återvänder till sina respektive förband, kan få en lägre lön än vad de erhåller i ersättning under utbildningen. I ett sådant scenario borde prioriteringen ligga i att förändra den rådande kulturen av att inte värdesätta kompetensen och prestationerna kopplat till individen. 

Lönen i Försvarsmakten ska vara kopplad till de kvalifikationer varje individ anses ha, och en person som har så pass bra förmåner som kadett för att få en lönesänkning ute på förbanden torde inte få det från första början. Det upplevs som en paradox bland många kadetter att spetskompetens inte verkar premieras. Kadetten kommer dessutom i slutändan, oavsett om dennes lön sänks på förbanden eller inte, få en lägre lön här och nu då detta nya bruttolöneavdrag faktiskt har implementerats. 

Strofen “personalen är Försvarsmaktens i särklass viktigaste resurs” ljuder som ett tomt och ihåligt eko i skolans korridorer. De flesta av landets skolor för specialistofficerare har sedan tidigare stora svårigheter att fylla sina utbildningsplatser. Med 10 000 värnpliktiga 2030, ett Natomedlemskap för dörren och med en ökad försvarsbudget behövs många nya officerare.

» Strofen “personalen är Försvarsmaktens i särklass viktigaste resurs” ljuder som ett tomt och ihåligt eko i skolans korridorer. «

Under vår utbildning får vi lära oss att Försvarsmaktens värdegrund vilar på öppenhet, resultat och ansvar. Att några veckor in i utbildningen ändra ersättningen för studierna taktar inte mot det.

Därför ber vi ÖB att revidera det här beslutet då man gång på gång trycker på att Försvarsmakten ska vara en attraktiv arbetsgivare som ser personalen som sin viktigaste resurs.

Det är dags att leva upp till de orden nu.

Kadetter på:

Sjöstridsskolan, ROU & SOU/2023 
Ledningsstridsskolan, SOU & ROU
Försvarsmaktens underrättelse- och säkerhetscentrum/Tolkskolan, SOU & ROU
Logistikskolan, SOU 
Artilleristridsskolan, ROU
Markstridsskolan, SOU & ROU
Luftvärnets stridsskola, SOU
Militärhögskolan Halmstad, SOU & ROU 23/24

Första halvåret av 2026 har präglats av en rad beslut för marinen. Organisationen ska stöpas om, det strategiska samarbetet med Polen fördjupas ytterligare och fyra nya fregatter ska anskaffas. ”Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger”, säger marinchef Johan Norlén.

Josefine Owetz
Marinchef Johan Norlén
"De kommer att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten", säger marinchef Johan Norlén om de kommande fregatterna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Marinchef konteramiral Johan Norlén har slagit sig ner i en av mässarna ombord på HMS Carlskrona. Det är Almedalens fjärde dag och i likhet med Försvarsmaktens övriga representanter har han ett hektiskt program i Visby. Senare denna torsdag ska han bland annat delta i ett samtal tillsammans med arméchef Jonny Lindfors med temat ”Försvaret av alliansen från land och till sjöss”.

Hur är läget i marinen i juni 2026?

– Det är mycket bra. Vi är en organisation som har mycket att göra, med en fantastisk personal som sliter varje dag och gör en strålande insats. Samtidigt har vi en tydlig uppgift att lösa. Jag upplever en stor tillfredsställelse, även om jag vet att det är tufft på många håll, säger Johan Norlén.

Tempot i marinen är fortsatt högt, konstaterar han. Utöver att marinen ständigt löser sina nationella uppgifter, deltar fartyg och besättningar regelbundet i Natos verksamhet i Östersjön. Marinens operationscentral på Muskö har dagligen kontakt med CTF Baltic (Commander Task Force Baltic), den stab som leder Natos marina insatser och övningar i Östersjöregionen.

– Vi bidrar hela tiden till alliansen och har dagligen kontakt mellan våra respektive ledningscentraler. Vi har alltid fartyg ute som genomför operationer och verksamhet i olika beredskapsnivåer. Vi hade förra året, och till viss del även i år, flera fartyg som är avdelade till alliansen.

I slutet av maj fattade Johan Norlén beslut om inriktningen för marinens nya organisation och under hösten inleds införandet. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och bildar tillsammans tre nya marina baser.

Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss.

– Nu börjar egentligen arbetet. Vi går in i en längre införandeperiod som samordnas med ÖB:s förändringar av den centrala ledningen. Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet. Väldigt enkelt uttryckt: vi ska göra rätt saker snarare än saker rätt.

Det senaste året har marinen också genomfört Operation Älvsnabben, ett arbete som ska ge bättre kontroll över marinens materiel.

– Det handlar om att få bättre ordning i registervården och öka vår förmåga att snabbare mobilisera om det skulle krävas. Även om vi såklart redan är ganska snabba ändå, i och med att vi har många stående förband.

Johan Norlén

"Vi ska skapa en organisation som bättre möter de uppgifter vi har framför oss. Det handlar om att minska dubbelarbete och bygga en organisation som är mer förändringsbenägen och bättre anpassad till dagens verklighet", säger Johan Norlén om marinens nya organisation.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En annan stor händelse under våren var beslutet att Sverige går vidare med anskaffning av fyra fregatter från Frankrike. Fartygen, som tillverkas av det franska bolaget Naval Group, ska levereras från 2030. Johan Norlén beskriver materielprojektet som en milstolpe.

– Det är 31 år sedan vi beställde ett nytt större ytstridsfartyg. Man ska inte underskatta den interna signalen som det ger. Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt.

De nya fartygen ska ge Sverige en luftförsvarsförmåga som få europeiska länder förfogar över, men marinchefen betonar att fregatterna innebär betydligt mer än luftvärn.

– Vi bygger ett avancerat luftförsvarssystem som i dagsläget bara finns i Italien, Frankrike och Storbritannien, men fregatterna stärker dessutom vår ubåtsjaktförmåga. De kommer också att ge oss en uthållighet i operationer på ett sätt som vi inte haft sedan 80-talet, när jagarna gick i skroten.

Parallellt ska Visbykorvetterna moderniseras och utrustas med luftvärnsrobotsystem, de nya A 26-ubåtarna närmar sig leverans och utvecklingen av obemannade och autonoma system fortsätter.

– Vi behöver bygga en hybridmarin. Vi kommer att behöva både bemannade och obemannade system. Erfarenheterna från Ukraina och Röda havet visar att vi måste kunna hantera allt från drönare till ballistiska hot och samtidigt ha kontroll över det som händer under ytan.

Hur ser det ut med marinens personalförsörjning?

– Det går väldigt bra. Vi har fördubblat vår personalstyrka sedan 2022 i alla kategorier. Bara under förra året växte vi med 500 medarbetare. Omkring 60 procent av dem som gör värnplikten i marinen stannar kvar som anställda eller går vidare till officersutbildning.

Nästa steg handlar om att få fler att stanna kvar längre i organisationen och skapa tydliga karriärvägar, inte minst genom de möjligheter som Nato innebär, säger Johan Norlén och tar lyfter CTF Baltic som exempel. Staben ligger för närvarande i tyska Rostock, men ska flytta till Polen om något år. 2032 är planen att CTF Baltic ska ledas från Karlskrona.

– Det är ett enormt åtagande, men också en fantastisk möjlighet. CTF Baltic har en extremt viktig roll i Östersjöområdet. Att den placeras i Sverige kommer också att ge våra medarbetare möjlighet att tjänstgöra i Nato utan att lämna landet.

Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare.

Ett annat område som utökats under året är det strategiska samarbetet med Polen. Den 29 juni tecknade Polen avtal om att skaffa ubåt av typ A 26 från Saab, vilket fortsätter att fördjupa partnerskapet, konstaterar marinchefen.

– Vi har ett stort samarbete med Polen redan idag och det kommer nu att utvecklas ytterligare. Ubåtsaffären är en liten del, vi samarbetar redan kring undervattensområdet, minröjning, ubåtsräddning och kustrobotsystem. Vårt samarbete kommer att utvecklas under många år framöver.

Som en del av överenskommelsen kommer Polen att hyra den svenska ubåten HMS Södermanland fram till dess att de nya ubåtarna levereras. Utbildning av polsk ubåtspersonal startar direkt efter sommaren och genomförs vid Första ubåtsflottiljen och Sjöstridsskolan i Karlskrona.

– Utbildningen börjar i höst och sedan kommer åtagandet att fortgå över tid i minst 10 år framåt. Vi kommer också att vara behjälpliga i utbildningar på A 26. Detta en stor möjlighet och kraftansträngning för de som är berörda.

Har du något medskick till marinens anställda?

– Jag är stolt och glad varje dag över marinens personals fantastiska insats. Jag vet att det har varit tungt och jag kan inte lova att det kommer bli en ljusning på den punkten i framtiden. Men jag önskar alla en fantastiskt trevlig sommar och välförtjänt ledighet. Jag hoppas att ni laddar batterierna och kommer tillbaka med ny kraft inför höstens uppgifter och uppdrag.

Ur arkivet: