Senast publicerat
Senast publicerat:

Fpan ska borga för en rättssäker prövning av fel som anställda i Försvarsmakten begår

Varje år inkommer runt 30–40 ärenden om allvarliga fel i tjänsten till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan. Misskötsamhet och förtroendeskadligt beteende är återkommande ärenden och den som bedöms skyldig kan tilldelas en varning, få löneavdrag eller bli av med jobbet.

Linda Sundgren
Björn Öberg (illustrationer)

Som de flesta andra myndigheter är Försvarsmakten skyldig att ha en personalansvarsnämnd. Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, Fpan, är arbetsgivarens organ för att hantera ärenden där anställda misstänks ha begått tjänstefel och andra förseelser och besluta om eventuella påföljder. 

Nämnden är organiserad inom Försvarsstabens juridiska avdelning på Högkvarteret och dess kansli hanterar årligen runt 30–40 ärenden (under pandemiåren något färre) som rapporteras in från förbanden. Det kan handla om osant intygande, ovälkommet beteende, rattfylleri, olika former av våldshandlingar och så vidare. 

Vissa typer av ärenden är oftare återkommande än andra och en genomgång av de senaste fyra årens verksamhetsrapporter visar att de vanligaste ärendena är ovälkommet beteende (13), misskötsamhet (8) och förtroendeskadligt beteende (6). Men långt ifrån alla personalärenden hamnar hos Fpan. I första hand ska fall av misstänkta förseelser hanteras ute på förbanden. Det är förbandschefen som ska utreda vad som har hänt och bedöma om ärendet kan skötas lokalt eller om det ska skickas vidare till Fpan. 

– Men det är bara Fpan som kan besluta om skiljanden eller utfärda disciplinära påföljder.Det är alltså enbart mindre allvarliga händelser som ska hanteras på förbanden, säger Wilhelm Kaldo, en av tre försvarsjurister som tillsammans med en sekreterare utgör Fpans kansli.

Liknande läsning:

Däremot vill kansliet gärna ha kontakt med förbandet innan ärenden skickas in till Fpan. 

– Vi ser helst att förbanden för en dialog med oss om ärendet är sådant att det ska skickas till Fpan eller om det ska hanteras på annat sätt, exempelvis med ett chefssamtal. Kansliet kan också hjälpa till med att redan i det här skedet informera om förbandet behöver inkomma med mer underlag i ärendet, säger Wilhelm Kaldo.  

De ärenden som kommer in till Fpan bereds av en jurist eller sekreteraren på kansliet. Handläggaren kan ställa frågor till förbandet och begära in kompletterande underlag vid behov. Därefter meddelas den organisationsenhet som gjort anmälan för att de i sin tur ska kunna underrätta den anställde. Om det handlar om ett skiljeärende (uppsägning eller avsked) och den anställde är fackligt ansluten, blir även facket informerat. 

– Vanligtvis brukar det ta en till två månader från att ett ärende kommer in till att det tas upp i nämnden. Eftersom det är människor som berörs försöker vi bereda ärenden skyndsamt så att de kommer upp i nämnden så snart som möjligt, säger Wilhelm Kaldo och fortsätter: 

– Ibland finns det dock orsaker till att ett ärende blir liggande lite längre. Oftast handlar det om att underlaget behöver kompletteras. Under tiden som beredningen pågår får förbandet alltid vägledning i hur de ska underrätta den anställde och de informeras om hur ärendet ligger till i processen. 

Vi ser helst att förbanden för en dialog med oss om ärendet är sådant att det ska skickas till Fpan.

Wilhelm Kaldo, försvarsjurist på Fpans kansli

Arbetet med att bereda och handlägga ärenden utgår från vanlig arbetsrätt och följer gällande lagstiftning, som lagen om offentlig anställning (loa) och lagen om anställningsskydd (las). Man tittar också på praxis från tidigare domar i Arbetsdomstolen för att komma fram till en lämplig påföljd.

När ärendet är färdigberett ska den anställde informeras om vilken påföljd som föreslås. I de fall det handlar om varning eller löneavdrag har individen tio dagar på sig att lämna in ett skriftligt yttrande med sin version.

Handlar det om uppsägning eller avsked har den anställde en vecka på sig att begära en så kallad varselöverläggning med arbetsgivaren och – om denne är medlem i facket – även en facklig företrädare. I skiljeärenden har den anställde också rätt att delta när nämnden sammanträder för att återigen ge sin version.

Wilhelm Kaldo
Wilhelm Kaldo, försvarsjurist på Fpans kansli

Personalansvarsnämnden sammanträder ungefär en gång i månaden under vår och höst och 2022 hölls åtta Fpan-möten. Enligt myndighetsförordningen är det myndighetschefen som ska vara ordförande i en personalansvarsnämnd. I Försvarsmakten har dock ÖB delegerat uppgiften och nu är det chefen för Operationsledningen, generallöjtnant Carl-Johan Edström, som är ordförande.

Övriga försvarsmaktsrepresentanter i Fpan är chefsjuristen, personaldirektören samt en representant som har erfarenhet som förbandschef eller motsvarande. I nämnden ingår även representanter för de tre fackliga förbunden på försvarsområdet: Officersförbundet, Försvarsförbundet och Seko. Facken deltar med en representant vardera, men i nämnden företräder de samtliga arbetstagare och inte bara de egna medlemmarna.

Inför ett Fpan-sammanträde skickas allt underlag ut till nämndens ledamöter för att de ska vara väl förberedda när mötet äger rum.

– Normalt avgörs ärendena samma dag som sammanträdet hålls. Hur många ärenden som tas upp under ett sammanträde varierar från mellan två, tre stycken upp till sju, åtta ärenden. Nämnden är oftast enig, men ibland är det någon som reserverar sig mot ett beslut. Då står motiveringen till reservationen i beslutet eller sammanträdesprotokollet, säger Wilhelm Kaldo. 

Bedömningar görs från fall till fall, men vådaskott och sexuella trakasserier leder oftast till löneavdrag medan grov misskötsamhet ofta leder till skiljande från anställning.

Wilhelm Kaldo, försvarsjurist på Fpans kansli

Fpan prövar frågor om skiljande från anställning, disciplinpåföljd, anmälan om åtal eller avstängning från arbetsplatsen. Under 2022 anmäldes 28 ärenden till personalansvarsnämnden. Sex ärenden återkallades av förbanden, i de flesta fallen på grund av att den anklagade sagt upp sig. Övriga händelser gick vidare för beslut i nämnden. Bland de händelser som Fpan beslutade om ledde sju till löneavdrag. Det handlade om bland annat olovligt bruk av fordon, ovälkommet beteende och utsättande av annan för fara. I sju fall fick den anställde lämna sin tjänst efter att ha gjort sig skyldig till sådant som doping, sexuella övergrepp och aggressivt och hotfullt beteende. 

Utifrån vilka kriterier gör ni bedömningen om vilken påföljd som ska utfärdas? 

– Allt bedöms utifrån hur allvarlig händelsen är och om det skulle hålla för en prövning i Arbetsdomstolen eller om vi har juridiskt stöd för att utfärda påföljd. Om påföljden blir beslut om avsked går personen på dagen utan ersättning. Skulle beslutet överklagas och individen vinner fristen ogiltigförklaras beslutet om avsked och individen får komma tillbaka, säger Wilhelm Kaldo. 

Avsked och uppsägning är de mest kraftfulla åtgärder som Fpan kan besluta om. I båda fallen blir personen i fråga av med jobbet. Skillnaden är att den som sägs upp har en uppsägningstid medan den som avskedas måste lämna sin anställning på dagen, utan rätt till lön eller andra anställningsförmåner. För att avskeda någon krävs grova förseelser som exempelvis förtroendemissbruk, våld, hot eller illojalitet. Av de sju personer som fick lämna Försvarsmakten förra året var det en som blev avskedad.

Fallet hade sin upptakt i en mässaktivitet på ett fartyg där en löjtnant gjorde oönskade närmanden mot en kollega med lägre grad. När han blev tillsagd att sluta blev han våldsam mot två överordnade. Löjtnanten hade också underlåtit att berätta att han tidigare dömts för misshandel.

FAKTA

Så görs en anmälan till Fpan

Ärenden som ska avgöras av Fpan tas upp av nämnden efter anmälan av chefen för den organisationsenhet där den anmälde tjänstgör, med följande undantag:

• Anmälan av personal som är placerad vid Högkvarteret ska göras av chefen för Högkvarteret. Dock ska anmälan av personal vid den Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten, Must, göras av chefen för Must. Anmälan av personal som tjänstgör vid specialförbanden ska göras av chefen för specialförbandsledningen.

• Anmälan av yrkes- och reservofficerare samt civilanställda i nivå OF/CF 5-7 ska göras av ÖB.

• De befattningar som tillsätts genom utnämning av regeringen – generallöjtnant, viceamiral, general och amiral – ska inte anmälas till Fpan. Ärenden som rör dessa befattningar prövas istället av Statens ansvarsnämnd. 

• Ärenden som rör tjänstgörande i internationella insatser anmäls inte till Fpan utan prövas av chefen för förbandet eller enheten där den disciplinansvarige tjänstgör.

Källa: Försvarsmaktens interna bestämmelser (FIB 2818:7) samt lag (1994:1811) om disciplinansvar inom totalförsvaret, m.m. 

Under 2022 tog Fpan emot ytterligare fem ärenden där skiljande från anställning föreslogs som påföljd. Men eftersom de anställda valde att säga upp sig innan ärendena gick upp i nämnden, blev de avskrivna. 

Fpan kan också besluta om löneavdrag, varning och åtalsanmälan. Löneavdrag innebär en reduktion av lönen med 25 procent i högst 30 dagar. Ett ärende som 2022 ledde till avdrag på lönen var en arbetstagare som lånade ett av Försvarsmaktens fordon för privat bruk och bland annat åkte hem för att hämta sina nycklar. Endast ett av de ärenden som Fpan hanterade förra året avskrevs utan åtgärd.

Går det att säga något generellt om hur Fpan ser på och bedömer olika förseelser?

– Bedömningar görs från fall till fall, men vådaskott och sexuella trakasserier leder oftast till löneavdrag medan grov misskötsamhet ofta leder till skiljande från anställning. Ibland använder vi också gamla fall för att få vägledning, säger Wilhelm Kaldo. 

I de fall där nämnden misstänker att en anställd gjort sig skyldig till brott enligt brottsbalken, är man skyldig att göra en åtalsanmälan. Under 2022 var det två ärenden som lämnades vidare till åtal. 

– Vi måste lämna ärenden till åtal även om individen säger upp sig om det misstänkta brottet skedde medan denne var anställd i Försvarsmakten. Fpan behöver inte invänta ett eventuellt domstolsbeslut innan de beslutar i ärendet och det är inte alltid som ett domslut påverkar beslutet i Fpan. Även misskötsamhet som inte är brottslig enligt lag kan vara tillräckligt allvarlig för ett skiljande, säger Wilhelm Kaldo. 

Fpan är ingen domstol och den som föredrar ett ärende i nämnden är ingen åklagare.

Wilhelm Kaldo, försvarsjurist på Fpans kansli​

De beslut som personalansvarsnämnden fattar kan överklagas. I första hand är det den anställde själv som överklagar beslutet, men blir påföljden skiljande från tjänst och personen i fråga är fackligt ansluten, kan facket driva fallet som ett tvisteärende. Om parterna ändå inte kommer överens finns en möjlighet att ta fallet vidare till Arbetsdomstolen. Den som inte är fackligt ansluten kan på egen hand stämma arbetsgivaren i tingsrätten. 

Fpan skapades 1994 i samband med att den nya myndigheten Försvarsmakten bildades. Nämndens ansvarsområde omfattar alla anställda i Försvarsmakten med yrkesofficerare, soldater, sjömän, civilanställda och anställda i Försvarsmaktens reserv. Däremot kan den som har en chefsbefattning som regeringen beslutat om inte anmälas till Fpan utan prövas istället av Statens ansvarsnämnd. Även personal som tjänstgör i internationella insatser utomlands är undantagna från Fpans prövning i frågor som rör disciplinansvar och åtalsanmälan. Den gruppen omfattas omfattas istället av lagen om disciplinansvar inom totalförsvaret med mera. 

År 2018 genomförde Statskontoret en granskning av personalansvarsnämnder i statliga myndigheter. Rapporten baseras dels på de årliga enkäter som Arbetsgivarverket genomför, dels på intervjuer som Statskontoret gjort med företrädare för sex myndigheter med stor erfarenhet av att hantera personalansvarsärenden, däribland Försvarsmakten. I rapporten framhålls att personalansvarsnämnderna – utöver att besluta i enskilda personalärenden – också kan användas för att skapa en god förvaltningskultur och bidra till att utveckla organisationernas etiska kompass. I Försvarsmakten sprids informationen om Fpan:s arbete genom utbildningar och myndighetens intranät. 

– Förbanden får varje år kopior av våra verksamhetsrapporter och chefer och HR går löpande på arbetsrättsliga utbildningar som omfattar Fpan. Verksamhetsrapporterna finns också på Emilia. Det här anser vi är tillräckligt, säger Wilhelm Kaldo. 

I Statskontorets rapport lyfts det också fram vissa problem och risker kopplade till personalansvarsnämnder. En fråga som berörs är att dessa nämnder kan uppfattas som en domstol av de anställda där den som föredrar ärenden agerar åklagare. Wilhelm Kaldo tycker dock inte att det är ett problem utan menar att det snarare stärker skyddet för den enskilde anställde. 

– Fpan är ingen domstol och den som föredrar ett ärende i nämnden är ingen åklagare. Men i mina ögon är personalansvarsnämnder betydligt mer rättssäkert för den anställde än att beslut om skiljanden ligger hos en enskild chef, som är fallet i det privata näringslivet. Nämnden borgar för en rättssäker hantering av ett ärende och skulle anmälan inte nå upp till lagens krav kommer nämnden inte att bifalla den. Att det finns en arbetstagarrepresentant borgar också för att arbetstagarperspektivet omhändertas.

I Statskontorets rapport lyfts också svårigheten att hantera ärenden i personalansvarsnämnder och besluta om lämpliga disciplinåtgärder utan att hänga ut medarbetare på ett sätt som kan påverka deras fortsatta anställning. 

– Det är klart att det alltid är jobbigt att få en tillrättavisning om man gjort fel, men den omvända situationen, att du aldrig kan få en påföljd oavsett vad du gör, den tror jag ingen av oss vill ha. Som anställd har du lagar, regler och policys att förhålla dig till och om det inte fanns några sanktionsmöjligheter från arbetsgivarens sida skulle du få en helt ohållbar organisation, säger Wilhelm Kaldo. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Statsflygskvadronen på Arlanda står inför flera stora förändringar. Nuvarande Gulfstreamflygplan ersätts av flygplan från Bombardier, organisationen ska växa kraftigt och på sikt ska skvadronen också tillföras flygvapnets nya radarspanings- och ledningsflygplan S 106 GlobalEye. Det innebär modernare flygplan, nya uppgifter och betydligt fler anställda.

Josefine Owetz
Statsflygskvadronen
Överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för statsflygskvadronen.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

På en tv-skärm i lokalerna hos 75:e statsflygskvadronen på Arlanda flygplats rullar en nyhetssändning. Det är inte ovanligt. För de anställda på skvadronen är det en del av vardagen att följa det som händer i omvärlden. Ett extrainsatt möte i Bryssel, ett statsbesök som tidigareläggs eller en kris i ett land långt bort kan snabbt innebära att en flygresa behöver genomföras – eller att en redan inbokad flygresa bokas om. 

– Jag lärde mig när jag började här att man tittar på Aktuellt på kvällarna. Ibland händer det saker i världen och då är man mentalt förberedd på vilken typ av telefonsamtal man kommer att få, antingen senare samma kväll eller på morgonen därefter, säger överstelöjtnant Olof Stenbergh, chef för 75:e statsflygskvadronen.

Huvuduppgiften för skvadronen är att genomföra flygtransporter åt statschefen och rikets högsta civila och militära ledning. De två transportflygplan som skvadronen har till sitt förfogande är en Gulfstream IV, från 1996, TP 102 C, och en Gulfstream G550 från 2008, TP 102 D. Vid Officerstidningens besök i slutet av april är ett av de två flygplanen i väg på en veckolång resa i USA. Det andra har kommit hem sent kvällen innan, dagen därpå väntar flygning igen.

– Det är lite så som det ser ut över året. Vi har någon enstaka dag här och där när flygplanen inte flyger. När de är tillgängliga och inte något underhåll pågår är de i regel alltid bokade.

Jag lärde mig när jag började här att man tittar på Aktuellt på kvällarna.

I skrivande stund pågår arbetet för fullt med att ersätta dagens flygplansflotta med modernare flygplan. I maj 2025 meddelade Försvarets materielverk att de tecknat avtal med Bombardier Aerospace om att köpa två begagnade Global 6500-flygplan, som får beteckningen TP 106 i flygvapnet. Bytet är välkommet. Det äldre av de två Gulfstream-planen har i perioder nämligen haft vissa utmaningar vad gäller tillgänglighet de senaste åren, bland annat som en följd av brist på reservdelar och behov av underhåll.

– Vi förväntar oss en mycket högre tillgänglighet både servicemässigt och felutfallsmässigt med de nya planen än vad vi har idag, säger Olof Stenbergh.

Olof Stenbergh

Överstelöjtnant Olof Stenbergh

Chef för 75:e statsflygskvadronen

Statsflygskvadronen tillhör Skaraborgs flygflottilj, F 7, i Såtenäs. Skvadronens verksamhet styrs av statsflygsförordningen, där det bland annat framgår att flygplanen ska vara baserade på Arlanda och vilken prioriteringsordning som gäller mellan statschefen, riksdagens talman, statsministern, övriga statsråd och överbefälhavaren.

– Väldigt enkelt kan man säga att det finns en lista uppifrån och ner och dessa personer får ju dra sitt kort mot varandra eftersom resursen är ändlig. Vi hade kunnat flyga med många fler flygplan om vi bara tittar på kundernas behov, säger Olof Stenbergh.

Han betonar att deras uppdrag inte bara handlar om att transportera passagerare mellan olika platser. En stor fördel när statsministern och andra kunder flyger med statsflyget är att transporten sker i en så kallad kontrollerad miljö. Personalen ombord är säkerhetsprövad och passagerarna kan arbeta ostört och hantera känslig information. Säkerhetspolisens personskydd kan fokusera på vad som händer före och efter flygningen, i stället för att hantera terminaler och okända resenärer.

– Åker man med ett kommersiellt bolag så vet man inte vem som flyger eller vilka som jobbar i besättningen. Det finns också en massa okända människor runt omkring i kabinen som kan överhöra samtal och diskussioner.

Innan någon av kunderna kliver ombord på statsflyget börjar arbetet hos skvadronens Mission Support Element, MSE, en uppdragsplaneringsfunktion som återfinns i samtliga av flygvapnets divisioner och skvadroner. Enheten är ett stöd i planeringen av flyguppdrag.

– Vi får in beställningar via telefon eller mejl från hovet, riksdagen, Regeringskansliet och Försvarsmakten. Sedan följer vi statsflygförordningen med prioriteringsordningen om vem som kan nyttja planet, säger Ulrika, som är klarerare på MSE.

Kunderna har ofta ett pressat schema och vill gärna ha korta stopp på destinationerna vilket kan innebära en utmaning för oss med flygtjänstgöring och vilotider att ta hänsyn till.

Därefter tar planeringsarbetet för flygningarna vid. Ulrika och hennes kollegor kontrollerar vilket flygplan som finns tillgängligt, hur flygtjänstgöringstiderna för piloterna ser ut och gör en bedömning om flyguppdraget är genomförbart.

– Kunderna har ofta ett pressat schema och vill gärna ha korta stopp på destinationerna vilket kan innebära en utmaning för oss med flygtjänstgöring och vilotider att ta hänsyn till. Vårt jobb är att se till att resan går att genomföra, säger Ulrika.

Statsflygskvadronen

”Det är mycket som ska koordineras inför en resa. Vissa resor går snabbt och vissa tar längre att få ihop”, säger Ulrika, som planerar resorna.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

En del av förberedelserna handlar om att ordna diplomatiska tillstånd. Det krävs inte bara från landet som planet ska landa i, utan från alla de länder som passeras på vägen. I vissa fall behövs också särskilt godkännande från Flygstaben.

– Det rådande världsläget har gjort planeringen inför flygningarna mer komplicerad. Om vi ska ner mot till exempel Mellanöstern eller Asien får vi ofta flyga stora omvägar, vilket gör att vi får mycket längre rutter, säger Ulrika.

Själva färdplanen med exakt rutt görs i ett civilt program för flygplanering och navigation. Beställningar av bränsle, parkering och vip-service ska lösas på destinationerna. Vissa resmål återkommer ofta, som Bryssel, Luxembourg och Strasbourg. På dessa destinationer har MSE ofta redan upparbetade kontakter och nätverk. Andra resmål kräver mer arbete och särskilda lösningar, som vissa länder i Afrika och Mellanöstern. Samtidigt pågår kontinuerlig kontakt med kunden, skvadronen, Säkerhetspolisens personskydd och ambassader på resmålet.

– Det är väldigt mycket som ska koordineras inför en resa och vi har många olika kontaktytor. Vissa resor går snabbt och vissa tar längre att få ihop, säger Ulrika.

Även när allt är klart kan planeringen ändras. En resa kan ställas in, ett flygplan kan få tekniska problem eller en högre prioriterad kund kan behöva flygplanet, vilket gör att en redan planerad flygning bokas av.

Men när allt är klart inför flygresan lämnas underlaget över till piloterna och färdplanen laddas in flygplanens digitala system. Trots digitala verktyg sker överlämningen fortfarande i form av fysiska papper i en mapp.

– Piloterna kommer hit och hämtar underlaget när allt är klart. Ibland behöver vi diskutera vissa saker, exempelvis om man kanske är på gränsen med bränsle eller tjänstgöringstid på någon rutt. Vid vissa större resor så går vi också igenom planeringen tillsammans med piloterna, säger Ulrika.

Kapten Filip Däldehög, pilot på skvadronen, har kommit in i planeringsrummet. När flygresan väl är i gång ligger mycket ansvar på honom och de andra i besättningen. MSE är inte tillgängliga dygnet runt, vilket gör att besättningen ofta själva får lösa problem som uppstår. 

– Åker vi exempelvis till Kina så har vi inget ”operations” hemma som alltid är bemannat. Om det uppstår friktioner får man försöka lösa det på plats så gott man kan. Det tycker jag är kul, att man är en liten tight grupp som reder ut grejer, säger han.

margaretabsandeback_260422_MBS4399 1

Filip Däldehög har arbetat som pilot på skvadronen sedan 2016.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Han har arbetat på statsflygskvadronen sedan 2016. Innan dess flög han Boeing C-17 Globemaster vid Heavy Airlift Wing i Ungern i fyra år. För honom är det inte själva flygningen som är det mest utmanande med att vara pilot på statsflyget, utan uppdragens karaktär och de platser som de kommer till. Här handlar det inte om lågflygning eller andra taktiska flygmoment, utan om säkerhet, komfort och att kunden ska komma fram så att de kan genomföra sina möten enligt plan.

– Vi försöker starta och landa mjukt så att kunden inte spiller sitt kaffe. Här är det kanske inte alltid flygningen i sig som är det roligaste. Det jag tycker är kul är att vi kommer till roliga och spännande ställen och väldigt många nya platser. Vi landar ofta på storflygplatser i anslutning till huvudstäder runtom i hela världen, eftersom jobbet har den natur som det har.

Vi försöker starta och landa mjukt så att kunden inte spiller sitt kaffe.

En annan sak som han uppskattar är variationen i arbetet. Schemat och arbetstiden för kommande vecka spikas på fredagarna. Då får besättningarna veta ungefär hur de ska arbeta, men tider kan efter det fortfarande justeras och uppdrag tillkomma eller ändras.

– Det är en väldigt rolig arbetsplats och arbetet är varierande. Ena dagen sitter man i hangaren eller på kontoret, nästa dag är man i Kramfors eller Peking. Det låter som att man har väldigt kort framförhållning, och det är det ibland. Men om jag tittar i mitt schema nu vet jag ungefär vad jag gör de kommande tre, fyra veckorna. Sedan kan det självklart ske förändringar, säger Filip Däldehög.

Besättningen består alltid av minst två piloter, vid långflygningar är de tre piloter som löser av varandra. I flygplanens besättning ingår även färdmekaniker och inhyrd kabinpersonal. Försvarsmakten har inte några egna anställda flygvärdinnor och flygvärdar, utan anlitar säkerhetsprövade konsulter på långtidskontrakt från SAS.

För piloter har statsflyget historiskt varit en plats dit man ofta kommit efter en lång flygtjänst. Den bilden stämmer inte längre, utan ett generationsskifte har skett de senaste åren.

– Det har definitivt skett en föryngring bland piloterna här sedan jag började och nu blir det ännu mer, säger Filip.

Nästa år kommer nämligen skvadronen för första gången att ta emot så kallade Y-elever, det vill säga yngre piloter direkt från flygutbildningen. Tidigare har piloter som kommit till statsflyget haft erfarenhet från andra flygsystem innan.

– Det är nytt för oss. Vi har inte tagit emot elever direkt från skolan förut. Det gör vi eftersom vi nu har kapacitet att göra det, säger Olof Stenbergh. 

Yngre piloter innebär nya krav på utbildning, rutiner och handledning. Det har även skett en del förändringar vad gäller synen på chefsförsörjning i flygvapnet från transport- och specialflygskrået, berättar han.

– Eftersom statsflyget historiskt sett har varit något man gör i slutet på karriären så har det här varit en enhet som chefer ofta gått i pension från. Där påbörjade vi ett nytt tänk för ett antal år sedan, bland annat motiverar vi medarbetare att läsa på Högre officersprogrammet tidigare, säger han och berättar att det har gett resultat.

– Idag har vi ett helt annat utgångsläge än vad vi hade förut. Och planen som ligger nu innebär att vi kommer släppa vidare folk från den högsta chefsnivån här hos oss till andra tjänster i flygvapnet. Det har vi inte gjort förut.

Han sitter i ett mötesrum med utsikt mot en av start- och landningsbanorna på Arlanda flygplats. Utanför lyfter regelbundet flygplan mot den grå himlen. En bit bort, innanför grindarna, finns hangaren där statsflygplanen står. Tidigare samma dag har personal från den militära flyginspektionen gjort en tillsyn inför det nya verksamhetsgodkännandet som flygvapnet har ansökt om.

– Nu har vi flygsystem TP 102 och snart får vi TP 106. Då måste vi ha ett utökat verksamhetsgodkännande för att få operera och underhålla det flygsystemet, säger förvaltare  Magnus Authén, chef för flygunderhållskompaniet, och tillägger:

– Det här är egentligen slutklämmen på ett ganska långt arbete vi har hållit på med under något års tid. Nu är det examen kan man säga. 

margaretabsandeback_260422_MBS3994 1

Det äldre Gulfstream-planet har haft behov av mer underhåll de senaste åren, bland annat som en följd av brist på reservdelar.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Planet som står inne i hangaren är det från 2008. Inför en flygning är teknikerna vanligtvis på plats två timmar före start och omkring en timme efter landning. I dagens flygsystem ingår en färdmekaniker i besättningen.

– Förutom det vanliga teknikerjobbet med att skruva på flygplanen här hemma är det lite annorlunda att vi får flyga med på resorna och skruva på dem också på andra ställen, säger fanjunkare Erik, tekniker.

Inför en flygning handlar hans arbete om att klargöra flygplanet, lasta bagage och se till att allt är klart när passagerarna går ombord.

– Under själva flygningen hjälper vi kabinpersonalen med vissa uppgifter. Vi lägger upp maten på brickor och diskar bland annat. Vid landning tar vi hand om bagaget igen och sedan ska man klargöra flygplanet om vi ska flyga vidare eller natta det om vi ska stå kvar.

Färdmekaniker som befattning i besättningen kommer dock delvis att försvinna när det nya TP 106-flygsystemet införs, vilket innebär en omställning för den tekniska personalen

– Det är ett modernare system som kommer att opereras mer likt som man gör civilt. Beslutet innebär en förändring av tjänsten för färdmekanikerna som tycker att det är roligt att jobba i besättning och trivs med det. Det är en del av jobbet man har sökt här. Men vi kommer att finnas tillgängliga och kunna ingå i besättningen på vissa typer av resor beroende på vart man ska någonstans och om det behövs teknisk resurs, säger Magnus Authén.

De nya flygplanen kommer göra att flygunderhållet blir enklare, berättar han. Idag arbetar teknikerna med två olika Gulfstreamgenerationer, med olika reservdelar och typkurser. Med TP 106 blir det ett flygsystem.

– Vi kommer ha samma reservdelar till båda flygplanen. Det kommer även att underlätta utbildningsmässigt. Idag får jag skicka ny personal på två typkurser. Nu kommer man bara behöva gå en typkurs.

Teknikern Erik ser fram emot de nya flygplanen, och har i likhet med övrig teknisk personal det senaste året gått olika typer av utbildningar på det nya systemet.

– Det ska bli roligt med de nya planen. De är nyare, så en hel del kommer att bli lättare för oss.

För Filip och de andra piloterna innebär övergången till ett nytt flygplanssystem vissa nya procedurer och arbetssätt. Själva känslan av att flyga det nya flygplanet är inte väsensskild från dagens plan, säger han, men systemen bakom, som hydraulsystem, bränslepumpar och olika nödprocedurer, kräver viss ny kunskap.

Den största skillnaden för mig är vad jag ser i cockpit.

– Den största skillnaden för mig är vad jag ser i cockpit. Det är en annan dator som jag arbetar i, andra menyer och det ser visuellt annorlunda ut. Det är mycket nytt att ta in.

Han beskriver det som roligt men också något utmanande att lära sig ett nytt flygsystem.

– Gulfstream-planen kan man utan och innan. Med de nya planen kommer jag nog att få tänka till lite och förbereda inför flygningarna mer än vad jag behöver göra idag.

De två Bombardier Global 6500-plan som snart landar på Arlanda flygplats är samma grundplattform som det kommande spanings- och ledningsflygplanet, S 106, GlobalEye, bygger på. Det är en viktig orsak till skvadronens övergång till denna flygplanstyp, förklarar Olof Stenbergh.

– Anledningen till flygplansbytet är stordriftsfördelar. Det här är samma typ av flygplan. Det innebär att man kan använda samma tekniker, samma teknikerutbildning, samma piloter och samma pilotutbildning i hela flygsystemet, säger han och tillägger:

– Dessutom kommer piloter och tekniker vara influgna när vi väl får S 106. Det innebär att den kan komma i drift mycket fortare eftersom vi då har skolat om all personal redan.

Utöver ett byte av porten till hangaren innebär inte flygplansbytet till TP 106 några behov av infrastrukturåtgärder just nu, men ett annat större projekt är på gång, berättar skvadronchefen. Sedan flytten av statsflyget från Bromma flygplats till Arlanda genomfördes 2016 huserar delar av skvadronen i tillfälliga lokaler i en byggnad precis utanför grindarna till flygplatsen. I planeringen framåt finns en nyetablering med en fastighet på flygsidan.  

– Det kommer att byggas en ny hangar och uppställningsplatser. Det här har varit på gång ganska länge och vi har levt i tillfälliga lokaler med osäker framtid under lång tid. Dock är det svårt med infrastruktur i Försvarsmakten, men nu börjar planerna sätta sig och beslutet är äntligen på plats. Vi räknar med inflyttning 2030, säger Olof Stenbergh.

I slutet av 2027 tänker jag mig att organisationen kommer att vara över 100 personer.

Nya lokaler är också nödvändigt för att få plats med det utökade antalet anställda som skvadronen planerar för. I nuvarande organisation finns 50 personer på pappret, men skvadronen är på väg att växa rejält. På sikt ska den tillföras S 106-systemet, vilket är en anledning till att personalstyrkan utökas.

– I slutet av 2027 tänker jag mig att organisationen kommer att vara över 100 personer, säger Olof Stenbergh.

Rekryteringen har hittills gått bra, berättar han. Läget vad gäller teknisk personal och piloter ser bra ut, medan andra befattningar är svårare att bemanna upp. 

– I grund och botten är det bland stabs- och MSE-personal som vakanserna finns, det är också den personalen som är lite mer rörlig. Men sedan har vi ju hela vakanta funktioner som vi ser att vi kommer att behöva till nästa flygsystem, som telekrig, luftbevakare och flygstridsledare till exempel.

En av de stora personalförändringarna sker inom Mission Support Element. Major Anna Westacott är sedan snart två år tillbaka chef för MSE på statsflygskvadronen. Idag består funktionen av sju personer, men de ska snart bli betydligt fler.

– Vi får fyra nya medarbetare bara nu efter sommaren, så det blir en ganska stor procentuell ökning. Vi ska anställa både underrättelsepersonal- och planeringsofficerare och i förlängningen civila analytiker, klarerare och telekrigare, säger hon.

Hon beskriver MSE som en funktion med mycket spetskompetens, men också en verksamhet där mycket bygger på lång erfarenhet hos enskilda medarbetare. När de nu blir fler behöver arbetssätt och rutiner dokumenteras tydligare.

– Mycket har legat som ett minne hos dem som har jobbat här länge. Jag jobbar med att skapa stående order nu för att tydliggöra hur vi ska arbeta och hur procedurerna ser ut, så att vi enkelt kan introducera de nya i den takt som behövs, säger Anna Westacott.

Anna Westacott

Anna Westacott är chef för Mission Support Element, MSE, en funktion som ska växa framöver.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Även flygunderhållskompaniet växer. I dag är majoriteten av teknikerna på kompaniet militärt anställda. I den nya organisationen kommer fördelningen vara cirka 30 procent civila och 70 procent militära tekniker. 

– Nu bygger vi upp organisationen mot flygsystem TP 106 och S 106. Vi ska bli mycket större och det har hittills gått över förväntan att rekrytera. Sedan är det ju teknikerbrist så det är inte en uppsjö av tekniker som söker. Men det finns sökande. Vi har rekryterat militära tekniker, men även civila tekniker med erfarenhet från rätt typ av flygsystem, säger Magnus Authén.

I början av juni landade de nya flygplanen på Arlanda och i sommar kommer de att tas i drift. Det äldre av dagens flygplan, TP 102 C, ska tillföras 74:e specialflygskvadronen på Malmen. Det andra ska avvecklas genom försäljning på den civila marknaden.

Klaes Karlsson

Major Klaes Karlsson

Stabschef på skvadronen

Den 1 januari 2027 är planen att statsflygskvadronen överförs till Upplands flygflottilj, F 16, och bildar 165:e specialflygskvadron. Den nya skvadronen kommer på sikt att utgå från F 16 där underhåll och service för planen ska genomföras medan Arlanda kommer att användas för statsflyget. Med S 106 blir kopplingen till flygvapnets huvuduppgifter tydligare, säger major Klaes Karlsson, stabschef på skvadronen. Även skvadronsstaben står inför en tillväxt där både civila och militära medarbetare ska rekryteras.

– Vi står i startgroparna till någonting som blir fantastiskt. Det känns jättebra att kunna ta ett större ansvar och en större del av flygvapnets huvuduppgifter. Det motiverar och driver personalen här, säger Klaes Karlsson.

Det var stort hemlighetsmakeri runt den resan. Då ställs vår flexibilitet och vår förmåga att vara en del i en större operation på sin spets.

Statsflygskvadronen är inne i en händelserik och intensiv period, konstaterar Olof Stenbergh. Han beskriver det som en ovanlig möjlighet.

– Det är väldigt få de senaste åren i flygvapnet som har fått obegränsat med plankor, spik och stora skruvdragare och någon som bara säger: ”kör”.

Han är pilot och flyger fortfarande, men inte så ofta som han skulle vilja. En flygning som han minns särskilt väl ägde rum i augusti 2023.

– Vi hämtade Volodymyr Zelenskyj och flög honom till Sverige. Jag var divisionschef och beordrade flygningen, men jag flög den också eftersom det var på sommaren när jag hade beredskap. Det var stort hemlighetsmakeri runt den resan. Då ställs vår flexibilitet och vår förmåga att vara en del i en större operation på sin spets.

Efter önskemål från skvadronen skriver vi inte ut vissa anställdas efternamn.

Statsflygskvadronen

Nybyggnationen av hangar, verkstäder och personalutrymmen väntas vara slutförda 2030.

Foto: Margareta Bloom Sandebäck

Fakta

75:e statsflygskvadronen

75:e statsflygskvadronen tillhör Skaraborgs flygflottilj, F 7, i Såtenäs. På skvadronen finns en stab, en division med piloter, ett flygunderhållskompani med tekniker, ett MSE som planerar uppdragen och en flygsystemsektion som planerar underhåll och utveckling. Huvuduppgiften är att genomföra flygtransporter åt statschefen och rikets högsta civila och militära ledning. Skvadronen utgör även ett krigsförband med uppgift att i kris och krig kunna genomföra strategiska transporter. Utifrån den uppgiften ska skvadronen kunna gruppera på en flygbas.

Källa: Statsflygskvadronen

Statsflygskvadronen

Flygvapenchefen lämnar över loggboken för det nya statsflygplanet till chefen F 7.

Foto: Kristoffer Olofsson/Försvarsmakten

Fakta

Statsflygsförordningen

Prioriteringsordning för användning:

  • Statschefen
  • Riksdagens talman
  • Statsministern
  • Utrikesministern
  • Övriga statsråd
  • Överbefälhavaren
  • Generaldirektören i Försvarsmakten
  • Övriga myndighetschefer

Källa: Statsflygsförordning (1999:1354)

Ur arkivet: