»Förutsättningarna att skydda oss mot hot blir bättre«

Den 1 april trädde en ny säkerhetsskyddslag i kraft. Förändringarna ska möta det förändrade behovet av säkerhetsskydd. För Försvarsmaktens del innebär den nya lagen att säkerhetsskyddsanalyserna behöver bli mer omfattande framöver.

Den nya lagen har ett bredare tillämpningsområde för att ge skydd för Sveriges mest skyddsvärda verksamheter.

För att stärka säkerhetsskyddet har riksdagen beslutat om  ny säkerhetsskyddslag. Lagstiftningen förtydligar kraven på skydd av verksamheter som har betydelse för Sveriges säkerhet och ökar skyddet mot bland annat spioneri, sabotage och terroristbrott. Den tidigare säkerhetsskyddslagen infördes 1996 och chefen för Musts säkerhetskontor, kommendör Jan Kinnander, välkomnar att den nya säkerhetsskyddslagen nu trätt i kraft.

– Det behövdes verkligen en modernisering av lagstiftningen och den nya lagen ger oss bättre förutsättningar att skydda oss mot de hot som finns i dag. Framför allt handlar det om att omhänderta den tekniska utvecklingen som har skett, en ökad internationell samverkan och den förändrade hotbilden, säger han. 

Den nya lagen har ett bredare tillämpningsområde för att ge skydd för Sveriges mest skyddsvärda verksamheter och i lagstiftningen förtydligas att den gäller för alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, både privata och offentliga aktörer. Området för vad som är skyddsvärt har breddats och omfattar nu även verksamheter inom elförsörjning, telekommunikation och infrastruktur – vilket gör att fler myndigheter nu får säkerhetsklassade befattningar.

För majoriteten av Försvarsmaktens personal kommer den nya lagen inte att innebära särskilt stora förändringar, tror Jan Kinnander, men påpekar att lagstiftningen trots allt kräver mer av säkerhetsarbetet. En förändring är att det kommer att ställas högre krav på säkerhetsskyddsanalysernas innehåll och utformning. Nya säkerhetsskyddsplaneringar behöver således göras på alla organisationsenheter.

» Man behöver i större omfattning dokumen­tera vilka säker­hetsskydds­åtgärder som man genomför. «

– Vi är relativt väl förberedda i Försvarsmakten på att ta emot den nya lagstiftningen skulle jag säga. När man skapade och formulerade den nya lagen så har man tittat på hur Försvarsmakten har hanterat säkerhetsskyddet. Säkerhetsskyddsanalyserna behöver dock bli mer omfattande, och man behöver i större omfattning dokumentera vilka säkerhetsskyddsåtgärder som man genomför. Det ställs också högre krav på uppföljning och spårbarhet vad gäller vilka åtgärder som har vidtagits.

Innebär detta att ett större ansvar hamnar på förbandens säkerhetschefer?

– Det beror på hur bra skyddsanalyser man har gjort sedan tidigare. Redan i dag har förbandschefen ett ansvar att se till att det finns en säkerhetsplanering och att säkerhetsbestämmelser är framtagna. Men vi kommer att ställa ett högre krav på säkerhetsåtgärderna och hur säkerhetsskyddet ska utformas, säger han.

Kommer nya säkerhetsprövningar att behöva göras för Försvarsmaktens anställda i och med den nya lagstiftningen?

– Det uppfattar jag inte. De tre klasserna finns kvar och analyserna av befattningar är gjorda sedan tidigare, beroende på hur stor del hemlig information man tar del av. Lagen innebär ingen skärpning i det avseendet. Där har man kommit fram till att det system vi har i Försvarsmakten fungerar väl och vi behöver inte säkerhetspröva folk på nytt. Däremot gör vi ju redan i dag kontinuerliga uppföljningar, säger Jan Kinnander. 

20190114_jimcro01_MUST_DSC9580_huvud
Kommendör Jan Kinnander

En konkret förändring i den nya lagen, som påverkar alla som hanterar hemlig information, är att nya begrepp och ord implementeras. Informationssäkerhetsklasserna ersätts av säkerhetsskyddsklasser, som samtidigt byter namn till ”kvalificerat hemlig”, ”hemlig”, ”konfidentiell” och ”begränsat hemlig”.

– Vi får ett nytt sätt att klassa hemlig information, som nu också får svenska namn från att tidigare ha varit på engelska. Det blir också samma system för informationsklassning i hela samhället. Det gör att det blir lättare att samarbeta mellan myndigheter när vi använder samma sätt för att bedöma sekretessnivån på information, säger Jan Kinnander.

De gamla informationssäkerhetsklasserna får användas under en övergångsperiod, fram till och med 31 mars 2020 som längst. Därefter ska alla handlingar märkas med de nya säkerhetsskyddsklasserna. Utformningen av de nya stämplarna är klar och arbetet med att få ut information om detta pågår.

Hur känns det att den nya lagen är på plats?

– Det känns jätteskönt. Det är ett långt och tungt arbete som har bedrivits. Arbetet är inte slut bara för att vi har kommit i mål med föreskrifterna. Nu ska vi ta fram interna bestämmelser, handböcker och utbildningsmaterial.

Tidsplanen är att Försvarsmaktens interna bestämmelser ska vara framtagna i höst. Arbetet med de nya handböckerna för Försvarsmaktens säkerhetsskydd kommer att pågå fram till 2020.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

I mars kom regeringen med det nya beskedet att Sverige ska lämna Mali inom ramen för FN-insatsen Minusma ett år tidigare än planerat.

Foto: Marcus Nilsson/Försvarsmakten

Ursprungligen skulle det svenska bidraget avvecklas under 2023 för att tas hem helt under 2024. Nu tas den hem till 30 juni 2023. 

– Våra svenska soldater i Mali har gjort och gör alltjämt ett fantastiskt jobb i en mycket utmanande och farlig miljö. Under den senaste tiden har förutsättningarna förändrats i landet men fram till att vår siste soldat är hemma bedriver vi fortsatt operationer precis som vanligt, sa generallöjtnant Michael Claesson, insatschef, i en tidigare artikel på Försvarsmaktens webbplats. 

MC_DSC_4276 (1) kopia
Michael Claesson

Beskedet kom kort efter att regeringen i februari meddelat att Sverige, liksom Frankrike, avslutar det militära bidraget inom ramen för Task Force Takuba (och för Operation Barkhane för Frankrikes del). Enligt försvarsminister Peter Hultqvist var anledningen till ett svenskt avvecklande av specialförbandsinsatsen det ”oacceptabla” beteendet från Malis regim: militärjuntan som kuppat sig till makten och inlett ett samarbete med den ryska privata militärföretaget Wagner Group (Wagnergruppen). 

– Vi kan inte förbli militärt engagerade vid sidan av ett styre vars strategi och dolda mål vi inte delar, sa försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en intervju med TT.

Oppositionspolitiker har i debattartiklar argumenterat för att Sverige bör avsluta alla militära insatser i Mali av samma skäl som Hultqvist för fram, men också med argumentet att de svenska förbanden behövs i Sverige för återuppbyggnaden av den svenska försvarsförmågan. Även Kungliga krigsvetenskapsakademien belyste nyligen frågan ur ett militärt perspektiv på sin sajt i ett försök att nyansera debatten. 

Försvarsmakten har varit verksam i Mali sedan december 2014. Förutom bidraget med 220 soldater inom den FN-ledda insatsen Minusma bidrar Sverige med åtta soldater till EU:s träningsinsats EUTM i Mali.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Alla brottsmisstankar mot de tre befälen vid Ledningsregementet har avskrivits, meddelade förbandet den 8 april. Det var i december 2021 som förbandet polisanmälde två händelser som inträffat under värnpliktsutbildningen, efter att vittnesmål framkommit om misstänkta missförhållanden.

Det var i höstas som missförhållanden i värnpliktsutbildningen på LedR uppdagades i en undersökning om arbetsmiljön. Foto: TT

I januari inledde åklagare förundersökningar mot befälen. Misstankarna gällde framkallande av fara för annan, sexuellt ofredande samt tjänstefel. Misstankarna mot två befäl avskrevs i mars då brott inte kunnat styrkas och i april avskrevs även brottsmisstankarna mot det tredje befälet. 

– Det är viktigt att händelserna både utretts och nu har avskrivits av en oberoende part. Vi har full förståelse för att detta varit otroligt jobbigt för de personer som ingått i utredningen, men vi ser nu att vi kan gå vidare från detta, säger ställföreträdande förbandschef överste Per Nilsson, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Under senhösten 2021 utreddes arbetsmiljön för förbandets värnpliktiga och befäl och undersökningen visade att det förekom brister i värnpliktsutbildningen. Regementet har tidigare meddelat att flera åtgärder har vidtagits, bland annat har utbildningar hållits i frågor som rör olämpligt beteende och tystnadskultur. 

Ett av de tre befälen har anmälts till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, men ärendet är inte prövat ännu.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten reviderar sina medicinska riktlinjer kring neuropsykiatriska diagnoser. Ändringen innebär att en person med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra militär grundutbildning, nu har möjlighet att mönstra.

”Många fler har en neuro­psykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare”, säger stabsläkare Markus Karumo om ändringen i de medicinska bedömningsgrunderna. Foto: Victor Persson / Försvarsmakten

I juli 2021 kom beslutet att personer med neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt skulle uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till att genomföra värnplikt. I stället skulle varje sökande bedömas individuellt. Ändringen kom efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjorde en tillsyn. Men i väntan på Försvarsmaktens slutliga beslut om förändringar i regelverket har det inte varit möjligt att genomföra hela prövningen vid Plikt- och prövningsverket. 

– Utredningen tog längre tid än planerat, något som innebar att sökande fick påbörja mönstringen, men tvingades pausa under en tid, i väntan på att utredningen skulle slutföras, säger Markus Karumo, stabsläkare vid Generalläkaravdelningen.

Myndighetens reviderade riktlinjer av de medicinska bedömningsgrunderna innebär att personer med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra grundutbildning, har rätt att mönstra. Det finns flera orsaker till revideringen, menar Markus Karumo och konstaterar att kunskapsläget kring neuropsykiatriska diagnoser är betydligt större i dag än för bara några år sedan.

– I dag har diagnostiken förfinats, vilket innebär att många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt ha god möjlighet att hantera olika utmaningar och situationer. Lägg där till att många fler har en neuropsykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare, säger han. 

» Många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt hantera olika utmaningar. «

Det är bara de som i mönstringsunderlaget angett att de har en lindrig adhd, och därmed varken behöver mediciner eller är i behov av andra stödåtgärder, som kan vara aktuella för värnplikt. Personen i fråga får inte heller ha medicinerat eller haft någon sjukvårdsbehandling för sin adhd under de senaste tre åren.

– Vårt uppdrag är att ta ut de som är bäst lämpade och som har bäst förutsättningar att hantera krigets krav. Varken omgivning eller omständigheter kan anpassas i ett krig. Vi har jämfört de kognitiva krav som ställs i en krigssituation mot de kognitiva förmågor en person med lindrig adhd har, och dessutom satt det i ett sammanhang av de olika befattningar som finns inom Försvarsmakten, säger Markus Karumo.

20180118_WEBB_Porträtt_Markus_Karumo_037
Markus Karumo

Försvarsmakten ändrar inte reglerna som gäller autismspektrumtillstånd.

Även Polismyndigheten har ändrat motsvarande regelverk för antagningen till polishögskolan.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post