Senast publicerat
Senast publicerat:

»Vi stödjer samhället med allt vad vi kan«

Inställda hemresor för värnpliktiga, hemtagen personal från insatsområden och videokonferenser istället för fysiska möten. Försvarsmakten har vidtagit en rad åtgärder till följd av covid-19.

Josefine Owetz
Försvarsmakten

Coronapandemin har lett till flera åtgärder för Försvarsmaktens verksamhet och myndigheten har utifrån Folkhälsomyndighetens riktlinjer gett ut egna riktlinjer till medarbetarna. Flera av dessa handlar om tjänsteresor. 

– Det är minimala rörelser i organisationen och Försvarsmakten strävar efter att genomföra så få inrikesresor som möjligt. Större möten och konferenser är inställda eller genomförs via video- eller telefonkonferenser, säger brigadgeneral Lena Persson Herlitz, ställföreträdande chef för Ledningsstabens inriktningsavdelning på Högkvarteret. 

Brigadgeneralen, i egenskap av militärstrategisk operationsledare, är den som inriktar och sammanhåller Försvarsmaktens aktiviteter kopplat till covid-19. Hon tillägger:

– Viss mötesverksamhet kan av naturliga skäl inte genomföras virtuellt. Men många möten går alldeles utmärkt att genomföra på detta vis. Vi märker att vi både sparar tid och pengar på det här sättet och dessutom är det bra för miljön. Det skulle inte förvåna mig om alternativa mötesmetoder och nya tekniska lösningar kommer nyttjas i större utsträckning framöver.

Den ordinarie verksamheten fortsätter i regel som vanligt på förbanden, men anpassningar och åtgärder vidtas för att minska risken för smittspridning. 

Liknande läsning:
Det skulle inte förvåna mig om alternativa mötesmetoder och nya tekniska lösningar kommer nyttjas i större utsträckning framöver.

Lena Herlitz, brigadgeneral

I slutet av mars beslutade Försvarsmakten att begränsa rörelsefriheten för de värnpliktiga. Syftet var att upprätthålla beredskap, nå krigsförbandsmålsättningar och minska smittspridningen i landet och inom myndighetens förband och skolor. Beslutet innebar hemreseförbud under perioden 27 mars till den 17 april.   

– Inriktningen är att rekryterna framöver har längre sammanhängande utbildningsperioder för att reducera antalet hemresor med ungefär hälften fram till utryckning, och samtidigt då också förlänga ledighetsperioderna när man är hemma, säger Lena Persson Herlitz. 

Den 3 april kom beskedet att Försvarsmakten flyttar fram genomförandet av försvarsmaktsövning Aurora 20 till ett annat år. Inneliggande värnpliktskullar är i slutet av sin utbildning, därför kommer viss övningsverksamhet ändå att genomföras framöver, men i betydligt mindre utsträckning. 

contentimagelarge
Lena Herlitz, brigadgeneral, ställföreträdande chef för Ledningsstabens inriktningsavdelning på Högkvarteret

Övningsverksamheten ominriktas mot försvarsgrens- och stridskraftvisa övningar med tyngdpunkt på slutövningar för inneliggande värnpliktiga. All övningsverksamhet ska anpassas till riskerna för smittspridning, därför ska företrädesvis militära anläggningar och övningsfält nyttjas. 

Med anledning av utvecklingen av coronaviruset är det just nu låg aktivitet i flera av Försvarsmaktens insatsområden. I vissa områden har verksamheten helt pausats och därför har beslut tagits om att tillfälligt ta hem personalen. 

– Det svenska bidraget i Irak är temporärt hemtaget eftersom ingen utbildning sker. I Afghanistan sker ingen rådgivningsverksamhet för tillfället varför rådgivarna inte har återvänt till insatsområdet efter ledighet. Planeringen och förberedelserna inför kommande rotationer fortgår och det finns beredskap för att påbörja utbildnings- och rådgivningsinsatserna igen när situationen medger, säger Lena Persson Herlitz.

Även andra insatsområden påverkas och delar av förbanden tar temporärt hem personal. Sverige anpassar sig till FN, EU och Natos riktlinjer, vilket bland annat innebär karantän inför rotation och vid ankomst till insatsområdet, förklarar hon. 

– För vår personal utomlands innebär riktlinjerna att tjänstgöringen kan förlängas, ledigheter ställas in och verksamheten begränsas. Det finns stor förståelse för de extraordinära omständigheter som råder och det finns en stark vilja att göra det bästa av situationen. Försvarsmakten bereder just nu en förfrågan om att bland annat stödja EU:s träningsinsatser med förnödenheter och annan materiel. Militär verksamhet bygger på förtroende och det är av vikt att bidra solidariskt till att skydda personalen i insatsområdena, säger Lena Persson Herlitz. 

Sedan coronautbrottets början har Försvarsmakten lämnat stöd till samhället och och myndighetens personal och materiel har ställts till förfogande för att upprätta tält utanför sjukhus, sköta ambulanstransporter och bygga upp fältsjukhus. Utöver det har bland annat utrustning fördelats om till sjukvården och laboratorieingenjörer avdelats till Folkhälsomyndigheten. Alla former av stödbegäran går via Socialstyrelsen som gör prioriteringar och fördelar stödet mellan regionerna.  

– Försvarsmakten gör en bedömning utifrån varje inkommen stödbegäran om det är möjligt att tillmötesgå förfrågan utan att det påverkar vår beredskap eller förmågan att lösa huvuduppgifterna. Vi stödjer samhället med allt vad vi kan, med materiel, kompetens och personal. Jag är imponerad av personalens positiva attityd och det breda stöd som vi ger samhället. Det känns verkligen bra att vi alla bidrar på ett eller annat sätt och att samarbetet mellan myndigheterna fungerar väl, säger Lena Persson Herlitz.

Det finns stor förståelse för de extraordinära omständigheter som råder.

Lena Herlitz, brigadgeneral

Försvarsmakten stödjer sedan en tid tillbaka även Socialstyrelsen och Länsstyrelsen med stabspersonal. 

– Stabspersonalen hjälper till med planering på kort och lång sikt, inköp, logistik och kommunikation, säger hon och berättar att ytterligare försvarsmaktsanställda står i beredskap om behov av stabs-personal uppstår hos andra myndigheter. 

Försvarsmakten har hittills tagit emot ett sjuttiotal förfrågningar om stöd enligt stödförordningen. En stor del av den sjukvårdsutrustning som Försvarsmakten har tillgänglig är utlånad och överlämnad till regionerna utifrån Socialstyrelsens prioriteringar. 

Hur ser Försvarsmakten på vilket stöd till samhället som kan tänkas vara efterfrågat den närmaste tiden?

– Vi har helikoptrar i beredskap för patienttransporter om behovet skulle uppstå. 12 ambulanser är avdelade till regionerna osv. Framöver ser jag främst att vi ytterligare kan bidra med stöd till kommande nationella provtagningar, där hemvärnspersonal i samtliga militärregioner kommer att göra en insats. I övrigt är det fokus på att säkerställa uthålligheten i det stöd som vi redan nu ger samhället, säger hon och tillägger:

– Alla är medvetna om att det här kan bli långvarigt och vi planerar och förbereder oss för det. Samtidigt måste vi ha beredskap för att andra svåra situationer kan inträffa. Vi är till exempel snart inne i sommarperioden med risk för skogsbränder. Det är viktigt att inte prioritera ner den långsiktiga omvärldsanalysen och enbart fokusera på här och nu.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Fortifikationsverket investerar mer än någonsin tidigare i det militära försvarets infrastruktur. Det höga tempot i uppbyggnaden ställer nya krav på myndigheten. För att möta behoven genomförs nu en omfattande omorganisation där ansvar flyttas närmare verksamheten. ”Vi har inte tid att vänta”, säger generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Josefine Owetz
Maria Bredberg Pettersson
"Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan", säger Fortifikationsverkets generaldirektör Maria Bredberg Pettersson.

Foto: Peter Malmrup/Fortifikationsverket

Solen sken över Halmstads garnison och Luftvärnsregementet när den nya luftvärnshallen Gungners hall invigdes den 11 juni i år. Byggnaden ska användas för utbildning, förvaring och underhåll av luftvärnssystem 103, Patriot, och är den hittills största fastigheten i Fortifikationsverkets bestånd.

– Vi är stolta att kunna leverera detta bidrag till Sveriges försvarsförmåga, sa generaldirektör Maria Bredberg Pettersson i ett uttalande efter invigningsceremonin.

Fortifikationsverket äger, utvecklar och förvaltar Sveriges försvarsfastigheter och luftvärnshallen är bara ett exempel på årets många projekt. Runt om i landet genomför myndigheten omfattande investeringar genom nyetableringar, fastighetsförvärv och utveckling av det befintliga fastighetsbeståndet. Tempot är högt, konstaterar Maria Bredberg Pettersson när Officerstidningen träffar henne under Almedalsveckan.

– Myndigheten är i stark växtvärk eftersom den geopolitiska utvecklingen och omvärldsläget totalt har förändrat förväntningarna och kraven på vad vår myndighet ska leverera. Vi gör en historisk uppbyggnad av infrastrukturen för totalförsvaret, säger hon.

I Almedalen deltar Maria Bredberg Pettersson i flera seminarier och samtal om robust infrastruktur, samverkan och försvarsuppbyggnad. Hon berättar att Försvarsmakten står för 85 procent av Fortifikationsverkets uppdrag och övriga försvarsmyndigheter för resterande del.

Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora.

– Behoven av infrastruktur i det militära försvaret är enormt stora. Vi brukar säga att de flesta av garnisonerna mer eller mindre ser ut som byggarbetsplatser idag. Sedan finns det vissa platser där det pågår mer verksamhet än på andra.

Hon lyfter bland annat Upplands flygflottilj, Karlskrona garnison och förberedelserna för de nya organisationsenheterna i Kristinehamn, Falun och Sollefteå som exempel på sådana platser.

– Omvärldsläget har gjort att vi har hamnat i en situation som ser helt annorlunda ut än för bara några år sedan. Precis som ÖB säger finns det inga tecken på att det kommer att bli bättre. Det vi behöver förbereda oss på är att försöka leverera så mycket som vi någonsin kan.

Erfarenheterna från kriget i Ukraina har också förstärkt synen på infrastrukturens betydelse, förklarar Maria Bredberg Pettersson. 

– Förmåga handlar väldigt mycket om att kunna återupprätta infrastruktur när den blir förstörd. Att snabbt kunna reparera och underhålla den för att återupprätta förmågan. Infrastruktur, både militär och civil, är dessutom ett mål i dagens krigföring, säger hon.

Maria Bredberg Pettersson 2

I mars 2025 invigdes en träningsanläggning för kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen på Totalförsvarets skyddscentrum, SkyddC, i Umeå.

Foto: Hannes Holmström/Försvarsmakten

När Maria Bredberg Pettersson tillträdde som generaldirektör 2018 hade Fortifikationsverket omkring 600 medarbetare. I dag är myndigheten över 1 500 personer och antalet anställda fortsätter att växa.

– Rekryteringen har fungerat förhållandevis bra, men vissa specialistkompetenser är mycket svåra att hitta. Säkerhetsskydd, informationssäkerhet, IT och fortifikatorisk utveckling är områden där konkurrensen är stenhård. Det är inte kompetenser som finns på hyllan, utan sådant vi själva måste bygga upp.

Sveriges inträde i Nato har förändrat Fortifikationsverkets uppdrag och fått ett tydligt genomslag i verksamheten. Arbetet med infrastruktur för etableringar för Natos logistik- och signalbas i Enköping har inletts och samtidigt bygger myndigheten upp kompetens för att hantera Natos investeringsprogram och har stärkt arbetet med värdlandsstöd.

– Vi ska bygga infrastruktur inte bara för ett nationellt behov utan också för ett internationellt behov. Nato har lagt ytterligare ett väldigt tydligt perspektiv på behoven. Allt vi gör får en ökad komplexitet och kraven på snabb leverans är tydliga.

Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer.

Under många år har fokus i försvarsdebatten legat på personal och materiel, men utan fungerande infrastruktur spelar varken nya förband eller nya vapensystem någon roll, menar Maria Bredberg Pettersson.

– För att kunna bygga en ökad försvarsförmåga så måste man ha balans mellan personal, materiel och infrastruktur. Det spelar ingen roll hur många värnpliktiga vi utbildar om de inte har någonstans att bo. Nya fregatter måste ha en hamn att ligga vid och flygplan måste kunna landa och ha hangarer. Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning. Det är en nödvändig förutsättning för att kunna bygga försvarsförmåga.

Hon menar att infrastrukturen länge har kommit in för sent i planeringen.

– Det har funnits en syn att infrastruktur är något som katten släpar in i efterhand. Det finns många exempel där man inte tagit höjd för de infrastrukturella behoven i samband med att det har fattats beslut.

Maria Bredberg Pettersson lyfter den nyinvigda luftvärnshallen i Halmstad som exempel. Beslutet att anskaffa luftvärnssystemet Patriots togs 2018 och de första leveranserna skedde tre år senare. Fram tills i år har verksamheten bedrivits i tillfälliga lokaler.

– Hallen invigdes nu i juni men systemen var på plats redan 2021. Så om jag tycker att infrastruktur har setts som en belastning? Svar ja. Men där är vi inte längre. Det tycker jag även att försvarsberedningens senaste rapport visar på.

Försvarsberedningen pekar i delrapporten ”Skärpt läge – aktuell lägesbild i totalförsvaret och omvärlden” på behovet av kortare ledtider för att etablera den infrastruktur som Försvarsmakten behöver. De upprepar även budskapet från tidigare rapporter om vikten av att Fortifikationsverket involveras i planeringsarbetet vid ett tidigt skede.

– Beredningen lyfter också att tiden är en alltmer avgörande faktor utifrån det omvärldsläge som vi har. De skriver att alla myndigheter behöver ha tid som den viktigaste faktorn för att komma vidare i uppbyggnaden av totalförsvaret. Jag delar den uppfattningen, säger hon och tillägger:

– Vi måste också nöja oss med good enough ibland och inse att tält, baracker och containerlösningar också är förmågebyggande.

Den 13 januari signerade överbefälhavare Michael Claesson och generaldirektör Maria Bredberg Pettersson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket.

Foto: Axel Öberg/Försvarsmakten

Vid Folk och försvars rikskonferens i januari år signerade hon och överbefälhavare Michael Claesson en ny överenskommelse mellan Försvarsmakten och Fortifikationsverket. Den fastställer vilken av myndigheterna som gör vad och ska skapa bättre förutsättningar för samarbete. Målet är tydligt: ökad försvarsförmåga med fokus på kraftig tillväxt och snabbhet utifrån omvärldsläget.

– Vårt samarbete med Försvarsmakten fungerar utmärkt idag, men det kan bli bättre. Jag har en tät och bra dialog med försvarsmaktsledningen, vilket inte historiskt alltid har varit fallet. Sedan är det precis inom Försvarsmakten som inom Fortifikationsverket att det tar tid att få genomslag för de intentioner som man har.

Det höga tempot och de nya kraven kräver förändrade arbetssätt, enligt Maria Bredberg Pettersson. Hon beskriver hur Fortifikationsverket, Försvarsmakten och Försvarets materielverk länge arbetat i processer där varje steg avslutas innan nästa kan börja.

– Vi jobbar fortfarande sekventiellt och inte parallellt. Det är helt avgörande att vi börjar arbeta parallellt i stället. Säkerhetsskydd, tillstånd och andra frågor måste komma in tidigt. Våra processer är inte anpassade för det i dag. Det går fortfarande på tok för långsamt. Det krävs en kulturresa och en ändring i mindset.

Det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag.

För att skapa en organisation som bättre är anpassad för dagens omvärldsläge ska myndigheten genomföra en stor omorganisation. Nyligen fattade Maria Bredberg Pettersson beslut om att från årsskiftet ska verksamheten delas in i fyra geografiska områden i stället för dagens sex regionkontor. Ansvaret flyttas längre ut i organisationen och beslut ska fattas närmare verksamheten, förklarar hon.

– Det är lite grann på temat delegerat beslutsmandat som Försvarsmakten arbetar med. Vi ska gå vidare med att dela in verksamheten i fyra geografiska områden som motsvarar Försvarsmaktens militärregioner. Vi ska tillsätta geografiskt ansvariga chefer för att hantera både bygg-, förvaltnings- och investeringsverksamhet inom området.

 Vilka är dina förhoppningar med den nya organisationen? 

– Att vi ska jobba mer som ett fortifikationsverk. Jag är jättetrött på att vi jobbar i silos. Det tjänar inte Sverige väl. Det här är inte en organisationsförändring som handlar om några besparingar, utan det handlar om att skapa en ny organisation för att bättre stödja det omvärldsläge och den uppgift som vi har idag, säger hon och tillägger:

– Det handlar också väldigt mycket om att hitta rätt chefer. Dessa kommer jag att hitta internt i organisationen men också utanför. Jag vill att vi hittar chefer som vill ta ansvar, är modiga och vågar fatta beslut. För vi har inte tid att vänta.

Fakta

Fastighetsköp under 2025

Med investeringar på över 20 miljarder blev 2025 ett rekordår för myndigheten. Förra året fattade regeringen beslut om att Fortifikationsverket ska äga de fastigheter som tidigare förvaltats av Specialfastigheter för försvarsmyndigheterna. Det innebär att Försvarsmaktens högkvarter på Lidingövägen, Försvarets materielverks huvudkontor på Gärdet och Totalförsvarets forskningsinstituts kontor i Kista och Umeå nu är en del av Fortifikationsverkets bestånd. Fastigheterna förvärvärades till ett värde av 8,2 miljarder kronor. Fokus under 2025 var i övrigt att förvärva kontorsfastigheter samt fastigheter för logistik och förrådsverksamhet. Större investeringar gjordes i Enköping och Upplands-Bro.

Källa: Fortifikationsverkets årsredovisning 2025

Ur arkivet: