Erik fick åter­betalningskrav på 300.000 kronor

Inkorrekta löneutbetalningar har skapat bekymmer för anställda i Försvarsmakten och arbetsgivaren driver varje år ett antal tvisteärenden mot anställda som fått fel ersättning. Erik och Per är två av dem som drabbats av återbetalningskrav från Försvarsmakten.

Erik, som egentligen heter något annat, hade fått sin tjänstledighet från förbandet förlängd för att kunna fortsätta arbeta på Försvarshögskolan. Vid samma tid hade han slutit ett avtal med Försvarsmakten om att fortsätta jobba ytterligare ett par år, trots att han egentligen uppnått pensionsålder. I gengäld skulle arbetsgivaren avsätta 30 procent extra till hans tjänstepension. När Erik fick sin första lön enligt det nya avtalet reagerade han på att summan var betydligt större än förväntat. Han tänkte att det måste vara den extra tjänstepensionen som av misstag lagts på lönen istället för att betalas in till pensionsförvaltaren, men beslöt att avvakta för att se om felet skulle rätta till sig till månaden efter. När även nästa lön var oväntat stor kontaktade han förbandet. Det visade sig att hans chef glömt att anmäla att tjänstledigheten blivit förlängd och därmed fick Erik lön från både förbandet och Försvarshögskolan. 

– Dessutom hade de betalat ut min tjänstepension som lön. Jag ringde till SPV (Statens tjänstepensionsverk, reds. anm.) men de hade inte fått in några pengar. Men istället för att stoppa utbetalningarna sa förbandet att de tänkte låta det flyta på fram till jul. De sa också att jag troligen skulle bli återbetalningsskyldig efter det. Varför de fortsatte betala ut pengar fast de visste att det var fel vet jag inte, men det gjorde de, säger Erik.

» Jag ville hitta en lösning, men på lönehandläggaren lät det som att det var jag som gjort fel. «

I januari kom sedan en faktura om återbetalning. När Erik såg summan fick han en smärre chock. Arbetsgivaren ville inte bara ha tillbaka de cirka 200.000 extra som betalats ut i pension och lön. De ville att Erik också skulle inkomma med de runt 100.000 kronor som Försvarsmakten betalat in i skatt och arbetsgivaravgifter till Skatteverket. Totalt cirka 300.000 kronor. 

– De 100.000 som betalats in i skatt och arbetsgivaravgifter har ju inte jag fått, de har Försvarsmakten betalat in till Skatteverket. Ändå vill de att jag ska betala de pengarna. Det märkliga i den här situationen är att jag inte gjort något fel. Tvärt om var det jag som drog i handbromsen och kontaktade Försvarsmakten när jag upptäckte att det inte stämde. Det känns jäkligt surt. 

Enligt Skatteverket har Försvarsmakten rätt att kräva Erik på hela beloppet, inklusive de 100.000 kronorna i skatt och arbetsgivaravgifter. Erik skulle sedan få tillbaka 100.000 i skatteåterbäring på deklarationen året efter. Hos Skatteverket finns en möjlighet att för de som hamnar i samma sits som Erik, få skatten utbetald i förtid genom så kallad förtidsåterbetalning. För det krävs en formell ansökan och att en handläggare beviljar den. 

– Försvarsmakten har erbjudit mig jämkning på lönen, men det känns ju tråkigt att få lönen sänkt. Det fanns inte in min sinnevärld att Försvarsmakten skulle kunna göra bort sig på det här sättet och att jag sedan skulle behöva betala för det, säger Erik.   

En annan som drabbats av felaktig löneutbetalning i Försvarsmakten är Per, som även han heter något annat. Per är officer i grunden, men har arbetat civilt i ett antal år för att sedan återvända till Försvarsmakten på en civil befattning. Det första månadsslutet efter återkomsten till Försvarsmakten tyckte han att summan på lönekontot var ganska hög. Men eftersom han inte visste exakt hur mycket han skulle få ut från Försvarsmakten, och att slutlönen från hans gamla arbetsgivare gick in på samma konto, tänkte han inte mer på det. 

– När jag några veckor senare tittade på min lönespecifikation i Prio för att jämka om mina lån, upptäckte jag att det blivit fel. Försvarsmakten hade angett ett för tidigt anställningsdatum vilket gjorde att jag fick lön för fler dagar än jag borde fått, säger Per.  

» Jag ville hitta en lösning, men på lönehandläggaren lät det som att det var jag som gjort fel. «

Han berättar att han omgående kontaktade sin chef och Försvarsmaktens HR-centrum och förklarade vad som hade hänt.   

– Jag ville hitta en lösning, men på lönehandläggaren lät det som att det var jag som gjort fel. Han sa att pengarna skulle kvittas på min lön de kommande två månaderna. Jag blev rätt irriterad över bemötandet. Dessutom har jag själv jobbat som chef på en statlig myndighet och vet att man inte kan använda kvittningsregeln hur som helst. Det finns tydliga regler för det. När jag påpekade det fick jag höra att om jag inte godkände kvittning skulle ärendet gå vidare till Kronofogden. 

Strax därefter kom ett återbetalningskrav från Försvarsmakten på runt 10.000 kronor. Per bestred kravet och har efter det inte hört något mer i ärendet. Han säger att han inte skulle ha några problem att betala tillbaka pengarna, men att han ogillar arbetsgivarens bemötande och vill att ärendet ska hanteras korrekt. 

– Jag har en eftertraktad kompetens och skulle kunna få jobb i det civila i morgon, så för min del är det här inte något problem. Men jag tänker på de yngre officerarna ute på förbanden som kan drabbas. För dem kan det nog kännas ganska kymigt när arbetsgivaren börjar hota med Kronofogden och det finns nog ett jättestort mörkertal av anställda som bara tiger och betalar, säger Per och fortsätter: 

– Jag gillar heller inte att arbetsgivaren försöker lägga skulden på mig. De använder ett tonläge som är väldigt oskönt och försöker skrämma folk. Hade jag inte ringt HRC skulle det här misstaget sannolikt aldrig ha upptäckts. 

mikael-kenttala-webb-2019
Mikael Kenttälä

Medan Per fortfarande väntar på svar från Försvarsmakten driver arbetsgivaren Eriks fall som ett tvisteärende. I skrivande stund är utgången oviss, men enligt Officersförbundets ombudsman Mikael Kenttälä är den här typen av ärenden inget ovanligt. 

– Vi brukar ha ett 30-tal ärenden om året. Beloppen varierar, från några hundra kronor till ett par hundra tusen, säger han. 

Mikael Kenttälä berättar att problemen med felaktiga löneutbetalningar började när lönehanteringen fördes in i systemet Prio för ett tiotal år sedan. Felen kan uppstå i samband med sådant som sjukskrivningar, övningsdygn, semesterersättningar, tjänstledigheter, studier med mera. 

– Efter förändringar i skattelagstiftningen har Försvarsmakten blivit mycket hårdare med att driva in skulder. I dag ska varenda krona drivas in och vi har ett antal tvisteärenden på grund av felaktiga löneutbetalningar varje år. Utgången varierar men rör det sig om större belopp landar det ofta i en avbetalningsplan, säger Mikael Kenttälä. 

» Det är väldigt viktigt att man som chef tar sig tid och säkerställer att de uppgifter som rapporteras är korrekta innan man attesterar. «

Den lön som arbetsgivaren betalar ut i slutet av månaden är preliminär. Det betyder att sådant som sjukskrivning eller vabb-dagar sent i månaden kan komma att regleras på nästkommande lön. Arbetsgivaren kan korrigera löneutbetalningar upp till tre månader efter att felet begåtts. Om misstaget upptäcks senare kan arbetsgivaren inte per automatik återkräva beloppet. Det finns en möjlighet att använda sig av kvittningsregeln, men det förutsätter att den drabbade själv godkänner en kvittning på lönen.  

– Ibland kan god tro-begreppet träda i kraft, alltså att arbetstagaren inte förstått att något var fel och redan använt pengarna. Oftast är det lättare att hävda god tro om det rör sig om mindre summor. Som anställd i Försvarsmakten kan lönen variera ganska mycket från månad till månad beroende på hur man tjänstgjort och det kan vara svårt att veta exakt hur mycket man ska få ut, säger Mikael Kenttälä.

Pressbilder för Officersförbundet. Foto: Margareta Bloom Sandebäck
Peter ­Löfvendahl

Enligt Peter Löfvendahl, förbundssekreterare vid Officersförbundet, uppstår lönefelen oftast ute på förbanden. I majoriteten av fallen är det löneattesterande chef som rapporterat in fel uppgifter i Prio eller inte gjort det i rätt tid.  

– Att cheferna inte alltid gör tillräckligt noggranna kontroller kan bero på en kombination av en stressig arbetssituation och bristande kunskap. Men det är väldigt viktigt att man som chef tar sig tid och säkerställer att de uppgifter som rapporteras är korrekta innan man attesterar, säger Peter Löfvendahl. 

Han påpekar att man som enskild arbetstagare också är skyldig att kontrollera lönespecifikationen varje månad för att förvissa sig om att arbetsgivaren gjort rätt. Men eftersom lönespecifikationer inte längre skickas hem till anställda i Försvarsmakten krävs tillgång till system Prio för att komma åt uppgifterna. 

– Det kan förstås innebära en del problem för den som exempelvis är föräldraledig eller tjänstledig och som måste ta sig in till förbandet för att kontrollera lönespecifikationen. Men är man tjänstledig och ändå får lön från Försvarsmakten borde man reagera på att något inte stämmer, säger Peter Löfvendahl. 

Det pågår ett arbete mellan de fackliga organisationerna och Försvarsmakten för att hitta rutiner för hanteringen av återbetalningskrav, inte minst i de fall som även inkluderar större summor i skatt och arbetsgivaravgifter. 

– Försvarsmakten har blivit mer förstående men vi har ännu inte kommit fram till någon lösning, säger Peter Löfvendahl.

HRC: »medarbetaren får alltid hjälp med avbetalningsplan«

Vid Försvarsmaktens HR-centrum, HRC, finns en skuldgrupp som arbetar med felaktiga löneutbetalningar. Martina Wejdrup, enhetschef på administrativa enheten, vill inte delta i en intervju utan endast ge skriftliga svar på Officerstidningens frågor. 

Hur vanligt är det att felaktiga löne­utbetalningar genomförs?

”Antalet löner som betalas ut per månad kan skilja mellan cirka 31.000 till över 40.000. Av dessa är 0,3-0,4 procent felaktiga (cirka ett 100-tal i månaden, reds. anm.). Vi har de senaste fyra åren legat på en ganska jämn nivå av antal skulder. Det ökade lite under pandemiåret 2020 men nu ser det ut som vi är åter på tidigare nivå och i bästa fall lite under.” 

Vilken är den vanligaste typen av felaktiga löneutbetalningar?

”En skuld kan uppkomma av olika anledningar, den vanligaste skulden hos oss uppstår i regel i samband med en avgång eller en tjänstledighet. Det beror på att tjänstledighet eller avgång inte är inregistrerat i systemet vid brytdatum för löneperioden.  Exempel: När en övning blir inställd och det inte hinns med att ta bort registreringen från systemet. Eller när en person som skulle ha arbetat inte gör det av olika anledningar.”

Var i kedjan uppstår felen?

”Den i särklass största felkällan är att den som har att hantera individen i Prio (regelmässigt den närmaste chefen) inte har vidtagit rätt åtgärder i rätt tid.”

Görs det något för att minska antalet fel?

”Det görs ständigt ett arbete för att minimera risken för en eventuell skuld för våra kollegor. En skuld vet vi påverkar individen dubbelt eftersom det sedan några år är bruttobeloppet du får betala tillbaka, enligt Skatteverkets regler. För att underlätta för cheferna, går en lista ut varje månad där det påminns om vem/vilka som är på väg tillbaka från tjänstledighet. Vi har även ändrat hanteringen av våra sjukärenden, för att minska risken för sjukskrivna kollegor att få en lön utbetald istället för sjukpenningtillägg. Skulle det visa sig att individen ändå arbetat är det bättre att vi betalar lön direkt när det upptäcks.”

Vad har HR-centrum för rutin när det gäller bemötandet av dem som ringer och anmäler felaktiga löner till er? Vilket besked ger ni dem?

”Vi försöker förklara vad som har gått fel, i de fall vi vet det. Annars försöker vi hänvisa till rätt person i kedjan.” 

Vi har pratat med anställda i Försvarsmakten som berättar att de känt sig anklagade när de ringt till HRC för att påtala fel i löneutbetalningar begångna av arbetsgivaren. Hur ser du som chef på det?

”Vi vill bemöta alla med respekt och förståelse. Vi har en strävan att förklara så att individen förstår varför den fått en skuld. Det känns inte alls bra om det är så att någon upplevt att man känt sig anklagad. Då hoppas jag att vi får återkoppling så vi kan arbeta med frågan.” 

Hur arbetar skuldgruppen med dessa ärenden? Vilka rutiner har ni?

”Skuldgruppen arbetar ständigt med förbättringar. Försvarsmakten arbetar med att se över om vissa administrativa arbetsuppgifter kan tas över av annan person än närmaste chef och om formulär kan bli mer automatiserade. Försvarsmakten arbetar också med kommunikation till chefer inför helger och semestrar.”

Vad händer om en anställd inte kan betala tillbaka, exempelvis för att pengarna redan har spenderats?

”Medarbetaren får alltid hjälp med en avbetalningsplan som ska vara rimlig. Inom en myndighet som Försvarsmakten finns det inget lagstöd att exempelvis efterskänka pengar.”

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Det försämrade omvärldsläget har fört med sig oväntat höga kostnader för armén. Personal och materiel har gått hårt, bland annat som en följd av stödet till Ukraina, nationella operationer och Natoförberedelser. Övertrycket i verksamheten under 2023 ledde till att pengarna tog slut. Nu bromsar armén in viss verksamhet. ”Inbromsningen vi gjort är till för att inte köra slut på personal, materiel och resurser”, säger brigadgeneral Anders Svensson, ställföreträdande arméchef.
"Tittar vi på övertidsuttag inom armén, övningsdygn med mera så ligger på de på en sådan hög nivå som vi aldrig tidigare sett, och det speglar verksamheten som varit under 2023. Så inbromsningen vi gjort är till för att inte köra slut på personal, materiel och resurser", säger ställföreträdande arméchef Anders Svensson.

Under 2023 nyttjades armén för mer än vad som fanns i den ursprungliga planen, och som det budgeterats för i försvarsbeslutet 2020 – och pengarna tog slut. Generallöjtnant Michael Claesson, chef för försvarsstaben, skrev nyligen på X att det framför allt är anslaget för förbandsverksamhet som varit hårt ansatt under förra året, det vill säga det anslag som bekostar personal, utbildning, övning och nationella operationer.

Armén går nu in i det nya året med nyttjande av en anslagskredit – som ska återbetalas under årets gång, skriver Michael Claesson. Ställföreträdande arméchef, brigadgeneral Anders Svensson, vill inte kalla det för att armén gör besparingar, men han medger att armén har tvingats göra inbromsningar.

– Jag tycker det ger fel bild att benämna det här som besparingar eller att armén drar in på pengar. Under 2023 och tillsammans med 2022 har armén gjort så mycket mer än vad vi någonsin gjort tidigare. Jag tänker på stödet till Ukraina, vår fortsatta tillväxt, att vi har en armé som faktiskt används och som gått på högtryck kopplat till det aktiva försvaret och där personal gjort fantastiska insatser, säger Anders Svensson.

Han säger att armén har hanterat och förhållit sig till den ekonomi som givits, utifrån uppdraget som armén har och vad man såg komma under 2023. Men året visade sig bli mer än vad man såg komma, vilket lett till ett övertryck i verksamheten.

» Tittar vi på övertidsuttag inom armén, övningsdygn med mera så ligger på de på en sådan hög nivå som vi aldrig tidigare sett, och det speglar verksamheten som varit under 2023. «

– Tittar vi på övertidsuttag inom armén, övningsdygn med mera så ligger på de på en sådan hög nivå som vi aldrig tidigare sett, och det speglar verksamheten som varit under 2023. Så inbromsningen vi gjort är till för att inte köra slut på personal, materiel och resurser, utan vi måste ha en uthållighet i allt vi gör, säger Anders Svensson.

Notan för Aurora 23 och Ukraina-stödet har också påverkat, berättar Anders Svensson.

– Det har gått hårt på alla dessa linjer. Det handlar om att vi byggt förmåga samtidigt som vi haft tillväxten och Ukraina-stödet. Det kostar resurser, mer materiel och personal och sammantaget ekonomi, säger han och fortsätter:

– När man gör en plan för ett år som för 2023 planerar man och lägger budget mot det man ser komma. När det kommer så pass mycket mer, och samtidigt, då stämmer inte planen överens med verkligheten och då måste man hantera den under resans gång, och det är vad vi gjort.

Stf-AC-Svensson-2022-foto
Anders Svensson

Vilka följder har detta fått för verksamheten?

– Framför allt för personalen har vår förmåga ökat kopplat till övning Aurora, vi har fått i väg fortsatt och anpassat stöd till Ukraina som vi också har lärt oss jättemycket av. Men vi har också fått en viss inbromsning på tillväxten.

Övningar har också tvingats ställas in eller kortats ner, och enligt Svensson har direktiv gått ut till arméns förbandschefer om att framåt balansera sin verksamhet, personal och materiel. Det handlar om att anpassa verksamheterna efter respektive förbands behov och de specifika förhållanden, krav och förutsättningar som finns just där.

– Vi har en helt annan armé än vad vi såg för 3–4 år sedan. Givet att ett svenskt Natomedlemskap står för dörren så är det också en armé som kommer användas. Det här är vi inte vana att hantera varken ekonomiskt, materiellt eller personellt. Det är utmaningar som kommer kräva stentuffa prioriteringar och högre krav. Jag är helt övertygad om detta.

» Givet att ett svenskt Natomedlemskap står för dörren så är det också en armé som kommer användas. Det här är vi inte vana att hantera varken ekonomiskt, materiellt eller personellt. «

Prioriteringar som väntar är bland annat anpassning, planering och samverkan med Sveriges kommande allierade i Nato, där övningsverksamheten är en sak som behöver ses över.

– Vi kommer inte fullt ut kunna öva när vi normalt sett har övat, det vill säga bara under en slutövningsperiod, utan vi kommer i stort sett behöva öva under hela året. Det har vi inte varit vana vid. Det krävs också mycket högre tillgänglighet på förband, både personellt och materiellt, kopplat till beredskap men även för att användas, som till exempel för arméförbandet i Lettland inom ramen för Nato Forward Land Forces (FLF), säger Anders Svensson. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarsmakten har åter misslyckats med att sammanställa en fullständig arbetsskaderapport och sannolikt kommer problemen upprepas även i år. En trend som dock går att utläsa av den begränsade skadestatistiken är en kraftig ökning av belastningsskador bland värnpliktiga.

År 2016 övergick Försvarsmaktens arbetsskaderapportering från det lokala informationssystemet Lisa till att hantera avvikelser i Prio. Sedan dess har det varit återkommande problem med bland annat underrapportering, omständliga blanketter, en snårskog av kodningsalternativ och kvalitetsbrister.

Trots att sju år förflutit sedan det nya avvikelsesystemet infördes och åtgärder vidtagits längs vägen har man inte fått ordning på systemet. I den arbetsskaderapport som publicerades strax innan jul och som beskriver skadeläget hos personalen under 2022, är bristerna i underlaget så stora att man avstår från att redovisa utvecklingen av skador över åren. Samma beslut fattades 2016, 2017 och 2021.  

– Att man inte lyckats lösa problemen tror jag handlar om resurser. Försvarsmakten måste avsätta resurser för att kunna arbeta med detta, säger Fredrik Löfberg, chef för vårdgivaravdelningen på Försvarsmedicincentrum i Göteborg som sammanställer arbetsskadestatistiken.

Enligt rapporten har man kommit till rätta med den underrapportering av arbetsskador som funnits tidigare och förbanden registrerar fler skador i systemet. Däremot kvarstår problemen med bortfall av rapporter och av totalt 3 210 registrerade händelser har 570 gått förlorade på grund av exempelvis dubbelregistreringar och kvalitetsbrister. Dessutom har 220 rapporter ”försvunnit” när data överförts hos FömedC från Prio till Excel för analys.

» När vi för över data till Excel så faller informationen ut i ett enormt antal rader som försvårar sammanställningsarbetet rejält. «

– När vi för över data till Excel så faller informationen ut i ett enormt antal rader som försvårar sammanställningsarbetet rejält. Att vi arbetar bort detta faktum är väldigt centralt för en kvalitetssäkring av den fortsatta handläggningen, säger Fredrik Löfberg.

Bland de resultat som ändå redovisas i den begränsade rapporten är det ett område som särskilt lyfts fram och det är ökningen av arbetsskador bland värnpliktiga. Under 2022 stod värnpliktiga för hälften av det totala antalet arbetsskador, trots att de endast utgör 20 procent av personalstyrkan. I nästan 60 procent av händelserna har skadorna lett till frånvaro eller haft annan påverkan på tjänsten.

– Skadorna bland de värnpliktiga är en allvarlig sak. I det läge som råder i Försvarsmakten behövs varje person. Om någon kanske inte kan krigsplaceras på grund av en arbetsskada är det allvarligt, säger Fredrik Löfberg.

Den skadekategori som ökar mest bland värnpliktiga är belastningsskador.

– Vi bär och belastar mer i Försvarsmakten i dag än tidigare. Det handlar om stridsutrustning, kroppsskydd och så vidare. Jag tror att stegringen av belastningen under utbildningen är nyckeln, den måste ske på ett sådant sätt att kropparna håller. Våra fysioterapeuter i Försvarsmakten är starkt engagerade i arbetet med just belastningsstegringen för värnpliktiga, säger Fredrik Löfberg.

» Försvarsmakten har skapat en arbetsmiljösektion på Högkvarteret med tillgång till bra kompetens i Prio. Det är ett jättebra steg på vägen. «

Problemen med rapporteringen av arbetsskador kommer antagligen att upprepas även i år, enligt Fredrik Löfberg. Däremot tror han att det kan bli en förbättring till 2025.

– Försvarsmakten har skapat en arbetsmiljösektion på Högkvarteret med tillgång till bra kompetens i Prio. Det är ett jättebra steg på vägen, både för hanteringen av arbetsskador och för arbetsmiljöarbetet i stort.

FAKTA

Arbetsskador

Totalt anmäldes 3 210 arbetsskador år 2022. Av dem föll 570 bort på grund av följande fel och brister:

  • 220 försvann vid överföringen från Prio till Excel
  • 133 dubbelanmälningar
  • 106 som inte klassats som arbetsskada, varav 42 fall av covid-19
  • 96 dåligt ifyllda
  • 15 raderingsmärkta

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Den 21 februari 2023 omkom en jägarsoldat i en lavinolycka på Kebnekaise. Orsaken till olyckan var att moment i den praktiska alpinutbildningen skapat en falsk säkerhet bland soldaterna. Det visar utredningen från Statens haverikommission. I haverirapporten pekas också fjälljägarnas inköp av privat utrustning ut som ett säkerhetsproblem.
Statens haverikommission, SHK, har nu kommit med sin slutrapport rörande dödsolyckan på Kebnekaise förra året, där en 24-årig soldat omkom.

Först publicerad 2024-02-02. Uppdaterad 2024-02-19.

I februari förra året befann sig soldater ur Bergsplutonen vid K 4 i Arvidsjaur i Kebnekaisemassivet. Uppdraget var att säkra en led för värnpliktiga upp till Kebnekaises toppar. Riggningen på sydtoppens nordsluttning var i slutfasen när en av soldaterna begav sig över platån mot nordtoppen för att kontrollera förhållandena på bergskammen inför det fortsatta arbetet. Den 24-åriga soldaten gick utmed en hängdriva av hårt packad snö. Plötsligt brast hängdrivan och utlöste en lavin. Soldaten drogs med i fallet och begravdes under ett djupt snötäcke. Trots en snabb räddningsinsats gick hans liv inte att rädda. Händelsen har nu utretts av Statens haverikommission, SHK, som publicerade sin rapport den 31 januari. I den konstateras att de praktiska momenten av alpinutbildningen kan ge uppfattningen att hängdrivor är betydligt säkrare än de i själva verket är. Det bedöms också vara anledningen till att soldaten agerade som han gjorde och därmed orsaken till olyckan.

– Under den praktiska utbildningen kunde soldaterna gå, sitta och till och med hoppa på hängdrivor utan att det hände något, säger Stefan Carneros, utredningsledare på SHK. Det kan ge sken av att hängdrivor alltid är stabila, men i själva verket är hängdrivor mycket svårbedömda och det kan finnas sprickor långt in på berget som inte syns för att de är täckta av snö.

Den utrustning som den förolyckade soldaten bar i form av lavinsändare, stegjärn, hjälm och klättersele återfanns efter olyckan och var utan anmärkning. Däremot hade han lämnat kvar sin lavinryggsäck vid helikoptern som de anlänt med eftersom den riskanalys som genomförts inför momentet visade att det inte fanns någon rasrisk på den platå där de skulle verka. Soldaten som omkom befann sig utanför platån när olyckan skede.

» Möjligheten till överlevnad med en lavinryggsäck ska inte överskattas eftersom fallet kan vara mycket långt och brant. «

En lavinryggsäck har en inbyggd airbag. Airbagen ska skapa en luftkudde som gör att den som dras med i en lavin hamnar högre upp i snömassorna. Om man ändå hamnar under snön kan airbagen bilda ett luftrum kring personen i fråga som medger viss andning. Men enligt Stefan Carneros bör man inte dra för stora växlar på att den förolyckade soldaten inte hade lavinryggsäcken på sig.

– Det är inte säkert att den hade gjort så stor skillnad. Möjligheten till överlevnad med en lavinryggsäck ska inte överskattas eftersom fallet kan vara mycket långt och brant. Lavinryggsäcken hämmar också soldaterna i deras arbete så det måste vara upp till gruppen att avgöra när de ska ha dem på sig.   

Den omkomna soldaten gick cirka två meter från hängdrivans kant där raset skedde, vilket enligt utredningen är inom den riskabla zonen. Men 24-åringen var inte ensam om sin övertro på hängdrivors stabilitet. Flera av hans kamrater i gruppen uppgav för utredarna att de hade kunnat göra samma bedömning och agerat på samma sätt som deras förolyckade kamrat.

– Det här visar att det inte handlar om att en enskild individ tagit ett felaktigt beslut utan att det brister på systematisk nivå. De äldre befäl och erfarna civila alpinister som vi har talat med hade en helt annan insikt om riskerna med hängdrivor än de yngre soldaterna, säger Stefan Carneros.

Haverikommissionen rekommenderar Försvarsmakten att se över och utveckla utbildningen av hängdrivor. Såväl de praktiska momenten som det teoretiska studiematerialet anses vara i behöv av förändring.

– Utbildningsmaterialet om hängdrivor är ganska tunt. Det är bara en sida som handlar om hängdrivor och riskerna med dem. Sedan finns det en del engelskt material om hängdrivor också, men det står inte särskilt mycket där heller, säger Stefan Carneros.

» De uniformer som Försvarsmakten tillhandahåller fungerar inte med den extra utrustning som krävs för att verka i alpin miljö. «

Något annat som konstateras i rapporten är att jägarsoldaterna i hög grad använder civila kläder och utrustning som de köpt privat därför att de anses bättre anpassade för verksamhet i alpin miljö än Försvarsmaktens vinteruniformer. Det finns inget i utredningen som tyder på att de privata kläderna hade någon inverkan vid olyckstillfället, men Haverikommissionen bedömer det ändå som en säkerhetsrisk.

– De uniformer som Försvarsmakten tillhandahåller fungerar inte med den extra utrustning som krävs för att verka i alpin miljö. Har man exempelvis på sig klättersele över uniformen kommer man inte åt lavinsändaren som ligger i fickan och om man använder stegjärn fladdrar byxbenen på uniformen och riskerar att fastna i, säger Stefan Carneros.

I en artikel som publicerats på Försvarsmaktens webbplats efter Haverikommissionens rapport står det att arbetet i den specifika riskmiljö där hängdrivor förekommer stoppades efter olyckan. Nu ska en undersökning genomföras i samverkan mellan Norrlands dragonregemente och Markstridsskolans ansvariga för bergsförmåga och Försvarsmaktens vinterenhet.

– Vårt säkerhetstänk är oerhört högt och vi välkomnar alla utredningar som kan göra att vår personals säkerhet ökar ännu mer. Vi gör vårt yttersta för att riskminimera för vår personal i alla lägen, säger överste Teddy Larsson, regementschef vid Norrlands dragonregemente i artikeln.

När ytterligare säkerhetsförbättrande åtgärder är genomförda kommer verksamheten i den typen av riskmiljö att återupptas.  

– Ett för Norrlands dragonregemente specifikt uppdrag är att förbandet om så krävs ska kunna framrycka över glaciärer, i fallriksterräng och lavinterräng. När vi blir medlemmar i Nato kommer området med denna typ av riskmiljö att öka markant. Därför måste vi också öva på detta, säger Teddy Larsson. 

Senast den 2 maj ska Försvarsmakten meddela SHK vilka åtgärder som vidtagits med anledning av rekommendationerna i haverirapporten.

FAKTA

Statens haverikommissions rekommendationer till Försvarsmakten

  • Utveckla eller komplettera utbildningsmateriel med avseende på hängdrivor och risker.
  • Utvärdera om de praktiska utbildningsmomenten avseende hängdrivor och risker bör förändras.
  • Undersök behovet av, och om nödvändigt komplettera de jägarspecifika uniformskomponenterna för verksamhet i alpin miljö.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.