Senast publicerat
Senast publicerat:

Arbetstid vid ÖB aktivering och Givakt

Rysslands invasion av Ukraina har förändrat omvärldsläget. Det återstår att se hur Sverige och Rysslands relation utvecklar sig, men även vid grundberedskap kan villkoren kring arbetstid för anställda i Försvarsmakten ändras.

Cecilia Gustafsson
Antonia Sehlstedt / Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Det är vid ÖB aktivering och av ÖB beordrad Givakt som villkoren kring arbetstid ändras. ÖB aktivering innebär att åtgärder vidtas för att samla personal, förnödenheter och anläggningar för att organisera krigsförband i syfte att genomföra operationer eller höja förmågan. ÖB beordrad Givakt innebär bland annat förstärkt skydd av prioriterade objekt samt att genomföra forcerade mobiliseringsförberedelser vid ett snabbt förändrat säkerhetsläge eller när ett väpnat angrepp inte kan uteslutas. 

Det som sker om dessa order utfärdas är att de vanliga villkoren kring arbetstid inte gäller. 

I kapitel 6 i Arbetstidsavtalet regleras vad som gäller vid ÖB aktivering eller av ÖB beordrad Givakt. Om du är anställd räknas en arbetsdag som en arbetsdag oavsett om du arbetar sex eller tolv timmar. Det är verksamheten som styr och att uppgifterna ska lösas. Om du arbetar en dag då du är planerad ledig får du kompensationsledigt åtta timmar. Du som anställd får också ett tillägg per påbörjat dygn om 0,0099*I-lön+264 kronor. Vid en lön på 30 000 kronor motsvarar det 561 kronor per dygn. 

För särskilda befattningshavare gäller dock förtroendearbetstid, antal timmar räknas inte, utan arbetstiden regleras utifrån arbetsuppgifterna som ska lösas. 

– Med tanke på det förändrade omvärldsläget så arbetar Försvarsmakten och Officersförbundet med att se över avtalen och hur de tolkas. ÖB aktivering och Givakt ställer avsevärt högre krav på ledarskap. Det bör också betonas att avgränsningar i tid och enhet ska ges med så stor tydlighet som möjligt, säger Susanne Hultgren, förhandlingschef Officersförbundet.

Officersförbundet följer läget och mer och uppdaterad information kommer inom kort. 

Liknande läsning:
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

En hundförare med sitt ekipage är en ovärderlig men smal militär förmåga i flera olika sammanhang. Att träna en hund för avgörande skarpa insatser där mycket står på spel klarar inte vem som helst, det krävs en särskild kompetens och mångårig träning. Dessutom förväntas ekipaget ha hög operativ tillgänglighet, samtidigt som hunden tar en beskärd men också avsevärd tid av den militära hundförarens liv och familj 24/7.

Flygteknikern och de underhållsplutoner och så vidare som finns runtom på våra flottiljer lägger en grund för flygtidsproduktionen. Det är ett grannlaga arbete som kräver tålamod, teknisk förståelse och förmåga att tempoväxla samt en god portion social förmåga. Utbildning och praktik varvas hela tiden för att nå en allt djupare kompetens.  Vissa blir färdmekaniker på specialflygdivisionen, transporten eller på helikopter – då krävs än mer utbildning innan alla certifikat är på plats.

Hundföraren och flygteknikerna har en hel del gemensamt – båda är verkligen specialiserade och bär på ett stort ansvar och gör skillnad, liksom all annan militär personal. Utmaningen för Försvarsmakten ligger i att fortsätta attrahera dessa specialister som efter gedigen utbildning och träning blivit en del av Försvarsmaktens frontlinje – och att attrahera till fortsatt engagemang och stimulans i sin yrkesutveckling. Detta är också en del i officersprofessionen, där vi genom expertisrollen inom den jurisdiktion vi har att verka, tar ansvar för vår fortsatta professionsutveckling. Inom ramen för vår profession ska vi kollektivt och enskilt också ta detta ansvar, ett ansvar som arbetsgivaren måste bejaka och betala vettig lön för. 

»Att behålla ­personalen är ett grundfundament i rekryteringen!«

Utvecklingen av den militära professionen, och mer specifikt officersprofessionen, vilar på både ett akademiskt ben och på den beprövade erfarenhetens grund. Ämnet krigsvetenskap med hemvist på Försvarshögskolan är här centralt för professionen och relevansen, likväl som all beprövad erfarenhet som krävs för utbildning och fortsatt utveckling av både den taktiske officeren och specialistofficeren. Alla aktörer – arbetsgivare, lärosäten, enskilda och vi som yrkes- och fackförbund – har ett ansvar att slå vakt om och utveckla både militärprofessionen och officersprofessionen. 

Ett fortsatt engagemang för vår professionsutveckling, med en därtill vederhäftigt kopplad lön är en del i det vi ser som behållaperspektivet, en bra och begriplig löneutveckling och en synbar och förklarande yrkeskarriär inom vår profession. Att behålla personalen är ett grundfundament i rekryteringen!

En viktig del i behållarperspektivet berör yrkesofficerarnas kompetensdjup, med betoning på specialistofficerarna. Deras fortsatta yrkesutveckling måste byggas på ett tydligt framåtskridande av kompetensdjup – ett kompetensdjup som stimuleras, planeras och efterfrågas. Denna viktiga reella kompetensutveckling ska återspeglas i lönekuvertet, även i innehavd befattning.

Årets Rals, som nyligen avslutades på Försvarsmaktsnivån, är ett steg i rätt riktning, men väldigt mycket återstår. Yrkesofficerarnas löne- och kompetensutveckling och GSS/K-kollektivets anställningsvillkor måste fortsätta tydliggöras och utvecklas positivt, annars är tillväxten i farozonen och våra medlemmar söker sig till andra yrken. Lönebildning måste ske långsiktigt med ett tydligt kompetensfokus. Det är endast om detta sker som Försvarsmakten kan vara den attraktiva arbetsgivare som krävs för att klara de utmaningar som ligger framför oss inom personalförsörjningsområdet. 

Ur arkivet: