»Förutsättningarna att skydda oss mot hot blir bättre«

Den 1 april trädde en ny säkerhetsskyddslag i kraft. Förändringarna ska möta det förändrade behovet av säkerhetsskydd. För Försvarsmaktens del innebär den nya lagen att säkerhetsskyddsanalyserna behöver bli mer omfattande framöver.

Den nya lagen har ett bredare tillämpningsområde för att ge skydd för Sveriges mest skyddsvärda verksamheter.

För att stärka säkerhetsskyddet har riksdagen beslutat om  ny säkerhetsskyddslag. Lagstiftningen förtydligar kraven på skydd av verksamheter som har betydelse för Sveriges säkerhet och ökar skyddet mot bland annat spioneri, sabotage och terroristbrott. Den tidigare säkerhetsskyddslagen infördes 1996 och chefen för Musts säkerhetskontor, kommendör Jan Kinnander, välkomnar att den nya säkerhetsskyddslagen nu trätt i kraft.

– Det behövdes verkligen en modernisering av lagstiftningen och den nya lagen ger oss bättre förutsättningar att skydda oss mot de hot som finns i dag. Framför allt handlar det om att omhänderta den tekniska utvecklingen som har skett, en ökad internationell samverkan och den förändrade hotbilden, säger han. 

Den nya lagen har ett bredare tillämpningsområde för att ge skydd för Sveriges mest skyddsvärda verksamheter och i lagstiftningen förtydligas att den gäller för alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, både privata och offentliga aktörer. Området för vad som är skyddsvärt har breddats och omfattar nu även verksamheter inom elförsörjning, telekommunikation och infrastruktur – vilket gör att fler myndigheter nu får säkerhetsklassade befattningar.

För majoriteten av Försvarsmaktens personal kommer den nya lagen inte att innebära särskilt stora förändringar, tror Jan Kinnander, men påpekar att lagstiftningen trots allt kräver mer av säkerhetsarbetet. En förändring är att det kommer att ställas högre krav på säkerhetsskyddsanalysernas innehåll och utformning. Nya säkerhetsskyddsplaneringar behöver således göras på alla organisationsenheter.

» Man behöver i större omfattning dokumen­tera vilka säker­hetsskydds­åtgärder som man genomför. «

– Vi är relativt väl förberedda i Försvarsmakten på att ta emot den nya lagstiftningen skulle jag säga. När man skapade och formulerade den nya lagen så har man tittat på hur Försvarsmakten har hanterat säkerhetsskyddet. Säkerhetsskyddsanalyserna behöver dock bli mer omfattande, och man behöver i större omfattning dokumentera vilka säkerhetsskyddsåtgärder som man genomför. Det ställs också högre krav på uppföljning och spårbarhet vad gäller vilka åtgärder som har vidtagits.

Innebär detta att ett större ansvar hamnar på förbandens säkerhetschefer?

– Det beror på hur bra skyddsanalyser man har gjort sedan tidigare. Redan i dag har förbandschefen ett ansvar att se till att det finns en säkerhetsplanering och att säkerhetsbestämmelser är framtagna. Men vi kommer att ställa ett högre krav på säkerhetsåtgärderna och hur säkerhetsskyddet ska utformas, säger han.

Kommer nya säkerhetsprövningar att behöva göras för Försvarsmaktens anställda i och med den nya lagstiftningen?

– Det uppfattar jag inte. De tre klasserna finns kvar och analyserna av befattningar är gjorda sedan tidigare, beroende på hur stor del hemlig information man tar del av. Lagen innebär ingen skärpning i det avseendet. Där har man kommit fram till att det system vi har i Försvarsmakten fungerar väl och vi behöver inte säkerhetspröva folk på nytt. Däremot gör vi ju redan i dag kontinuerliga uppföljningar, säger Jan Kinnander. 

20190114_jimcro01_MUST_DSC9580_huvud
Kommendör Jan Kinnander

En konkret förändring i den nya lagen, som påverkar alla som hanterar hemlig information, är att nya begrepp och ord implementeras. Informationssäkerhetsklasserna ersätts av säkerhetsskyddsklasser, som samtidigt byter namn till ”kvalificerat hemlig”, ”hemlig”, ”konfidentiell” och ”begränsat hemlig”.

– Vi får ett nytt sätt att klassa hemlig information, som nu också får svenska namn från att tidigare ha varit på engelska. Det blir också samma system för informationsklassning i hela samhället. Det gör att det blir lättare att samarbeta mellan myndigheter när vi använder samma sätt för att bedöma sekretessnivån på information, säger Jan Kinnander.

De gamla informationssäkerhetsklasserna får användas under en övergångsperiod, fram till och med 31 mars 2020 som längst. Därefter ska alla handlingar märkas med de nya säkerhetsskyddsklasserna. Utformningen av de nya stämplarna är klar och arbetet med att få ut information om detta pågår.

Hur känns det att den nya lagen är på plats?

– Det känns jätteskönt. Det är ett långt och tungt arbete som har bedrivits. Arbetet är inte slut bara för att vi har kommit i mål med föreskrifterna. Nu ska vi ta fram interna bestämmelser, handböcker och utbildningsmaterial.

Tidsplanen är att Försvarsmaktens interna bestämmelser ska vara framtagna i höst. Arbetet med de nya handböckerna för Försvarsmaktens säkerhetsskydd kommer att pågå fram till 2020.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

Efter omfattande bekymmer häver norska försvaret avtalet med leverantören av helikopter NH90. I Sverige pågår en utredning om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga, inklusive framtiden för det problemtyngda helikopter 14-systemet.

Den pågående helikopterutredningen ska förelså hur den svenska svenska helikopterförmågan bör utvecklas mot 2035 och 2040.

Vid en pressträff den 10 juni meddelade Norges försvarsminister att kontraktet med leverantören av NH90-systemet, Norges motsvarighet till helikopter 14, hävs. Något som bland annat Dagens Industri, DI, rapporterat om. I artikeln i DI uppges fyra skäl till norrmännens beslut: förseningar, att antalet fel i förhållande till flygtimmar långt överstiger det förväntade, tidskrävande underhåll och så pass försenade leveranser att vissa system har gått ur produktion.

– Konsekvenserna av de här fyra förhållandena är att vi i dag har färre helikoptrar än vi skulle ha haft. De vi har flyger för lite och flera av dem saknar viktig utrustning, sa chefen för Norges försvarsmateriel, Gro Jaere, enligt artikeln.

brigadgeneral anders persson 680x350 kopiera
Anders Persson

I december 2021 meddelade Australien att de kommer att lämna NH90-systemet tidigare än planerat. Enligt en artikel i Flight Global bottnar beslutet i låg tillgänglighet och höga kostnader. Ersättare blir amerikanska Black Hawk. Även det svenska försvaret har haft återkommande problem med helikopter 14-systemet såsom förseningar, brist på reservdelar, dyra flygtimmar och höga bullernivåer. Trots att det är över 20 år sedan helikoptersystemet beställdes är fortfarande inte alla maskiner i drift och enstaka helikoptrar befinner sig fortfarande i Finland respektive Frankrike för uppgradering till den nivå de enligt beställningen ska ha. Sedan början av 2021 pågår en utredning om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga, däribland helikopter 14. Brigadgeneral Anders Persson är ställföreträdande flygvapenchef och ordförande i utredningen.

– Vi har utrett helikopterförmågan flera gånger förut, men aldrig i den här omfattningen. Vi behövde ta ett helhetsgrepp om vår helikopterförmåga. De utmaningar vi haft med befintliga helikoptrar har bidragit till det beslutet, inte minst helikopter 14, säger han.

För helikopter 14 har utredningen landat i två alternativ, berättar Anders Persson. Det ena är att behålla systemet som det är i dag. Det andra är att överge 14-systemet och ersätta det med amerikanska Black Hawk (helikopter 16) och Sea Hawk som är den sjögående modellen.

– Men om vi väljer att lämna helikopter 14 är frågan hur det i så fall ska gå till. Det är en mängd parametrar att ta hänsyn till. Men vi kommer inte att lämna projektet på motsvarande abrupta sätt som Norge gjort. Om vi bara stänger av en förmåga har vi ingen förmåga alls. Hela syftet med utredningen är att säkerställa att vi får en bättre helikopterförmåga och får den förmåga vi en gång beställde, säger Anders Persson. 

» Om vi väljer att lämna helikopter 14 är frågan hur det i så fall ska gå till. «

Sedan tidigare finns ett inriktningsbeslut om att helikopter 15, som är på väg att falla för åldersstrecket, kommer att fasas ut från 2026 och framåt. Därmed behöver Försvarsmakten hitta en ersättare till 15-systemet.

– Att ersätta den med Black Hawk är helt klart ett alternativ. Behåller vi helikopter 14 kan den sjöoperativa helikopter 14 ersätta den sjögående helikopter 15. Om vi beslutar att lämna helikopter 14 är ett alternativ att köpa in Sea Hawk istället. Oavsett vilket beslut som fattas kommer vi framöver att få en mer enhetlig helikopterflotta, säger Anders Persson.

Helikopterutredningens rekommendationer kommer att överlämnas till försvarsmaktsledningen under hösten för beslut. Därefter går utredningen in i nästa etapp som handlar om organisation, bemanning och utbildning.

– För att kunna gå vidare med etapp två måste ett beslut om Försvarsmaktens samlade helikopterförmåga finnas med i det ekonomiska underlag som ska överlämna till regeringen i november. Det här kommer att kosta pengar och vi måste veta vilken helikopterförmåga Försvarsmakten ska ha innan vi fördjupar oss i nästa etapp, säger överste Anders Edqvist som är sekreterare i helikopterutredningen.

FAKTA

Försvarsmaktens helikoptersystem
Hkp 14 (NHIndustries NH90) är en medeltung helikopter som köptes in för att ersätta helikopter 3 och helikopter 4. 

Hkp 15 (AgustaWestland AW109 LUH) är Försvars­maktens lättaste helikopter och används i första hand för träning och utbildning. 

Hkp 16 (Sikorsky UH-60 Black Hawk) köptes in rekord­snabbt för att kunna användas under insatsen i Afghan­istan. 

Källa: Försvarsmakten 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I slutet av augusti genomförde Försvarsmakten en oanmäld beredskapskontroll i Norrbotten. När den närmade sig sitt slut kom en ny order om förflyttning till Finland, där 800 svenska soldater deltog i övningen Vigilant Knife under finskt befäl.

En operativ transport genomfördes från Lombens skjutfält i närheten av Kalix, över finska gränsen, till Rovajärvi.

Den oanmälda beredskapskontrollen, där personal från ett 10-tal förband deltog, övergick i en operativ transport från Lombens skjutfält utanför Kalix, över finska gränsen, till Rovajärvi i norra Finland. Syftet var att testa den gemensamma operativa planeringen i händelse av ett militärt angrepp.

– När man väl befinner sig i trakten av Rovaniemi påminns man om den svenska frivilligkårens historia och de frivilliga som här stred under finska vinterkriget. Att följa i deras fotspår leder till eftertanke, säger överstelöjtnant Bengt Fransson som var en del av övningsledningen, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats den 29 augusti. 

Han var också övningsledare för den oanmälda beredskapskontrollen. Beredskapskontroller är insatschefens verktyg för att säkerställa att förbanden klarar kraven på beredskap och tillgänglighet. 

– Det vi kontrollerar är bland annat förbandens förmåga att med kort varsel förflytta sig från olika delar av landet till norra Sverige, för att väl där lösa en rad varierande stridsuppgifter, säger Bengt Fransson i en artikel om kontrollen. 

» När man väl befinner sig i trakten av Rovaniemi påminns man om den svenska frivilligkårens historia. «

På plats i finska Lappland övade finska och svenska arméförband under fem dagar. Totalt ställdes 800 svenska soldater ställs under finskt befäl tillsammans med drygt 1 300 finska soldater.

– Det är ett historiskt tillfälle att visa hur många år av finskt-svenskt samarbete nu också kan materialiseras i praktiken. Det är klart att vi har övat tillsammans tidigare. Det som är unikt nu är att vi har genomfört en hel sekvens. Där vi började med en beredskapskontroll, för vår del i Sverige, samla ihop förband i norra Sverige, samträna, gå över gränsen och sedan ingå i en övning med de finska förbanden och bidrag från Storbritannien, säger Försvarsmaktens insatschef generallöjtnant Michael Claesson i en intervju med SR Ekot.

Vigilant Knife genomfördes i Rovaniemi- och Rovajärviområdena den 29 augusti till 2 september. Utöver Sverige deltog också ett bidrag på 80 soldater från Storbritannien.  ”Syftet med övningen är att öka den taktiska och tekniska kompatibiliteten och att förbättra förmågan att ta emot svenska armétrupper till norra Finland och att ordna det värdlandsstöd som dessa trupper behöver” skriver finska armén. 

De svenska förband som deltog i beredskapsövningen kom från I 19, P 4, K 4, A 8, T 2, Livgardet, LedR, Swedec, FMTIS, FMTS och FömedC. Dessutom ansvarade FMLOG för de operativa transporterna med stöd av militärregionerna.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

På fredagsmorgonen genomfördes ett möte mellan Officersförbundet, OFR/S,P,O och Arbetsgivarverket efter torsdagens beslut om nya pensionsvillkor för flygförare.

Ett flertal stridspiloter har under vintern ansökt om tjänstledighet för studier. Det beror främst på ett missnöje med pensionsavtalet, men också på en frustration över rådande lönestruktur.

Susanne Hultgren är förhandlingschef på Officersförbundet:

– Mötet var mycket klargörande och det är helt klart att arbetsgivaren menar väl med sitt beslut, säger hon. 

Det var igår som Arbetsgivarverkets förhandlingschef fattade beslut om nya pensionsvillkor och en övergångslösning för en avgränsad grupp stridspiloter. Den grupp som beslutet avser är piloter födda 1988 och senare, och som var antagna till pilotutbildning när det statliga pensionsavtalet PA 16 trädde i kraft.

Totalt handlar det om runt 90 piloter som fick höjd pensionsålder, från 55 år till 67 år. Övergångsreglerna innebär att piloterna efter 25 flygtjänstår får motsvarande villkor som piloter födda 1987 och tidigare, enligt ett pressmeddelande från Arbetsgivarverket.

Försvarsmakten kommer nu att informera de personer som berörs av beslutet, som träder i kraft omedelbart.

– Från förbundets håll kommer vi analysera beslutet för att kunna ställa ytterligare frågor till Arbetsgivarverket och för att kunna svara på frågor från våra medlemmar, säger Susanne Hultgren, Officersförbundets förhandlingschef. 

» Lönen kommer bli en avgörande faktor för att över huvud taget ha en chans att få tillbaka och behålla piloter. «

Flygvapenchef Carl-Johan Edström välkomnar Arbetsgivarverkets beslut om övergångsregler, sa han i ett pressmeddelande igår

– Jag är glad och tacksam över att Arbetsgivarverket tog sig an frågan och fann en lösning inom avtalet. Jag hoppas och tror att våra tjänstlediga piloter kommer tillbaka och att övriga väljer att stanna. Mitt förtroende för piloterna är högt och de gör ett fantastiskt arbete. De är värdefulla, för mig och för försvaret av Sverige. Särskilt i det förändrade omvärldsläge vi befinner oss i, sa flygvapenchefen i pressmeddelandet. 

Tidigare i veckan kunde Officerstidningen rapportera att ett 30-tal av de stridspiloter som i vintras ansökte om tjänstledighet nu lämnat flygvapnet för studier. 

– Det är runt 35 stridspiloter som går på tjänstledighet nu, säger Per-Martin Sternevi, ordförande för Försvarspiloternas intresseorganisation. 

Räcker det nya beslutet om pensionslösning för att era medlemmar ska komma tillbaka efter tjänstledigheterna? 

– Det enkla och raka svaret är nej. Om man lever i tron att man kan lösa detta genom att ge tillbaka det som en gång togs ifrån dessa individer så har man inte insett vilken förtroendekris man har. Lönen kommer bli en avgörande faktor för att över huvud taget ha en chans att få tillbaka och behålla piloter. Vi ligger lönemässigt 20 000 kronor i månaden under andra statliga myndigheter som bedriver flygtjänst. Det är inte konstigt att Försvarsmakten inte behåller piloter när man är så hopplöst efter, säger Per-Martin Sternevi.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post