Aktuellt

Säkerhet

»Förutsättningarna att skydda oss mot hot blir bättre«

Den 1 april trädde en ny säkerhetsskyddslag i kraft. Förändringarna ska möta det förändrade behovet av säkerhetsskydd. För Försvarsmaktens del innebär den nya lagen att säkerhetsskyddsanalyserna behöver bli mer omfattande framöver.

Text: Josefine Owetz
Foto: Mats Nyström, Försvarsmakten

2019-05-02

För att stärka säkerhetsskyddet har riksdagen beslutat om ny säkerhetsskyddslag. Lagstiftningen förtydligar kraven på skydd av verksamheter som har betydelse för Sveriges säkerhet och ökar skyddet mot bland annat spioneri, sabotage och terroristbrott. Den tidigare säkerhetsskyddslagen infördes 1996 och chefen för Musts säkerhetskontor, kommendör Jan Kinnander, välkomnar att den nya säkerhetsskyddslagen nu trätt i kraft.

– Det behövdes verkligen en modernisering av lagstiftningen och den nya lagen ger oss bättre förutsättningar att skydda oss mot de hot som finns i dag. Framför allt handlar det om att omhänderta den tekniska utvecklingen som har skett, en ökad internationell samverkan och den förändrade hotbilden, säger han.

Den nya lagen har ett bredare tillämpningsområde för att ge skydd för Sveriges mest skyddsvärda verksamheter och i lagstiftningen förtydligas att den gäller för alla som bedriver säkerhetskänslig verksamhet, både privata och offentliga aktörer. Området för vad som är skyddsvärt har breddats och omfattar nu även verksamheter inom elförsörjning, telekommunikation och infrastruktur – vilket gör att fler myndigheter nu får säkerhetsklassade befattningar.

För majoriteten av Försvarsmaktens personal kommer den nya lagen inte att innebära särskilt stora förändringar, tror Jan Kinnander, men påpekar att lagstiftningen trots allt kräver mer av säkerhetsarbetet. En förändring är att det kommer att ställas högre krav på säkerhetsskyddsanalysernas innehåll och utformning. Nya säkerhetsskyddsplaneringar behöver således göras på alla organisationsenheter.

» Man behöver i större omfattning dokumentera vilka säkerhetsskyddsåtgärder som man genomför. «

– Vi är relativt väl förberedda i Försvarsmakten på att ta emot den nya lagstiftningen skulle jag säga. När man skapade och formulerade den nya lagen så har man tittat på hur Försvarsmakten har hanterat säkerhetsskyddet. Säkerhetsskyddsanalyserna behöver dock bli mer omfattande, och man behöver i större omfattning dokumentera vilka säkerhetsskyddsåtgärder som man genomför. Det ställs också högre krav på uppföljning och spårbarhet vad gäller vilka åtgärder som har vidtagits.

Innebär detta att ett större ansvar hamnar på förbandens säkerhetschefer?

– Det beror på hur bra skyddsanalyser man har gjort sedan tidigare. Redan i dag har förbandschefen ett ansvar att se till att det finns en säkerhetsplanering och att säkerhetsbestämmelser är framtagna. Men vi kommer att ställa ett högre krav på säkerhetsåtgärderna och hur säkerhetsskyddet ska utformas, säger han.

Kommer nya säkerhetsprövningar att behöva göras för Försvarsmaktens anställda i och med den nya lagstiftningen?

– Det uppfattar jag inte. De tre klasserna finns kvar och analyserna av befattningar är gjorda sedan tidigare, beroende på hur stor del hemlig information man tar del av. Lagen innebär ingen skärpning i det avseendet. Där har man kommit fram till att det system vi har i Försvarsmakten fungerar väl och vi behöver inte säkerhetspröva folk på nytt. Däremot gör vi ju redan i dag kontinuerliga uppföljningar, säger Jan Kinnander.

En konkret förändring i den nya lagen, som påverkar alla som hanterar hemlig information, är att nya begrepp och ord implementeras. Informationssäkerhetsklasserna ersätts av säkerhetsskyddsklasser, som samtidigt byter namn till ”kvalificerat hemlig”, ”hemlig”, ”konfidentiell” och ”begränsat hemlig”.

– Vi får ett nytt sätt att klassa hemlig information, som nu också får svenska namn från att tidigare ha varit på engelska. Det blir också samma system för informationsklassning i hela samhället. Det gör att det blir lättare att samarbeta mellan myndigheter när vi använder samma sätt för att bedöma sekretessnivån på information, säger Jan Kinnander.

De gamla informationssäkerhetsklasserna får användas under en övergångsperiod, fram till och med 31 mars 2020 som längst. Därefter ska alla handlingar märkas med de nya säkerhetsskyddsklasserna. Utformningen av de nya stämplarna är klar och arbetet med att få ut information om detta pågår.

Hur känns det att den nya lagen är på plats?

– Det känns jätteskönt. Det är ett långt och tungt arbete som har bedrivits. Arbetet är inte slut bara för att vi har kommit i mål med föreskrifterna. Nu ska vi ta fram interna bestämmelser, handböcker och utbildningsmaterial.

Tidsplanen är att Försvarsmaktens interna bestämmelser ska vara framtagna i höst. Arbetet med de nya handböckerna för Försvarsmaktens säkerhetsskydd kommer att pågå fram till 2020.

Dela artikel:

Oklart när Flygskolan kan återuppta pausade uppgifter

I april stoppade Flygskolan införandet av det nya skolflygsystemet SK 40 med omedelbar verkan på grund av arbetsmiljöfaktorer. Åtgärder för att minska arbetsbördan för Flygskolans personal har vidtagits, men det är oklart när skolan kommer att kunna återuppta de pausade uppdragen.

Text: Linda Sundgren

2023-05-26

I mitten av april blev det känt att Flygskolan i Linköping har arbetsmiljöproblem på grund av en växande arbetsbörda. Flygskolan har begärt mer resurser för att omhänderta tillförda uppgifter, men utan framgång och ett par av Flygskolans chefer har sjukskrivits på grund av den höga arbetsbelastningen.

Den 12 april fattades beslut om att verksamhet som inte är direkt kopplad till Flygskolans kärnverksamhet – den pågående flygutbildningen av pilotelever – skulle avbrytas med omedelbar verkan. Däribland Flygskolans deltagande i planeringen av införandet av flygutbildningen på det nya skolflygsystemet SK 40, något som Officerstidningen rapporterade om i april.

» Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter. «

Enligt Luftstridsskolans kommunikationschef, Therese Åkerstedt, börjar de åtgärder som vidtagits för att minska arbetsbelastningen ge resultat.

– Vi har lyft bort arbetsuppgifter från personalen och det ger positiva effekter, säger hon.

Betyder det att de sjukskrivna cheferna är tillbaka i tjänst?

– Vi uttalar oss inte om ärenden kopplade till enskilda medarbetare.

Enligt Therese Åkerstedt har fler åtgärder vidtagits än de som redovisats offentligt. Vilka de är vill hon inte gå närmare in på.

– Det handlar om arbetsmiljöåtgärder kopplade till enskilda medarbetare, men även strukturella åtgärder, och vilka uttalar vi oss inte om.

När i tiden som Flygskolan kommer att återuppta de pausade uppdragen är inte bekräftat.

– Vi har en handlingsplan för det fortsatta arbetet som vi känner oss trygga med. Det är hela flygvapnets angelägenhet att flygutbildningen genomförs. Nu fokuserar vi på att stödja personalen och låter åtgärderna verka, säger Therese Åkerstedt.

Läs mer:

Akuta arbetsmiljöproblem på Flygskolan – införandet av SK 40 påverkas

Dela artikel:

Flygdagen 2023 ställs in

Årets flygdag, som skulle ha genomförts på Helikopterflottiljen i Linköping i augusti, är inställd. Det meddelade Försvarsmakten på torsdagen. Anledningen är att Flygvapnet behöver prioritera sina huvuduppgifter.

Text: Josefine Owetz
Foto: Per Forsberg/Försvarsmakten

2023-05-25

Flygdagen är ett årligt återkommande arrangemang som ofta lockar över 100 000 besökare. I år var den planerad att genomföras på Helikopterflottiljen den 26 augusti. Men flygvapenchefen Jonas Wikman har fattat beslut om att ställa in årets flygdag, skriver Helikopterflottiljen i en artikel. Bakgrunden är ”det allvarliga säkerhetsläget och den osäkra omvärldsutvecklingen”.

» Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter. «

– Det är naturligtvis tråkigt att ställa in ett uppskattat evenemang, men jag har full förståelse för flygvapenchefens beslut. Flygvapnet har anpassat beredskapen under en längre tid och samtidigt genomfört insatser, utbildningar och övningar. Vår personal arbetar under hårt tryck och vi behöver därför prioritera våra huvuduppgifter, säger överste Mats Antonson, chef på Helikopterflottiljen, i artikeln.

Enligt beslutet är det inte aktuellt att genomföra årets flygdag senare under 2023.

Dela artikel:

Stora kliv framåt för nya divisionsstaben under Aurora 23

Armén ska i år ha en initial förmåga att kunna leda brigader med en divisionsledning. Aurora 23 har varit en lyckad övning för den nya divisionsstaben. ”Att pröva förmågan att slåss med brigader i divisions ram är ett av arméns övergripande mål i den här övningen”, säger divisionschef brigadgeneral Rickard Johansson.

Text: Josefine Owetz
Foto: Emil Malmborg

2023-05-18

Vollsjö, Skåne län, den 8 maj. Inne i en stor ladugårdsbyggnad, omgiven av grönskande fält, är 1:a divisionsstaben grupperad. I olika tält och containrar leder och koordinerar staben, som hittills består av drygt 80 personer, brigadernas verksamhet under Aurora 23.

– Vi har prövat på olika grupperingsalternativ under övningen och har varit både fältgrupperade och i byggnader. Vi började i Skövde, sedan har vi omgrupperat tre gånger under dessa tre veckor på vägen ner hit, säger brigadgeneral Rickard Johansson, divisionschef, och fortsätter:

– Det är en ganska omfattande verksamhet som ska bedrivas i och med att vi ska omgruppera en stor stab med bibehållen ledningsförmåga. Men det har fungerat fantastiskt bra.

Han hyllar de värnpliktiga från Stabs- och ledningskompaniet från Ledningsregementet som utgör betjäningsförband åt divisionsstaben. Kompaniet ser till att samband, ledning, skydd och bevakning, mat och annat fungerar.

Detta är den första stora övningen för divisionsstaben. I nuvarande försvarsbeslut står att armén ska leverera divisionsledningsförmåga 2025.

Den högre ledningsnivån är nödvändig för att brigaderna, som ska öka från två till fyra, ska kunna ledas och kraftsamlas i ett större markoperativt sammanhang och för att striden ska kunna samordnas med förstärkningsresurser.

» Min bedömning, även om vi inte är färdiga med övningen ännu, är att vi kommer uppfylla de krav som ställs på oss för att ha en initial förmåga. «

– Vi ska ha det som kallas Initial operating capability, IOC, i år. Min bedömning, även om vi inte är färdiga med övningen ännu, är att vi kommer uppfylla de krav som ställs på oss för att ha en initial förmåga, säger Rickard Johansson.

Vad innebär det rent konkret?

– Det innebär att vi ska ha en grundlagd förmåga att kunna leda brigader med divisionsledningen. Det handlar om att vi ska planera, genomföra och följa upp striden och dess konsekvenser. Detta är ett av uppdragen som armén har i försvarsbeslutet. Vi går nu från en bataljonsarmé, som har varit det vi har använt oss av under 20 års tid, med fokus på internationella operationer. I det nya försvarsbeslutet är det åter fokus på nationell förmåga och då har man beslutat att vi ska bygga brigadförmåga i en divisionsram igen.

"Vi har prövat på olika grupperingsalternativ under övningen och har varit både i fältgrupperade och i byggnader" säger Rickard Johansson.

Rickard Johansson utsågs till divisionschef i samband med en ceremoni på arméstaben i Enköping i oktober, och utnämndes samtidigt till brigadgeneral. Till vardags är han också chef för Markstridsskolan, MSS, i Skövde.

Detta är den första stora övningen för divisionsstaben.

I olika tält och containrar leder och koordinerar staben, som hittills består av drygt 80 personer, brigadernas verksamhet under Aurora 23.

Föregående

Nästa

Senast armén hade en divisionsförmåga var i början av 2000-talet , förklarar Rickard Johansson. Då i form av den 1:a mekaniserande divisionen, som avvecklades 2005.

– Det innebär ett ganska stort steg för arméns personal och verksamhet att återta denna förmåga. Vi går från en bataljonsarmé, på 500–800 personer i en bataljon, och växlar upp till att ha brigader, på 4 000–6 000 personer, som ska verka i en division på totalt 25 000 individer.

Rickard Johansson utsågs till divisionschef i samband med en ceremoni på arméstaben i Enköping i oktober, och utnämndes samtidigt till brigadgeneral. Till vardags är han också chef för Markstridsskolan, MSS, i Skövde.

– Jag har erfarenhet från brigad- och bataljonsnivå. Men jag konstaterar redan nu att det är en helt annan sak att leda en division än en brigad. Det är så komplext. Och det är helt andra dimensioner när vi pratar om tids- och rumsperspektiv.

» Nu ska vi växa numerärt, men också förståelse- och kompetensmässigt i att slåss med större förbandsformationer. «

I brigaden samordnas alla olika system och förmågor inom armén för att tillsammans arbeta mot ett gemensamt mål – att slå motståndaren. Luftvärn, artilleri, underrättelsetjänst, logistik och ledning är några exempel på funktioner som ingår. Det ställer krav på alla funktionskedjor, konstaterar divisionschefen.

– Det måste hänga ihop med logistik, förnödenheter, sjukvård, framkomlighet och rörlighet. Det är en komplex verksamhet. Vi måste återta den kompetensen. Nu ska vi växa numerärt, men också förståelse- och kompetensmässigt i att slåss med större förbandsformationer, det är det som detta handlar om.

Hittills är det brigaderna från Skaraborgs regemente, P 4, och Norrbottens regemente, I 19, som är någorlunda kompletta. Runt 4 300 individer från 4:e mekaniserade brigaden deltar i Aurora 23. Brigaden på Södra skånska regementet, P 7, är under uppbyggnad.

– Dessa brigader är med och övar som så kallade kaderstaber. 7:e brigadstaben är grupperade som en stab och leder arbetet från ett ledningsfordon, men de har inga förband med sig. En grupp från 19:e brigaden från Boden är också med, de har inte heller förband med sig och har inte en komplett stab, säger Rickard Johansson.

Kaderstaberna består av spelgrupper och får order och inspel från divisionsstaben, utifrån vad som sker i övningsscenariot. Divisionen uppträder under övningen på ett område som är tio gånger tio mil. I olika funktionshytter finns enheter som arbetar med logistik, divisionens rörlighet, samband och underrättelser.

– Alla tekniska system som har med våra vapenplattformar att göra, allt det ska samordnas i tid och rum under lång tid, över stora avstånd. Så komplexiteten av att leda en division är stor. Vi lever i ett scenario där vi hela tiden måste ta hand om hela divisionens problem. De rapporterar till mig och får ta emot order, säger han och fortsätter:

– Striden går sällan enligt plan vilket innebär att vi snabbt måste anpassa oss till nya förutsättningar. För oss har det varit en jättebra övning i och med att vi övar i flera nivåer samtidigt.

Han förklarar att syftet med övningen har varit att divisionsstaben ska hitta strukturer och komma vidare i de interna arbetsmetoderna.

Ett värnpliktigt kompani från Ledningsregementet utgör betjäningsförband åt divisionsstaben. Stabs- och ledningskompaniet ser till att samband, ledning, skydd och bevakning, mat och annat fungerar.

Rickard Johansson visar runt på divisionsstabens grupperingsplats i Vollsjö, Skåne län, under Aurora 23.

Föregående

Nästa

– Övningen har varit bra och gett oss svar på många av de frågor vi har ställt oss. Vi har lyckats med ledningen av divisionen. Divisionsstaben leder och koordinerar allting som sker ute på fältet. För oss har Aurora 23 varit en fantastiskt bra övning, som har hjälpt oss i vår egen utveckling av divisionsledningsförmågan.

Divisionen har ett nära samarbete med den amerikanska 5:e armékåren, som har sitt Europahögkvarter i Polen. Under det gångna året har divisionsledningen och kåren genomfört flera övningar tillsammans.

– Syftet är att inhämta kunskap och erfarenheter från US Army. Samarbetet fortsätter med en växande insikt om vad divisionsförmåga innebär och hur vi från ett svenskt perspektiv kan anpassa de inhämtade erfarenheterna till våra förutsättningar och behov, säger Rickard Johansson.

Dela artikel: