Senast publicerat
Senast publicerat:

Logistikchefen om bristen på personlig utrustning: ”Ett misslyckande”

Det råder akut brist på personlig utrustning i Försvarsmakten. Anställda uppmanas därför att lämna in kängor, regnställ, skalplagg och termosar för att inryckande värnpliktiga och officersaspiranter ska kunna utrustas. ”Det är ett misslyckande från vår sida”, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Josefine Owetz
Mikael Fritzon/TT

Den 24 augusti gick ett direktiv ut i Försvarsmakten där anställda uppmanas att återlämna bland annat kängor, regnplagg och vattenflaskor, något som DN var först att rapportera om.

”För att säkerställa tillgången på personlig utrustning inför aktuella inryckningstillfällen tas nu krafttag. För att snabbt lyckas förstärka tillgången behöver all anställd personal ta sitt ansvar och bidra”, står det i direktivet.

Inledningsvis ska personlig utrustning som det råder akut brist på återlämnas, därefter ska utrustning som är övertalig eller används sällan återlämnas till förråden.

Varför har den här situationen uppstått?

– Jag önskar att det hade funnits ett enkelt svar. Det är en komplex fråga. Om jag ska hårdra det så handlar det i grunden om att vi har köpt in för lite materiel under lång tid. Vi har köpt in för lite och för sent. Vi har inte heller tillräcklig kontroll på våra tillgångar i Försvarsmakten när det gäller personlig utrustning, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Han förklarar att hans medarbetare i våras upptäckte felaktiga uppgifter i stödsystem Prio om hur mycket utrustning som finns att tillgå i organisationen. När de tittade på beståndet och vad som de facto fanns på hyllorna stämde inte sifforna. Vid avrustning och när materiel kasserats har det ibland inte blivit avfört i redovisningarna.

– Det administrativa arbetet i vårt IT-stöd har inte fungerat och är inte uppsatt på ett optimalt sätt. Det är för många steg som måste göras vid varje registrering. Det har lett till att det inte har registrerats och vi har inte fått någon köpsignal centralt. Om man kasserar materiel, men inte gör det i IT-stödet kan vi inte se att det finns behov – trots att det ute på lokalt förråd är tomt på hyllorna.

» Om man kasserar materiel, men inte gör det i IT-stödet kan vi inte se att det finns behov – trots att det ute på lokalt förråd är tomt på hyllorna. «

Situationen har bidragit till att det är akut brist på flera persedlar ute på förråden. Nu genomförs en rad aktiviteter, bland annat har utrustning omfördelats mellan förbanden för att tillgodose de behov som finns.

Liknande läsning:

Försvarsmaktens medarbetare uppmanas att snarast se över sin personliga utrustning enligt utrustningskortet. Utrustning som inte återfinns ska förlustanmälas, för att myndigheten ska få kontroll på materialredovisningen. Överuttag och sådant som inte används ska återlämnas.

– Om det är så att personal har materiel ute som man inte behöver särskilt ofta i sin tjänstgöring uppmanas man lämna in den nu. Sådant som är särskilt viktigt och väldigt gränssättande är kängor och regnkläder. Det är ett misslyckande från vår sida att vi inte har fått fram den här materielen i volym eller tid, säger Claes Isoz.

Hur har det gått hittills? Har personal hörsammat uppmaningen?

– Än så länge har jag inte fått den återmatningen. Men jag hoppas att anställda vill hjälpa till i den här svåra situationen. Jag vet att det är många på Högkvarteret som varit inne på Kavallerikasern och lämnat in utrustning. Vi har valt att rikta in oss på tio artiklar. På förbandsnivå och försvarsgrensnivå har man tagit mer långtgående beslut som omfattar ytterligare utrustning.

En annan åtgärd för att komma till rätta med problemen handlar om att respektive organisationsenhet nu ska ges möjlighet att genomföra direktinköp på egen hand, något som har efterfrågats av förbanden. I slutet av juni fastställde Claes Isoz ett direktiv med styrningar för hur lokal anskaffning av personlig utrustning ska gå till.

– Jag vet inte ännu om det är någon som anskaffat något i enlighet med rutinen ännu. Men i korthet går den ut på att om vi inte kan förse förbandet med materiel eller tillgodose de behov som finns så kommer förbandet få tillåtelse att handla på stan.

» Jag förstår att ”överuttag” kan ge en känsla av att man har gjort något fel. Men lokalt har de inte gjort något fel, de har bara löst behovet. «

Vad kan det handla om?

– Om exempelvis P 4 behöver köpa 200 par kängor, och om vi inte kan tillgodose det eller har direktupphandlat det någon annanstans så kommer de att få tillåtelse att gå till lokal sportaffär och köpa det. Den som är materielområdesansvarig står för inköpet och kostnaden. Det ska inte påverka verksamhetsekonomi

Han beskriver att det under en övergångsperiod kommer att vara brist på en del persedlar, men att flera centrala beställningar har gjorts och att leveranser av bland annat liggunderlag och termosar kommer att ske under det närmaste året.

På sociala medier har direktivet där anställda uppmanas att lämna in personlig utrustning, och rådande situation i stort, lett till diskussioner och frustration bland Försvarsmaktens anställda och andra. Claes Isoz berättar att reaktionerna inte har undgått honom.

Vissa anställda verkar ha uppfattat skrivelsen som att det är anställdas överuttag som ligger till grund för den uppkomna bristen på personlig utrustning – vad tänker du kring det?

– Jag kan bara konstatera att där uttryckte vi oss på ett olyckligt sätt. Jag förstår att ”överuttag” kan ge en känsla av att man har gjort något fel. Men lokalt har de inte gjort något fel, de har bara löst behovet. Överuttag är en del av problematiken i stort, men vi skulle inte ha sagt på det sättet. Det är inget bra uttryck. Det blev inte bra. Jag hade inga som helst avsikter att göra någon förbannad, utan hade bara lösandet av vår uppgift för ögonen.

Det var i maj som stödenheten vid Försvarsstaben fick i uppgift att säkra tillgången på personlig utrustning inför kommande grundutbildningar. Åtgärderna som vidtas sker inom ramen för ”Operation personlig utrustning”. I en uppmärksammad artikel som publicerades på intranätet Emilia nyligen beskrivs det arbete som görs inom ramen för operationen.

» Vi har nu rett ut detta och har skyddsglasögon som vi kan trycka ut per omgående. Jag kommer att skriva på beslutet nästa vecka. «

Artikeln på Emilia – som innehöll beskrivningar om ett ”war room” och folk som vägrar att gå hem från jobbet för att de är så engagerade i arbetet – har lett till många reaktioner och memes i sociala medier. Så här i efterhand, borde ni ha kommunicerat annorlunda?

– Jag förstår reaktionerna fullständigt. Jag hoppas att alla medarbetare kan se bortom det och förstå syftet. För syftet är gott. Det är väldigt viktigt att alla individer som vi kallar in med värnplikt ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb och utrustas med rätt utrustning. Många tycker att vi har löst situationen på ett dåligt sätt, men vi är på den här bollen. Vi har lagt en tämligen omfattande mängd beställningar, men många leveranser är försenade på grund av rådande situation i Europa. Det är hård konkurrens i industrin. Vi har mellan ett och två år framför oss som kommer att bli utmanande.

Vad gäller redan levererad materiel, stämmer det att det ligger inköpt utrustning på förrådshyllor på Försvarsmaktens centrallager, men som inte kan delas ut? Som exempelvis de nya skyddsglasögonen.

– Det är en sådan uppgift som jag har sett cirkulerat i sociala medier. Våra skyddsglasögon har som krav att de ska klara laser. Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Claes Isoz och fortsätter:

– Vi har nu rett ut detta och har skyddsglasögon som vi kan trycka ut per omgående. Jag kommer att skriva på beslutet nästa vecka. Vi har stor förbättringspotential på detta område. Vi måste bli bättre på att beställa, ta emot och leverera materiel. Leveranserna ska bara studsa på Försvarsmaktens centrallager och sedan ut i verksamheten.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle egentligen ha levererats till förbanden innan midsommar i år. Logistikchefen själv stod på ett NOAK-möte i höstas och lovade detta, berättar han.

– Nu blev det inte så. Det beror bland annat på att vi även där har haft utmaningar med den tekniska dokumentationen innan vi kan lämna ut materielen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta om hand dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Claes Isoz, som också berättar att vätskebehållare är på väg ut till förbanden i närtid.

Vill du göra något medskick till Försvarsmaktens anställda?

– Jag ber inte om mer tålamod. Jag förstår att folk har tröttnat. Jag har full förståelse för kritiken. Vi kan bara bli bättre.

 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Värnpliktiga är kraftigt överrepresenterade i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik, och bland kvinnliga rekryter syns även en viss skadeökning. Samtidigt har myndigheten inte lyckats lösa problemen med rapportering och analysering av arbetsskador som uppstod när avvikelserapporteringen fördes över till Prio för tio år sedan.

    Linda Sundgren
    Värnpliktiga soldater med packning och kamouflage på led under en fältvecka.
    Värnpliktiga står för majoriteten av arbetsskadeanmälningarna i Försvarsmakten. Bland kvinnliga rekryter syns dessutom fler stressfrakturer än tidigare, visar årets arbetsskaderapport.

    Foto: Anders Wiklund/TT

    År 2025 inkom 3 257 anmälningar om arbetsskada till Försvarsmakten. Enligt generalläkaravdelningen vid Försvarsstabens stödenhet som sammanställer skadestatistiken brukar det vara en eftersläpning i rapporteringen på runt 500 ärenden. Om det stämmer även i år kommer det totala antalet rapporter att hamna på cirka 3 700, vilket är i nivå med året innan. Det som sticker ut i resultaten är den stora mängden skador bland värnpliktiga. De står för drygt 60 procent av alla anmälningar, trots att de bara utgör tio procent av de tjänstgörande.

    – Jag tror att det beror på att vi är väldigt duktiga på att rapportera allt när det handlar om värnpliktiga. Både riktigt allvarliga skador, men också sådana som rapporteras i förebyggande syfte. Det kan bero på att man kan få ersättning från Kammarkollegiet för skador man ådragit sig under värnplikten. Däremot betalas det inte ut mer från Kammarkollegiet idag jämfört med tidigare, säger Försvarsmaktens generalläkare Claes Ivgren.

    Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga.

    Andelen arbetsskador bland värnpliktiga har varit relativt konstant de senaste åren. En liten ökning syns dock bland kvinnor som stod för en något större andel av skadorna jämfört med året innan.

    – Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga. Det handlar om stressfrakturer, alltså skador som uppstår för att man burit eller belastat kroppen på ett sätt över tid som kroppen inte kunnat hantera fysiologiskt. Det har uppstått förändringar i benvävnaden och i vissa fall spontana frakturer, alltså att ett ben har gått av, säger Claes Ivgren.

    20180118_Bezmah01_Porträtt_Claes_Ivgren_044

    Claes Ivgren

    Försvarsmaktens generalläkare

    Utöver det totala antalet skador i Försvarsmakten ger årets arbetsskaderapport ytterst knapphändig information om skadeläget bland anställda i myndigheten. År 2015 överfördes Försvarsmaktens arbetsskaderapportering till stödsystem Prio och sedan dess har det varit problem med underrapportering, felaktigt kodade skador och analyser. Årets rapport var flera månader försenad och innehåller minimalt med information. Varken skadetyp, var eller i vilka sammanhang som skadorna inträffar eller den drabbades befattning, grad eller ålder redovisas.

    – Huvuddelen av underlaget är ackumulerat på ett sätt som gör att jag inte känner mig absolut trygg med att vi inte har fått in allt det som har hänt. Vi vet att vi har alla allvarliga fall, för där har vi Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans underlag. Men jag är inte säker på att vi täcker en helhet, säger Claes Ivgren.

    Nu är det tio år sedan Försvarsmakten presenterade en fullständig arbetsskaderapport. Hur ser du på det?

    – Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på, som är enkelt att hantera och där vi med stor noggrannhet kan följa utvecklingen i organisationen. När verksamheten accelererat som den gjort de senaste åren och vi växer så fort som vi gör är det jätteviktigt att kunna följa skadeutfallet, säger Claes Ivgren.

    Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på.

    Arbetsskaderapporterna ska ligga till grund för det skadeförebyggande arbetet i myndigheten. Om arbetsgivaren inte vet hur skadeläget ser ut är det svårt att vidta rätt åtgärder och att mäta effekten av det som görs.

    – Om vi hade haft en väldigt stringent rapportering hade vi kunnat komma med förslag som syftar till att ändra på verksamhet som vi ser genererar skador. Men det förutsätter att rapporten är detaljerad och noggrann och att vi känner trygghet med att vi har allting med i rapporteringen. Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet, säger Claes Ivgren.

    Tidigare följdes skadeutvecklingen inom vissa områden särskilt noga på grund av den stora risken för skador. Ett sådant fokusområde var hörselskador, men inte heller de finns med i årets rapport.

    – Vad gäller hörselskador finns det säkert ett bra underlag bland årets anmälningar, men den kompetens som tidigare hanterade de rapporterna har slutat i Försvarsmakten. Det är alltså brist på kompetens som lett till att vi inte har genomfört någon djupare analys av det skadeområdet. Jag vet att man håller på att rekrytera en ny arbetsmiljöingenjör vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg, men tjänsten är inte tillsatt ännu, säger Claes Ivgren.

    Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet.

    Enligt Claes Ivgren arbetar Försvarsmakten vidare med att försöka komma tillrätta med arbetsskaderapporteringen:

    – Det har ju varit känt länge att Prios avvikelsesystem fungerar sisådär. Vissa är jätteduktiga på att rapportera, andra tycker att det är för trassligt. Ett förbättringsarbete pågår och jag tror att det snart ska vara slutfört, men det är inte vi utan Försvarsstabens stödenhet som ansvarar för det.

    Claes Ivgren säger att han skulle vilja ta arbetsskadearbetet ett steg längre. Hans förslag är att all personal i myndigheten ska få tillgång till Försvarshälsan:

    – Om personalen går till Försvarshälsan när något inträffar och får sin skada bedömd och journalförd i Försvarsmakten, skulle vi få ett bättre grepp om det fysiska och psykiska måendet. Vi skulle dessutom få ett bättre underlag för arbetsskaderapporten. Det är något jag arbetar för, men inte nått hela vägen fram med ännu.

    Utöver de arbetsskador som redovisas i Försvarsmaktens arbetsskaderapport finns ett antal svåra arbetsskador och allvarliga tillbud som anmäls direkt till Arbetsmiljöverket och som inte ingår i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik. År 2025 var det 129 fall, varav två dödsfall. Det var 29 ärenden fler än året innan.

    Ur arkivet: