Ges ut av Officersförbundet

Fordon, system och materiel – men för få tekniska officerare

Framtidsprognosen för militär teknisk kompetens stavas brist. För att möta Försvarsmaktens behov av teknisk personal förbereder FMTS genom att flytta ut värnpliktsutbildningen till förbanden, effektivisera lärartimmarna och fördubbla antalet utbildningsplatser. Detta trots att Försvarsmakten redan i dag har svårt att fylla befintliga platser.

Framtidsprognosen för militär teknisk kompetens stavas brist. För att möta Försvarsmaktens behov av teknisk personal förbereder FMTS genom att flytta ut värnpliktsutbildningen till förbanden, effektivisera lärartimmarna och fördubbla antalet utbildningsplatser. Detta trots att Försvarsmakten redan i dag har svårt att fylla befintliga platser.

Det är tidig höst på Försvarsmaktens tekniska skola, FMTS, i Halmstad. För kadetterna vid specialistofficersutbildningen, SOU, med inriktning marktekniker mekanik, handlar de kommande veckorna om bromsutbildning, här i den gamla flyghangaren som sedan 2018 har varit ombyggd till fordonsverkstad.

Klädda i oljiga gröna overaller och blå plasthandskar har kadett Oliver Engström, som parats ihop med sin namne Oskar Engström, just demonterat bromsskiva och ok.

– Det är en tvådelad kurs. Just nu fokuserar vi på hydrauliska bromsar på personbil. Nästa del kommer att handla om tryckluftsbromsar på lastbil, säger Oliver Engström.

Det är första kursdagen i verkstaden efter en veckostart med teori.

– Teorin är till för att få den stora systemförståelsen, men man måste ju pilla med grejerna för att verkligen förstå, säger Oskar Engström.

Fanjunkare David Andersson, plutonchef på SOU marktekniker mekanik, håller samman utbildningen och är mentor för eleverna. Han kommer senast från en anställning vid Försvarsmedicincentrum, FömedC, i Göteborg. I årets kurs inom markteknik elektronik har 32 av 36 platser fyllts.

– Det gäller att både fylla platserna och lyckas behålla de elever som börjar hos oss. Jag tror att vi måste vara tydligare med vilka mål vi har på sikt, annars tappar vi många. De får ju en kompetens som är väldigt attraktiv på andra arbetsplatser och kan ta civila jobb med bättre lön, säger David Andersson.

FMTS: David Andersson, plutonchef SOU marktekniker
David Andersson

Vad är svårast med att ge dem en lyckad utbildning?

– Att tillgodose utvecklingsbehovet hos de som har gjort detta i åtta år som anställda mekaniker, samtidigt som vi också har elever som kommer direkt från att ha gjort värnplikt inom något helt annat. Att inte tappa elever som inte kommit lika långt och utveckla de som redan är duktiga. I dag är det svårt att få med instruktörskapet när vi har elever som lär sig det praktiska för första gången.

Engström och Engström får ta en paus med oken för en gemensam genomgång. Whiteboard är ett minne blott. I dag hålls dragningarna på skärm och eleverna får ta del av materialet digitalt efter lektionerna, berättar Joakim Sörensen, tidigare civil bilmekaniker, och lärare på FMTS sedan 2018.

– Om du ska vara bilmekaniker måste du vara plåtslagare, elektriker, glasmästare och lite ingenjör. Det är inget lätt yrke och här trycker vi igenom eleverna i en treårig gymnasial utbildning på sju månader, säger han.

FMTS ligger på samma område som Hallands flygflottilj, F 14, en gång gjorde. Skolan är ett resultat av försvarsbeslutet 2004, då regeringen ansåg att Försvarsmaktens utbildningssystem var både irrationellt och kostnadsdrivande när utbildning i teknisk tjänst genomfördes i såväl Halmstad som Östersund, Karlskrona och Berga. Dessutom utbildade Försvarsmakten totalförsvarspliktiga i teknisk tjänst vid utbildningsplattformarna, liksom vid Upplands regemente, S 1, och Flygvapnets Uppsalaskolor, F 20.

DE FÅR JU EN KOMPETENS SOM ÄR VÄLDIGT ATTRAKTIV PÅ ANDRA ARBETSPLATSER OCH KAN TA CIVILA JOBB MED BÄTTRE LÖN.​

David Andersson, plutonchef SOU marktekniker mekanik​

Nu skulle all teknisk utbildning i stället samlas under samma tak. I Halmstad avvecklades och upplöstes Försvarsmaktens Halmstadsskolor den 31 december 2004 och dagen efter bildades Försvarsmaktens tekniska skola.

I dag finns samtliga försvarsgrenar representerade här, liksom de flesta materielsystem. På skolan utbildas gruppbefäl, soldater, sjömän, blivande yrkesofficerare, officerare och civila för teknisk tjänst i hela Försvarsmakten.

– Jag fastnade för fordonstjänsten när jag gjorde min värnplikt och sedan fortsatte jag på mekanikerskola. Det är det praktiska arbetet som lockar, säger kadett Emma Näslund, Livgardet.

Hon rullar in under en lastbil för att assistera när ventilerna på dieselmotorn ska justeras. Hon tycker det är synd att antalet kvinnor som väljer teknisk inriktning är få.

– Jag tror att man måste berätta mer om vad vi gör här. Det finns säkert jättemånga kvinnor som hade gillat detta, man behöver bara hitta dem, säger hon.

David Andersson, plutonchef SOU marktekniker mekanik

Kurserna vid Försvarsmaktens tekniska skola kräver sin plats. Det stora antal byggnader som ligger efter varandra på området kallas för ”en kilometer utbildning”, berättar skolförvaltare Anders Heinegård när vi kliver in på Utbildningsenheten.

– Jag vet förstås inte om vi har kontrollmätt det någon gång, men ingen har sagt emot.

Utbildningsenheten har kursansvaret för all sammanhållen utbildning för tekniker och blivande tekniker inom armén, marinen och flygvapnet samt internationell kursverksamhet.

Skolan har ett omfattande kursutbud som spänner från stridsvagn 122 till Jas 39 Gripen och moderna ledningssystem. År 2019 hade FMTS 776 kurser och 7 817 elever.

I kommande tillväxt behöver antalet elever bli fler. FMTS har varit tidiga att föra dialog med Högkvarteret om att utbildningen av tekniska yrkesofficerare måste öka för att möta vakanserna på förbanden. Och på skolan har man förberett för att kunna mer än fördubbla såväl antalet OP-kadetter som SOU-kadetter fram till 2025.

– Det är en kraftig ökning, men vi har planerat för att kunna möta Försvarsmaktens behov, säger Anders Heinegård.

FMTS: Skolfšrvaltare Anders HeinegŒrd
Anders Heinegård

I dag finns 84 platser på SOU. Man har gått från 48, till 62, 74 och nu 84 på bara några år – men det är många år sedan man fyllde alla platser.

– Det är väl det som märks nu. Tittar man exempelvis på flygtekniker så har Försvarsmakten oftast fyllt upp till 65 procent. Det är nu det märks i Försvarsmakten, till slut blir det urholkat, säger Mikael Eriksson, utbildningsförvaltare och training manager med ansvar för all flygteknisk utbildning.

Det är i en bra värnplikt den viktigaste rekryteringen ligger, där måste förbanden få dem att intressera sig för den tekniska tjänsten, menar örlogskapten Marcus Wallberg, chef för enhetens linjeavdelning.

– Utan tekniker blir det ingen strid. Kan bara förbanden attrahera till den tekniska tjänsten så har vi ju platser till det Försvarsmakten behöver. Men där är vi inte nu, säger Marcus Wallberg.

Av de kadetter som väl påbörjat sin utbildning hos FMTS är det väldigt få som avslutar sina studier i förtid, enligt Wallberg.

– För att fortsätta ha det så är det viktigt att hålla tydligt fokus på att de är stöpta i olika formar. Det finns gemensamma delar av den tekniska utbildningen, men vi ska skapa olika tekniska kategorier under samma tak. Det är viktigt att eleverna känner att de går mot sin försvarsgrensfunktion. Där har vi mer att göra, inom funktionstaktik och materiel bland annat, men vi jobbar mycket med det.

På FMTS är man mycket glada för den tillväxt som skolan och Försvarsmakten befinner sig i. Samtidigt står man inför stora förändringar för att kunna möta behovet av fler utbildningsplatser. Den största är att central befattningsutbildning för värnpliktiga tekniker kommer att flyttas ut till mekanikerskolor på förbanden för att göra plats för fler SOU- och OP-kadetter.

– Kan vi få ut fler officerare inom teknisk tjänst så kan de utbilda värnpliktiga, säger Anders Heinegård.

FMTS har också fått tillstånd att bemanna vissa vakanser som av löneskäl tidigare inte har kunnat tillsättas.

– Vi har däremot inte fått större personalram totalt.

Man har också tittat på att effektivisera tidsuttag bland lärarna.

– Vi har mycket materiel och lärarna har fått ägna mycket tid åt materielvård och materielplanering. Vi tittar på att göra detta på andra sätt för att få ut mer tid av lärarna i lektionssal. Vi tittar även på att utveckla lärarna inom fler områden där detta är möjligt, säger Heinegård.

Det är en kraftig ökning, men vi har planerat för att kunna möta Försvarsmaktens behov av detta.

Anders Heinegård, skolförvaltare

Att utbildningsplatserna inte har fyllts på länge har inte bara inneburit en brist på teknisk personal ute på förbanden, utan även i FMTS lärarkår. Samtidigt som man har stora pensionsframgångar framför sig.

– En av de största utmaningarna hos oss är ju personalförsörjning. Vi behöver personal från förbanden som har personalbrist för att kunna utbilda kadetter som kan förse förbanden, säger Marcus Wallberg.

Samtidigt innebär fler utexaminerade yrkesofficerare med tiden att antalet yrkes- och befattningskurser måste öka.

– Det är glädjande att vi ökar produktionen men det blir tajt framöver – producerar vi fler officerare så vill de ha en fortsättning när de kommer ut. Ska YBK genomföras mer på förband eller köpas in? Eller ska vi ha ökade personalramar? Det kommer till ett pris, det här med uppväxling, säger Anders  Heinegård.

vi behöver personal från förbanden som har personalbrist, för att kunna utbilda kadetter som kan förse förbanden.

Marcus Wallberg, chef för enhetens linjeavdelning

För kadetterna kommer tillväxten att märkas i att utbildningarna får fler förbandstimmar och tuffare scheman.

– Vi har tittat på att börja tidigare på måndagarna och vi försöker få in en lektion till om dagen. Även det kräver givetvis planering, man kanske inte kan ha tio timmar teori om dagen, säger Marcus Wallberg.

För kadetterna kommer tillväxten att märkas i att utbildningarna får fler förbandstimmar och tuffare scheman. – Vi har tittat på att börja tidigare på måndagarna och vi försöker få in en lektion till om dagen. Även det kräver givetvis planering, man kanske inte kan ha tio timmar teori om dagen, säger Marcus Wallberg.

Störst förändring i närtid blir det för kadetterna vid SOU luft. En förändring i flygregelverket som tas i bruk nästa år ger en möjlighet att korta kadetternas utbildning från 2 400 timmar till 2 046. Samtidigt ökar man utbildningspraktiken på förband, från 5 till 17,5 veckor. Och faktum är att utbildningen påbörjade sin förändringsresa redan i år. Tidigare har man skickat flygteknikerna till civil flygskola för att sedan bygga på utbildningen hos FMTS.

– Men varken eleverna, vi eller förbanden tyckte att det eleverna det som vi hade hoppats på. Det är den militära professionen som inte kommer med. Nu kör vi hela utbildningen här, säger Mikael Eriksson.

Hur upplever eleverna det?

– De tycker att det är ganska svårt, ett högt tempo och mycket nytt. Framöver kommer förbandspraktiken att vara viktig, vi analyserar timme för timme vilka delmoment som måste genomföras här i Halmstad och vilka vi kan lägga ut på förbanden.

FMTS: Mikael Eriksson, training manager, Utbildningsenheten
Mikael Eriksson

Utanför en lektionssal möter vi översergeant Hanna Rydén, nybliven plutonchef för SOU system- och vapenteknik. Inne i salen har plutonens lektion i nätverksteknik just börjat. Rydén har en bakgrund inom samband och ledning på Tredje sjöstridsflottiljen.

– Där är det fokus på sin egen tjänstegren, som man blir väldigt duktig inom. Detta är en helt annan tjänst där jag får utmana ledarskapet på ett annat sätt och jobba mer med uppföljning, struktur och sammanhållning på ett sätt man kanske inte gör ute på stridsförbanden.

Hennes bakgrund ger ett mervärde för kadetterna, tror hon.

– Jag är egentligen inte teknikintresserad, men har jobbat många år på fartygen så det är min styrka här – jag vet vad de kommer till och vad de kan förvänta sig.

FAKTA

3×FMTS
Försvarsmaktens tekniska skola, FMTS, ligger i Halmstad och är Försvarsmaktens skola för teknisk utbildning och utveckling. FMTS har verksamhet på 23 orter i Sverige. 

Skolan utbildar gruppbefäl, soldater, sjömän, blivande yrkesofficerare, officerare och civila för teknisk tjänst i hela Försvarsmakten. Alla försvarsgrenar  finns representerade
vid skolan.

Vid FMTS finns 1 286 medar­betare, varav 154 officerare (8 kvinnor, 146 män), 65 specialistofficerare (7 kvinnor, 58 män) och 1 010 civila (109 kvinnor, 901 män) samt 57 GSS/K (4 kvinnor, 53 män).

Vi kikar in genom nästa dörr i korridoren. För kadetterna vid SOU marktekniker elektronik står det transmissionsteknik på dagens agenda. Det är dag två av den två veckor långa klassrumskursen och dags för laboration med fälttelefonapparat modell 37, även kallad fältapa.

Kadetterna ska koppla ihop de gamla telefonerna för att få förståelse för hur signalering funkar mellan telefonerna. Under veckan byggs ett telenät upp stegvis, där de kan ringa från de gamla telefonerna från 1930-talet över hela världen, via optofiber, satellit och länk.

– Den stora utmaningen när vi utbildar tekniska specialistofficerare är att de inte blir färdiga tekniker på skolan, utan de får en teknisk utbildning som ligger till grund för att de efter examen läser sin befattningsutbildning och alla sina systemkurser. Skulle vi utbilda alla inom sina rätta kompetenser skulle vi ha två elever i varje klass och det går inte, säger kapten Johan Olsson, chef för FMTS specialistofficersutbildning.

Vad är svårast med att tillväxa?

– Att få ihop resurser. Specialsalar till praktiska labbar är till exempel byggda för tolv elever åt gången. Antingen får man bygga nya salar eller så får man köra roterande scheman där plutonen måste delas in i mindre enheter. Och då blir det genast mycket mer tid som krävs hos lärarna.

Det finns planer på att bland annat bygga ytterligare en teknikhall för marksystems olika fordonsutbildningar och salarna ses över. Men framför allt kommer mer förbandsförlagd verksamhet att krävas.

– Jag tycker att det är jättebra. Om vi tittar historiskt på FMTS så har det handlat om att vi ska sälja så mycket som möjligt av utbildningen, men att vara officer innebär så mycket mer än teknisk tjänst. Det är det där kittet emellan. Vi ska inte vara som en civil teknisk utbildning, säger Johan Olsson.

Bristen på tekniker gör ju att alla håller i dem och förbanden har svårt att släppa dem.

Magnus Fahrman, kurschef militärteknik

I flyghangar 82 är det eftermiddagspass för de OP- och Sofu-kadetter, som inom ramen för militärteknisk profil utbildas mot funktion och befattning på FMTS. De är nio stycken, trots att inriktningen hade plats för 20 elever.

– Ja, det är ju det här med att det är svårt att fylla platserna, säger major Stefan Broén, processansvarig för OP-kadetterna.

På FMTS förbereds kadetterna för att efter examen kunna leda teknisk tjänst. Under termin fyra och fem är de i Halmstad och får en blandning av teoretisk militärteknisk inriktning och verksamhetsförlagd utbildning.

Dagens teoretiska lektionspass i militärteknik handlar om Jas 39 Gripens förmågor och system.

– I morgon åker de helikopter och sedan åker de till Karlskrona för att titta på fartyg. Det är alltså plattformar med alla delar de tittar på: verkan, skydd, underrättelse.

FMTS: Magnus Fahrman, huvudlärare militärteknik
Magnus Fahrman

Major Magnus Fahrman, kurschef militärteknik med bakgrund som flygtekniker på F 13, har arbetat med officersprogrammet i tio år.

– Deras huvuduppgift är inte att kunna stå med skiftnyckeln i hand, utan kunna analysera hur mycket skiftnyckeln ska användas och när, förklarar han.

Han tror att svårigheten i att hitta lärare inom militärteknik i mångt och mycket kommer behöva lösas genom nya sätt att utbilda på.

– Bristen på tekniker gör ju att alla håller i dem och förbanden har svårt att släppa dem. Det kommer dröja innan det läget förändras.

De OP-kadetter vi möter är nöjda med sin utbildning, men tycker att det är tydligt varför platserna på inriktningen inte är lätta att fylla.

– För att man inte förstår vad det innebär med teknisk tjänst och kanske för att betygskraven i vissa ämnen är högre, säger kadett Emma Möllstedt.

– Och för att det är dålig marknadsföring, säger Gustav Andreasson.

Konkurrensen från civila skolor tror de också spelar in för inriktningen.

– Många väljer att läsa civilt när de väljer teknik, man förväntar sig nog inte att få en bred utbildning när man läser militärtekniskt. Men det beror mycket på att det är dåligt kommunicerat vad vi egentligen gör efteråt och vad vi läser på skolan, säger Jacob Sundell och tillägger:

– Det är inte bara teori och läsa, vi får ju vara ute i fält med våra förband och truppföra också. Vi får både officersyrket och militärteknik – det bästa av två världar egentligen.

FAKTA

Planerad tillväxt vid FMTS

Grundutbildning:
2021
– 60
2022 – 60
2023 – 70
2024 – 180
2025 – 320

Specialistofficersutbildning:
2021/22 – 84
2022/23 – 128
2023/24 – 156
2024/25 – 180
2025/26 – 180

Officersprogrammet:
2021
– 20
2022 – 20
2023 – 48
2024 – 48
2025 – 48

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post