Senast publicerat
Senast publicerat:

Logistikchefen om bristen på personlig utrustning: ”Ett misslyckande”

Det råder akut brist på personlig utrustning i Försvarsmakten. Anställda uppmanas därför att lämna in kängor, regnställ, skalplagg och termosar för att inryckande värnpliktiga och officersaspiranter ska kunna utrustas. ”Det är ett misslyckande från vår sida”, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Josefine Owetz
Mikael Fritzon/TT

Den 24 augusti gick ett direktiv ut i Försvarsmakten där anställda uppmanas att återlämna bland annat kängor, regnplagg och vattenflaskor, något som DN var först att rapportera om.

”För att säkerställa tillgången på personlig utrustning inför aktuella inryckningstillfällen tas nu krafttag. För att snabbt lyckas förstärka tillgången behöver all anställd personal ta sitt ansvar och bidra”, står det i direktivet.

Inledningsvis ska personlig utrustning som det råder akut brist på återlämnas, därefter ska utrustning som är övertalig eller används sällan återlämnas till förråden.

Varför har den här situationen uppstått?

– Jag önskar att det hade funnits ett enkelt svar. Det är en komplex fråga. Om jag ska hårdra det så handlar det i grunden om att vi har köpt in för lite materiel under lång tid. Vi har köpt in för lite och för sent. Vi har inte heller tillräcklig kontroll på våra tillgångar i Försvarsmakten när det gäller personlig utrustning, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Han förklarar att hans medarbetare i våras upptäckte felaktiga uppgifter i stödsystem Prio om hur mycket utrustning som finns att tillgå i organisationen. När de tittade på beståndet och vad som de facto fanns på hyllorna stämde inte sifforna. Vid avrustning och när materiel kasserats har det ibland inte blivit avfört i redovisningarna.

– Det administrativa arbetet i vårt IT-stöd har inte fungerat och är inte uppsatt på ett optimalt sätt. Det är för många steg som måste göras vid varje registrering. Det har lett till att det inte har registrerats och vi har inte fått någon köpsignal centralt. Om man kasserar materiel, men inte gör det i IT-stödet kan vi inte se att det finns behov – trots att det ute på lokalt förråd är tomt på hyllorna.

» Om man kasserar materiel, men inte gör det i IT-stödet kan vi inte se att det finns behov – trots att det ute på lokalt förråd är tomt på hyllorna. «

Situationen har bidragit till att det är akut brist på flera persedlar ute på förråden. Nu genomförs en rad aktiviteter, bland annat har utrustning omfördelats mellan förbanden för att tillgodose de behov som finns.

Liknande läsning:

Försvarsmaktens medarbetare uppmanas att snarast se över sin personliga utrustning enligt utrustningskortet. Utrustning som inte återfinns ska förlustanmälas, för att myndigheten ska få kontroll på materialredovisningen. Överuttag och sådant som inte används ska återlämnas.

– Om det är så att personal har materiel ute som man inte behöver särskilt ofta i sin tjänstgöring uppmanas man lämna in den nu. Sådant som är särskilt viktigt och väldigt gränssättande är kängor och regnkläder. Det är ett misslyckande från vår sida att vi inte har fått fram den här materielen i volym eller tid, säger Claes Isoz.

Hur har det gått hittills? Har personal hörsammat uppmaningen?

– Än så länge har jag inte fått den återmatningen. Men jag hoppas att anställda vill hjälpa till i den här svåra situationen. Jag vet att det är många på Högkvarteret som varit inne på Kavallerikasern och lämnat in utrustning. Vi har valt att rikta in oss på tio artiklar. På förbandsnivå och försvarsgrensnivå har man tagit mer långtgående beslut som omfattar ytterligare utrustning.

En annan åtgärd för att komma till rätta med problemen handlar om att respektive organisationsenhet nu ska ges möjlighet att genomföra direktinköp på egen hand, något som har efterfrågats av förbanden. I slutet av juni fastställde Claes Isoz ett direktiv med styrningar för hur lokal anskaffning av personlig utrustning ska gå till.

– Jag vet inte ännu om det är någon som anskaffat något i enlighet med rutinen ännu. Men i korthet går den ut på att om vi inte kan förse förbandet med materiel eller tillgodose de behov som finns så kommer förbandet få tillåtelse att handla på stan.

» Jag förstår att ”överuttag” kan ge en känsla av att man har gjort något fel. Men lokalt har de inte gjort något fel, de har bara löst behovet. «

Vad kan det handla om?

– Om exempelvis P 4 behöver köpa 200 par kängor, och om vi inte kan tillgodose det eller har direktupphandlat det någon annanstans så kommer de att få tillåtelse att gå till lokal sportaffär och köpa det. Den som är materielområdesansvarig står för inköpet och kostnaden. Det ska inte påverka verksamhetsekonomi

Han beskriver att det under en övergångsperiod kommer att vara brist på en del persedlar, men att flera centrala beställningar har gjorts och att leveranser av bland annat liggunderlag och termosar kommer att ske under det närmaste året.

På sociala medier har direktivet där anställda uppmanas att lämna in personlig utrustning, och rådande situation i stort, lett till diskussioner och frustration bland Försvarsmaktens anställda och andra. Claes Isoz berättar att reaktionerna inte har undgått honom.

Vissa anställda verkar ha uppfattat skrivelsen som att det är anställdas överuttag som ligger till grund för den uppkomna bristen på personlig utrustning – vad tänker du kring det?

– Jag kan bara konstatera att där uttryckte vi oss på ett olyckligt sätt. Jag förstår att ”överuttag” kan ge en känsla av att man har gjort något fel. Men lokalt har de inte gjort något fel, de har bara löst behovet. Överuttag är en del av problematiken i stort, men vi skulle inte ha sagt på det sättet. Det är inget bra uttryck. Det blev inte bra. Jag hade inga som helst avsikter att göra någon förbannad, utan hade bara lösandet av vår uppgift för ögonen.

Det var i maj som stödenheten vid Försvarsstaben fick i uppgift att säkra tillgången på personlig utrustning inför kommande grundutbildningar. Åtgärderna som vidtas sker inom ramen för ”Operation personlig utrustning”. I en uppmärksammad artikel som publicerades på intranätet Emilia nyligen beskrivs det arbete som görs inom ramen för operationen.

» Vi har nu rett ut detta och har skyddsglasögon som vi kan trycka ut per omgående. Jag kommer att skriva på beslutet nästa vecka. «

Artikeln på Emilia – som innehöll beskrivningar om ett ”war room” och folk som vägrar att gå hem från jobbet för att de är så engagerade i arbetet – har lett till många reaktioner och memes i sociala medier. Så här i efterhand, borde ni ha kommunicerat annorlunda?

– Jag förstår reaktionerna fullständigt. Jag hoppas att alla medarbetare kan se bortom det och förstå syftet. För syftet är gott. Det är väldigt viktigt att alla individer som vi kallar in med värnplikt ges goda förutsättningar att göra ett bra jobb och utrustas med rätt utrustning. Många tycker att vi har löst situationen på ett dåligt sätt, men vi är på den här bollen. Vi har lagt en tämligen omfattande mängd beställningar, men många leveranser är försenade på grund av rådande situation i Europa. Det är hård konkurrens i industrin. Vi har mellan ett och två år framför oss som kommer att bli utmanande.

Vad gäller redan levererad materiel, stämmer det att det ligger inköpt utrustning på förrådshyllor på Försvarsmaktens centrallager, men som inte kan delas ut? Som exempelvis de nya skyddsglasögonen.

– Det är en sådan uppgift som jag har sett cirkulerat i sociala medier. Våra skyddsglasögon har som krav att de ska klara laser. Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Claes Isoz och fortsätter:

– Vi har nu rett ut detta och har skyddsglasögon som vi kan trycka ut per omgående. Jag kommer att skriva på beslutet nästa vecka. Vi har stor förbättringspotential på detta område. Vi måste bli bättre på att beställa, ta emot och leverera materiel. Leveranserna ska bara studsa på Försvarsmaktens centrallager och sedan ut i verksamheten.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle egentligen ha levererats till förbanden innan midsommar i år. Logistikchefen själv stod på ett NOAK-möte i höstas och lovade detta, berättar han.

– Nu blev det inte så. Det beror bland annat på att vi även där har haft utmaningar med den tekniska dokumentationen innan vi kan lämna ut materielen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta om hand dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Claes Isoz, som också berättar att vätskebehållare är på väg ut till förbanden i närtid.

Vill du göra något medskick till Försvarsmaktens anställda?

– Jag ber inte om mer tålamod. Jag förstår att folk har tröttnat. Jag har full förståelse för kritiken. Vi kan bara bli bättre.

 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Brister i personlig utrustning åtgärdas nu genom tillfälliga lösningar, medan arbetet med att hitta långsiktigt hållbara metoder fortgår. Samtidigt har kvalitetsproblem med nya uniformssystemet markstridsuniform 24 uppdagats och försök pågår med måttagning med hjälp av 3D-skanning. Det uppger företrädare för Försvarsmaktens logistik i en intervju med Officerstidningen.

Linda Sundgren
Under 2025 inleddes utrullningen av det nya nordiska uniformssystemet till förbanden. Markstridsuniform 24 är ett komplett koncept, från underkläder till skaljacka.

Foto: FMV

På bara några år har antalet värnpliktiga som påbörjar grundutbildningen ökat kraftigt, från 5 000 år 2020 till 8 000 i år. De växande värnpliktskullarna tillsammans med fler anställda, fler hemvärnssoldater, fler reservofficerare och mer frivilligpersonal ökar trycket på Försvarsmaktens logistik, FM log, som har till uppgift att tillgodose behovet av personlig utrustning i organisationen.

– Antalet pårustningar har mer än dubblerats de senaste fem åren och det sker ungefär 25 000 pårustningar inom myndigheten varje år. Vi svarar för cirka 15 000 artiklar och ska kunna utrusta personalen med rätt storlekar i alla klimat. Det är en ganska komplex uppgift, säger överstelöjtnant Ola Hansson, enhetschef för TVK log (Teknik- och vidmakthållandekontor logistik) vid FM log.  

Som personlig utrustning räknas den utrustning som soldaten bär på kroppen, förutom eldhandvapen och kommunikationssystem. Vid inrycken 2023 rådde akut brist på flera persedlar som kängor, termosar och regnkläder, och officerare ombads lämna in sina ryggsäckar för att förbanden skulle klara av att utrusta de värnpliktiga. Enligt kommendörkapten Per Wendel, sektionschef för stödenhetens materielsektion vid FM log, är de problemen till stora delar lösta.

– Vi har köpt in regnkläder och termosar till förbannelse, höll jag på att säga, och vår uppfattning är att det kommer att finnas fullständig personlig utrustning till alla som rycker in i år. Men det finns fortfarande brister, framför allt på vissa storlekar, och då får vi använda substitut istället eller omfördela utrustning mellan förbanden. Målsättningen är att alla ska vara utrustade inom en vecka efter intryck, säger han.  

Ett exempel på utrustning som ännu inte finns i tillräcklig mängd är marschkänga 90 med stålhätta. Framför allt handlar det om brist på de minsta och de största storlekarna.

– Det är ytterlighetsmåtten på storlekskurvan som vi beställer från som är utmaningen. Vi har allt från storlek 32 till storlek 52. Vi har också fler kvinnor i försvaret idag och de tenderar att ha smalare hälar än män så vi har fler faktorer att ta hänsyn till när det kommer till storlekar, säger Per Wendel.  

Ibland kan bristen på utrustning lösas genom omfördelning mellan förbanden, berättar Ola Hansson. Exempelvis kan kroppsskydd skickas mellan förråden för att alla ska kunna få utrustning som passar.

– Nu har vi ett antal kroppsskydd i olika modeller där en del är anpassade för kvinnor och en del för andra kategorier. Tar någon fel kroppsskydd kommer det uppstå en brist och därför är det viktigt att alla tar rätt typ av skydd i rätt storlek, säger Ola Hansson och fortsätter:

– Vi kommer att göra veckovisa uppföljningar under hela sommaren på de förband som har inryck, för att säkerställa att de värnpliktiga får avsedd utrustning.

Vi har gett ett mandat till varje organisationschef som ansvarar för sin logistikenhet att anskaffa det som saknas.

Redan nu vet man att det råder brist på vinterutrustning, som exempelvis kängor. Därför kommer man vänta med tilldelning av vinterutrustning till längre fram i höst.

– Ambitionen är att det ska finnas tillräckligt med vinterkängor i vinter, och vi håller på att anskaffa för fullt just nu. Kvarstår brister kommer det att lösas med substitut, säger Ola Hansson.

Ersättning via substitut handlar om att förbanden själva tillåts köpa in personlig utrustning om den inte finns i tillräcklig mängd i organisationen.

– Vi har gett ett mandat till varje organisationschef som ansvarar för sin logistikenhet att anskaffa det som saknas. Mandatet ligger på upp till 700 000 kronor per organisationsenhet. Men man kan inte gå till vilken butik som helst och handla, utan måste vända sig till någon av dem som vi tecknat ramavtal med, säger överste Fredrik Gustafsson, tjänsteförättande chef för FM log.

250123-msu24-low-res-39

Stridsjackan är tillverkad av flamskyddat tyg. Huvan är löstagbar och har flera justeringar så att hjälmen ska få plats under. Löstagbara armbågsskydd. Jackan har ventilationsfickor samt ficka bak för till exempel mössa.

Foto: FMV

Problemen med att tillhandahålla utrustning i rätt storlekar till alla soldater beror på flera saker, enligt ansvariga chefer vid FM log. Bland annat är variationen av storlekar svår att förutse.

– På 90-talet gjorde hälften av befolkningen värnplikten, det vill säga alla män. Då fanns det en normalfördelningskurva utifrån längd och vikt som byggde på mönstringsdata, och vi hade en ganska god bild av hur det såg ut, säger Per Wendel och fortsätter:

– Idag är det 8 000 av 100 000 ungdomar som gör värnplikten. Vissa är kvinnor, vissa är män och många är vältränade. Det gör att kurvan idag är betydligt svårare att förutse. Att vi inte köper in jättemycket mer utrustning beror på att det finns en ekonomisk aspekt också, men grunden är naturligtvis att vi ska ha utrustning till alla soldater.

Det gäller att alla ute på förråden registrerar rätt data i Prio så fort man lämnat ut något.

Problemen med storlekar beror också på hanteringen av utrustning i Försvarsmaktens it-stödsystem Prio. I Prio samlas alla uppgifter om tillgång till persedlar och kroppsmått på dem som rycker in, men det är inte alltid som informationen i systemet överensstämmer med verkligheten. Det kan handla om att fel mätdata har matats in eller att det som lämnas ut inte registrerats korrekt.

– Det gäller att alla ute på förråden registrerar rätt data i Prio så fort man lämnat ut något. Annars blir det fel i lagersaldot och det är den data som man utgår från centralt. Vi har haft en ganska häftig personalrekrytering de senaste åren och kompetensuppbyggnad tar tid, men vi håller på att lösa det genom utbildning, säger Ola Hansson.

För att få leveranser av utrustning i tid krävs framförhållning. Om avtal redan finns kan Försvarsmakten göra inköp på egen hand, något som enligt Fredrik Gustafsson ofta tar mellan tre och tolv månader från beställning till leverans. Ny materiel köps in via Försvarets materielverk, FMV, och är en betydligt mer omfattande process.  

Chefer vid FM log om personlig utrustning juni 2026

Överstelöjtnant Ola Hansson, enhetschef för teknik- och vidmakthållandekontor logistik vid FM log, överste Fredrik Gustafsson, tjänsteförättande chef för FM log och kommendörkapten Per Wendel, sektionschef för stödenhetens materielsektion vid FM log.

Foto: Filip Erlind

Under 2025 inleddes utrullningen av det nya nordiska uniformssystemet till förband. Markstridsuniform 24, MSU 24, är ett komplett koncept, från underkläder till skaljacka, som även finns i öken- och djungelkamouflage. Men införandet har inte gått som planerat och utrullningen har pausats upprepade gånger efter att man uppdagat problem med storlekarna.

Det har varit brist på uniformer i större storlekar medan det funnits ett överskott av uniformer i extra small och small. När anställda på FMV åkte ut till förbanden och kontrollmätte personalen konstaterade de bland annat att den registrerade benlängden hade blivit fel i 30 procent av fallen. Problemen berodde på att personalen hade tagit mått på sig själva och därmed fått fram fel siffror.  

– För det gamla uniformssystemet, fältuniform 90, räckte det med vikt och längd, men med det nya uniformssystemet krävs minst fem mätpunkter med hals, bål och så vidare. Totalt är det 19 mätpunkter på hela systemet, inklusive huvudomkrets och fotstorlek, säger Fredrik Gustafsson.

I höstas meddelade Försvarsmakten att mätproblemet skulle lösas genom att textilingenjörer vid FMV stöttade förbanden med måttagning och utbildning. Enligt Fredrik Gustafsson har förrådspersonalen utbildats i hur måttagning ska genomföras och mäter de som ska rustas. Men det behövs fler insatser för att lösa problemen fullt ut.

– Nu genomförs en analys av vad som krävs för att det ska bli rätt. Egenmätningar fungerar inte, det vet vi. Vi utreder också vissa artiklar i MSU 24 för att ta reda på om måttabellerna som är inlagda i Prio stämmer, säger Per Wendel.

När det gäller själva mätningarna undersöks möjligheten att använda tekniska hjälpmedel.

– Vi håller på att göra prov och försök med 3D-kropsskanning på två orter, Karlsborg och Enköping. Med 3D-skanner tar mätningen bara någon sekund och efterarbetet några minuter. Men vi måste säkerställa att mätningarna är tillförlitliga innan metoden börjar användas, säger Per Wendel.

Vi har identifierat kvalitetsproblem eller funktioner i uniformen som vi skulle vilja förändra.

Samtidigt kommer rapporter om kvalitetsbrister i MSU 24 från såväl Norge som Danmark och Finland, något som försvarsdebattören Taktisk har uppmärksammat. Det handlar om tyg som bleknar och går sönder fort och plagg som är för täta. Även i Sverige har brister uppdagats bland dem som börjat använda uniformen.

– Vi har identifierat kvalitetsproblem eller funktioner i uniformen som vi skulle vilja förändra. Bland annat är snödräkten för tät. När det gäller byxorna är öppningen nere vid benen för liten. Förstärkningsplattan på knäna är i någon form av plastmaterial och den vill vi byta ut mot tyg eftersom vissa upplever att den skaver och jackan behöver ha en annan placering av öppningar för ventilation, säger Per Wendel.

Att det uppstått problem trots att uniformssystemet testades innan tillverkningen startade, tror Per Wendel beror på att projektet drivits av flera länder tillsammans.

– Det har hela tiden varit en jämkning av krav. Vi kanske har velat ställa vissa krav som övriga länder inte hållit med om och då har det blivit en jämkning. Men delar av systemet fungerar väldigt bra, som underkläder och lager två. Det är riktigt bra grejer, säger han och fortsätter:

– Vi vidarebefordrar informationen om våra erfarenheter av uniformssystemet till FMV för att försöka få till förändringar, men det är svårt när det ska vara en gemensam design än så länge.

Leverantören av MSU 24 är det norska företaget Oskar Pedersen A/S, och plaggen tillverkas på olika platser i Europa. Till exempel tillverkas underkläder av Aclima i Norge och Estland, mellanlager av Woolpower i Sverige och ytterplagg av Siamidis i Grekland och Albanien. Utvecklingen av MSU 24 startade inom det nordiska försvarssamarbetet Nordefco 2016. Till 2032 ska det nya uniformssystemet vara infört i Försvarsmakten.

– Under tiden fortsätter vi att köpa in fältuniform 90, tills vi har en stabil försörjning av det nya systemet och vi har jobbat bort barnsjukdomarna. Men hela Försvarsmakten kommer aldrig att få MSU 24, som exempelvis delar av marinen, säger Per Wendel.

Ur arkivet: