Senast publicerat
Senast publicerat:

Arbetstid vid ÖB aktivering och Givakt

Rysslands invasion av Ukraina har förändrat omvärldsläget. Det återstår att se hur Sverige och Rysslands relation utvecklar sig, men även vid grundberedskap kan villkoren kring arbetstid för anställda i Försvarsmakten ändras.

Cecilia Gustafsson
Antonia Sehlstedt / Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Det är vid ÖB aktivering och av ÖB beordrad Givakt som villkoren kring arbetstid ändras. ÖB aktivering innebär att åtgärder vidtas för att samla personal, förnödenheter och anläggningar för att organisera krigsförband i syfte att genomföra operationer eller höja förmågan. ÖB beordrad Givakt innebär bland annat förstärkt skydd av prioriterade objekt samt att genomföra forcerade mobiliseringsförberedelser vid ett snabbt förändrat säkerhetsläge eller när ett väpnat angrepp inte kan uteslutas. 

Det som sker om dessa order utfärdas är att de vanliga villkoren kring arbetstid inte gäller. 

I kapitel 6 i Arbetstidsavtalet regleras vad som gäller vid ÖB aktivering eller av ÖB beordrad Givakt. Om du är anställd räknas en arbetsdag som en arbetsdag oavsett om du arbetar sex eller tolv timmar. Det är verksamheten som styr och att uppgifterna ska lösas. Om du arbetar en dag då du är planerad ledig får du kompensationsledigt åtta timmar. Du som anställd får också ett tillägg per påbörjat dygn om 0,0099*I-lön+264 kronor. Vid en lön på 30 000 kronor motsvarar det 561 kronor per dygn. 

För särskilda befattningshavare gäller dock förtroendearbetstid, antal timmar räknas inte, utan arbetstiden regleras utifrån arbetsuppgifterna som ska lösas. 

– Med tanke på det förändrade omvärldsläget så arbetar Försvarsmakten och Officersförbundet med att se över avtalen och hur de tolkas. ÖB aktivering och Givakt ställer avsevärt högre krav på ledarskap. Det bör också betonas att avgränsningar i tid och enhet ska ges med så stor tydlighet som möjligt, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet.

Officersförbundet följer läget och mer och uppdaterad information kommer inom kort. 

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Nu ska anställda i flygvapnet få lära sig mer om hur man använder sig av artificiell intelligens, AI, på bästa sätt i jobbet. I oktober startar en kurs som ska få de anställda att bli tryggare i sin AI-kompetens.

    Jenny Folkesson
    _MG_8493_MagnusJernberg
    Magnus Jernberg.

    Foto: Försvarsmakten

    Initiativtagare är Magnus Jernberg, flygvapnets utbildningsledare. Han har tidigare köpt in kurser om digitalt ledarskap och steget därifrån till AI-kurser är inte långt.

    – Kursen i digitalt ledarskap var ett startskott när det gäller kompetensutveckling inom modern teknik och teknikutveckling, det här var ett naturligt nästa steg. Vi ska utbilda så att deltagarna får en bred förståelse om AI, vilket kommer ge ett kompetenslyft för flygvapnet, säger han.

    Det är ett treårigt utbildningsprojekt med kurser uppdelade på tre nivåer. Den första kursen är den bredaste och löper över endast en dag. Det är ett slags bootcamp med syftet att deltagarna ska gå därifrån och vara trygga i sin användning av olika AI-verktyg – samtidigt som de har lärt sig att krama ut potentialen av dem.

    – Den kursen är tänkt att skapa nyfikenhet och ta bort rädslan för AI. Deltagarna ska lära sig att våga prompta och de får lära sig om cybersäkerhet. De får testa vad man kan skriva och vad man inte kan skriva i kommunikation med AI. 

    Vi ska utbilda så att deltagarna får en bred förståelse om AI, ­vilket kommer ge ett kompetenslyft för Flygvapnet.

    De andra två kurserna kommer också hållas årligen under treårsperioden.

    Det rör sig dels om ett slags masterclass som ska ge lite djupare förståelse för tekniken och tar en bredare ansats än bootcampen. 

    Den tredje kursen tar upp AI ur strategiska aspekter: Hur påverkar artificiell intelligens oss i fred jämfört med i krig? Vilka behov och beslut behöver man ta beroende på olika sammanhang, hur påverkar AI oss långsiktigt och vart är den här sortens teknikutveckling på väg?

    AI-satsningen möjliggjordes tack vare lokala omställningsmedel (LOM), pengar statliga myndigheter avsätter för sina anställdas utveckling och kompetensutveckling. Magnus Jernberg ansökte om pengarna via sitt förband LSS och ansökan godkändes i ASU där också fackliga representanter gav sitt godkännande innan det gick vidare och blev godkänt på central nivå. Kursen är unik i sitt slag och har tagits fram av ett utbildningsföretag som anpassar upplägget specifikt efter Flygvapnets behov. I framtiden kanske fler delar av Försvarsmakten kommer få gå liknande kurser.

    – Kompetensutveckling av det här slaget är viktigt. När det gäller AI är det många som inte vet hur det ska användas och risken är då att man antingen gör väldigt fel eller att man inte får ut den effekt man skulle kunna få. Just nu har vi inget liknande bland våra utbildningar inom Försvarsmakten. Kanske kan det här konceptet bli ett slags prejudikat, säger Magnus Jernberg.

    Ur arkivet: