Det har länge förekommit att anställda i Försvarsmakten kompletterat sin personliga utrustning med privat inköpta produkter, trots att det enligt uniformsreglementet egentligen inte är tillåtet att bära persedlar som inte ingår i utrustningskortet. Under året har det fattats flera lokala instruktioner för vilka avsteg som får göras och vilken utrustning som personalen får köpa in privat och använda i tjänsten, bland annat på Luftvärnsregementet och Markstridsskolan.
Men fram till nu har det saknats centrala styrningar och regler för hur anställda får komplettera sin personliga utrustning med egeninköpta produkter. I somras initierade chefen för Försvarsstaben, generallöjtnant Carl-Johan Edström, ett arbete för att se över detta område.
”Det ska vara tydligt och likvärdigt inom Försvarsmakten hur våra medarbetare får komplettera sin personliga utrustning. Idag ser det olika ut mellan förband, och det behöver vi rätta till. Vi är nu mitt i ett arbete som ska leda fram till ett beslut om ett mer flexibelt men kontrollerat sätt att göra personliga kompletteringar”, skriver Carl-Johan Edström i en kommentar till Officerstidningen.
Försvarsmaktens logistikchef, brigadgeneral Claes Isoz, fick i uppdrag att bereda ärendet. Inledningsvis var tanken att se över möjligheterna för Försvarsmakten att införa en produktkatalog för att möjliggöra för personal att själva beställa och köpa typgodkänd personlig utrustning. Det skulle bli ett komplement till centralt tilldelad materiel, men Claes Isoz berättar att de snabbt i arbetet insåg att det inte var en framkomlig väg.
– Chefen för Försvarsstaben angav i direktivet vilka produkter som initialt skulle ingå i katalogen, men efter att vi hade gjort en analys såg vi att det inte handlade om de produkter som främst är efterfrågade av personalen. Vi kom därför fram till en annan lösning. Vi inför ingen produktkatalog, istället fastställer vi från centralt håll få och tydliga krav för vilken personlig utrustning som vår personal får köpa in själva.
I styrningen kommer det att framgå vilken typ av utrustning som anställda får anskaffa själva och använda i tjänsten. Den kommer att omfatta bland annat underkläder, baslager i form av underställ, förstärkningsplagg, handskar, mössor och fickor till strids- och bärsystem. Yttre uniformspersedlar kommer inte att ingå. Direktivet kommer inte att innehålla förslag på särskilda märken eller leverantörer.
Vi har försökt göra det ännu enklare och tydligare för att underlätta för vår personal att anskaffa materiel.
– Som myndighet kan vi inte förespråka ett särskilt märke. Vi tror också att vår anställda personal är de som har störst kunskap i den här frågan. De har koll på hur marknaden ser ut. De rekommendationer som vi kommer ge kring utrustningen är redan allmänt kända, säger Claes Isoz och fortsätter:
– Styrningarna som införts på Lv 6 och MSS är två bra exempel på hur det kan se ut. Vi har försökt göra det ännu enklare och tydligare för att underlätta för vår personal att anskaffa materiel. Chefen för Försvarsstaben kommer att fastställa styrningen i närtid.
Den nya styrningen syftar till att göra det enklare för personal att på egen hand komplettera sin utrustning, samtidigt som de egeninköpta persedlarna och prylarna måste uppfylla Försvarsmaktens krav på funktionalitet, enhetlighet och säkerhet, särskilt när det gäller infraröd signatur och identifikatorer i materielen.
– Den materiel som man köper själv får inte visuellt avvika för mycket från Försvarsmaktens övriga materiel. ÖB vill inte ha en försvarsmakt som väsentligt avviker från ett uniformt utseende, säger Claes Isoz och fortsätter:
– Materielen måste ha godkänd nivå av IR-profil som all övrig materiel, det tredje kravet är att det inte får finnas RFID (Radio Frequency Identification, en teknik som används för att läsa och lagra information på avstånd med hjälp av radiovågor, red.anm.) på materielen.
En drivkraft bakom privata inköp är upplevelsen av brister i befintlig materiel, inte minst vad gäller bärsystem och fickor till stridsväst.
Foto: Kollage
Brister i Försvarsmaktens bär- och stridsutrustningssystem de senaste åren har lett till att anställda själva har kompletterat sin utrustning med bland annat fickor av olika slag. I bakgrunden till chefen för Försvarsstabens direktiv står att många anställda upplever brister när det kommer till ”både tillgång, anpassning och funktionalitet utifrån individens specifika behov och uppgifter” vad gäller personlig utrustning och beklädnad. ”Detta gäller särskilt i samband med varierande tjänstgöringsformer, klimatförhållanden och operativa krav”, står det vidare.
– Det är många anställda som under flera års tid inte har tyckt att utrustningen varit tillräckligt modern eller tillräckligt funktionell för de uppgifter och uppdrag som man har. Det har handlat om skyddsnivå, lämplighet och flexibilitet. Materielen har inte alltid varit modern, det har varit problem med viss utrustning de senaste åren och man har kanske jämfört sig med den utrustning som andra länders försvarsmakter har, säger Claes Isoz.
Har du exempel på områden där många har upplevt brister?
– Stridsväst 2000 har inte höjts till skyarna. Klassiska områden är stridsväst och fickor, men även underkläder. Näst efter det är det bärsystem som har dålig passform.
I direktivet lyfts också att bristerna leder till att personal på eget initiativ försöker komplettera sin utrustning, vilket ökar risken för användning av utrustning som inte uppfyller Försvarsmaktens krav.
Finns det några risker med att personal själva kompletterar sin utrustning på egen hand?
– Det finns det och i kraven i styrningen så är det två som handlar om IR-signatur och RFID. Redan idag finns det detta i privatinskaffad materiel. Det är ett gråzonområde och en riskfaktor som varje krigsförbandschef måste ta tag i.
– Funktions- och säkerhetsmässigt är det oftast inte några problem med privatinköpt utrustning. Om man skadar sig så är det inte det som är det primära skälet.Det är ett obefintligt riskpåslag.
Claes Isoz poängterar dock att verksamhetssäkerheten alltid går först.
– Vi tullar inte på säkerheten och direktivet ger en möjlighet för lokal chef att bestämma att vid detta moment är det bara reglementerad och BOA:d (”Beslut om användning”, red.anm.) utrustning som gäller.
Vi bedömer att man känner att det sker en uppdatering av den personliga utrustningen både nu och framgent.
De senaste åren har flera anskaffningar av ny materiel på området personlig utrustning genomförts, konstaterar Claes Isoz och nämner bland annat kroppsskydd 22, stridsbärsystem 25 och stridshjälm 24.
– Samtliga har fått ett positivt mottagande och vi har hört väldigt lite negativt om dessa. Det är tre viktiga produkter som har visat sig tillmötesgå den absoluta majoriteten av personalens önskemål. Vi bedömer att man känner att det sker en uppdatering av den personliga utrustningen både nu och framgent. Vi har också ett nytt fotbeklädnadssystem som börjas införas nästa år, säger han och tillägger:
– Vi genomför mycket anskaffning av ny materiel på PU-området, den är omfattande och där vi uppfattar att vi kliver in i 2020- och 30-talen.
Det nya markstridsuniformsystemet 24, MSU 24, innebär också ett införande vad gäller olika förstärkningsplagg, berättar Claes Isoz.
– Det är kortare jackor som är fodrade samt olika nya typer av funktionsplagg. Förutom införandet i stort av systemet så överser vi att anskaffa enskilda persedlar i större omfattning än tidigare på bredden i Försvarsmakten.
Det pågår också en specifik satsning vad gäller personlig utrustning till jägarförbanden.
– De har en profil som är avvikande och extrem, med en helt annan operativ kravbild än vad de flesta har. Där anskaffar vi nu särskild utrustning, bland annat uniformer med vinterkamouflage som är anpassade för den krävande miljö som de ska verka i, säger Claes Isoz.
Den centrala styrningen för personlig utrustning ska fastställas av chefen för Försvarsstaben innan jul.
– Utgångspunkten är att det börjar gälla så fort det är fastställt. Alla egna instruktioner som finns ute på förbanden ska förhålla sig till styrningen. Egen reglering kring mandat och befogenheter ska regleras på respektive organisationsenhet och det är upp till cheferna att välja hur de vill operationalisera direktivet.
Frågan om ett återinförande av beklädnadsbidrag bereds också och hanteras separat.
– Det är inte en helt okomplicerad fråga, säger Claes Isoz och nämner bland annat beloppsnivåer, frekvens och skatt som områden som de tittar på.
– Vi bereder frågan och kommer lägga fram olika förslag. Ytterst är det ÖB som får fatta beslutet om bidraget ska införas. Om det blir aktuellt kan det isånafall bli verklighet under första kvartalet 2026.
Fakta
Utrustningsområden i instruktionen på Lv 6:
Kängor: ”Ska följa R Unibest. Egenköpta får användas om de är marschkängor över ankeln.”
Handskar: ”Ska motsvara FM:s stridshandskar i flamskydd och kvalitet, i svart, grått eller grönt”.
Stridsbälte: ”Motsvarande SV2000, i grått eller grönt. FM:s bälte sitter ofta dåligt; godkända tillverkare uppfyller krav på flamskydd och IR.”
Fickor: ”Fickor i grått eller grönt med FM-kvalitet. SV2000-fickor passar dåligt på kroppsskydd 12. Endast erkända tillverkare godtas”
Källa: ”C Lv 6 instruktion för privat införskaffad personlig utrustning.”
