Senast publicerat
Senast publicerat:

»Vi stödjer samhället med allt vad vi kan«

Inställda hemresor för värnpliktiga, hemtagen personal från insatsområden och videokonferenser istället för fysiska möten. Försvarsmakten har vidtagit en rad åtgärder till följd av covid-19.

Josefine Owetz
Försvarsmakten

Coronapandemin har lett till flera åtgärder för Försvarsmaktens verksamhet och myndigheten har utifrån Folkhälsomyndighetens riktlinjer gett ut egna riktlinjer till medarbetarna. Flera av dessa handlar om tjänsteresor. 

– Det är minimala rörelser i organisationen och Försvarsmakten strävar efter att genomföra så få inrikesresor som möjligt. Större möten och konferenser är inställda eller genomförs via video- eller telefonkonferenser, säger brigadgeneral Lena Persson Herlitz, ställföreträdande chef för Ledningsstabens inriktningsavdelning på Högkvarteret. 

Brigadgeneralen, i egenskap av militärstrategisk operationsledare, är den som inriktar och sammanhåller Försvarsmaktens aktiviteter kopplat till covid-19. Hon tillägger:

– Viss mötesverksamhet kan av naturliga skäl inte genomföras virtuellt. Men många möten går alldeles utmärkt att genomföra på detta vis. Vi märker att vi både sparar tid och pengar på det här sättet och dessutom är det bra för miljön. Det skulle inte förvåna mig om alternativa mötesmetoder och nya tekniska lösningar kommer nyttjas i större utsträckning framöver.

Den ordinarie verksamheten fortsätter i regel som vanligt på förbanden, men anpassningar och åtgärder vidtas för att minska risken för smittspridning. 

Liknande läsning:
Det skulle inte förvåna mig om alternativa mötesmetoder och nya tekniska lösningar kommer nyttjas i större utsträckning framöver.

Lena Herlitz, brigadgeneral

I slutet av mars beslutade Försvarsmakten att begränsa rörelsefriheten för de värnpliktiga. Syftet var att upprätthålla beredskap, nå krigsförbandsmålsättningar och minska smittspridningen i landet och inom myndighetens förband och skolor. Beslutet innebar hemreseförbud under perioden 27 mars till den 17 april.   

– Inriktningen är att rekryterna framöver har längre sammanhängande utbildningsperioder för att reducera antalet hemresor med ungefär hälften fram till utryckning, och samtidigt då också förlänga ledighetsperioderna när man är hemma, säger Lena Persson Herlitz. 

Den 3 april kom beskedet att Försvarsmakten flyttar fram genomförandet av försvarsmaktsövning Aurora 20 till ett annat år. Inneliggande värnpliktskullar är i slutet av sin utbildning, därför kommer viss övningsverksamhet ändå att genomföras framöver, men i betydligt mindre utsträckning. 

contentimagelarge
Lena Herlitz, brigadgeneral, ställföreträdande chef för Ledningsstabens inriktningsavdelning på Högkvarteret

Övningsverksamheten ominriktas mot försvarsgrens- och stridskraftvisa övningar med tyngdpunkt på slutövningar för inneliggande värnpliktiga. All övningsverksamhet ska anpassas till riskerna för smittspridning, därför ska företrädesvis militära anläggningar och övningsfält nyttjas. 

Med anledning av utvecklingen av coronaviruset är det just nu låg aktivitet i flera av Försvarsmaktens insatsområden. I vissa områden har verksamheten helt pausats och därför har beslut tagits om att tillfälligt ta hem personalen. 

– Det svenska bidraget i Irak är temporärt hemtaget eftersom ingen utbildning sker. I Afghanistan sker ingen rådgivningsverksamhet för tillfället varför rådgivarna inte har återvänt till insatsområdet efter ledighet. Planeringen och förberedelserna inför kommande rotationer fortgår och det finns beredskap för att påbörja utbildnings- och rådgivningsinsatserna igen när situationen medger, säger Lena Persson Herlitz.

Även andra insatsområden påverkas och delar av förbanden tar temporärt hem personal. Sverige anpassar sig till FN, EU och Natos riktlinjer, vilket bland annat innebär karantän inför rotation och vid ankomst till insatsområdet, förklarar hon. 

– För vår personal utomlands innebär riktlinjerna att tjänstgöringen kan förlängas, ledigheter ställas in och verksamheten begränsas. Det finns stor förståelse för de extraordinära omständigheter som råder och det finns en stark vilja att göra det bästa av situationen. Försvarsmakten bereder just nu en förfrågan om att bland annat stödja EU:s träningsinsatser med förnödenheter och annan materiel. Militär verksamhet bygger på förtroende och det är av vikt att bidra solidariskt till att skydda personalen i insatsområdena, säger Lena Persson Herlitz. 

Sedan coronautbrottets början har Försvarsmakten lämnat stöd till samhället och och myndighetens personal och materiel har ställts till förfogande för att upprätta tält utanför sjukhus, sköta ambulanstransporter och bygga upp fältsjukhus. Utöver det har bland annat utrustning fördelats om till sjukvården och laboratorieingenjörer avdelats till Folkhälsomyndigheten. Alla former av stödbegäran går via Socialstyrelsen som gör prioriteringar och fördelar stödet mellan regionerna.  

– Försvarsmakten gör en bedömning utifrån varje inkommen stödbegäran om det är möjligt att tillmötesgå förfrågan utan att det påverkar vår beredskap eller förmågan att lösa huvuduppgifterna. Vi stödjer samhället med allt vad vi kan, med materiel, kompetens och personal. Jag är imponerad av personalens positiva attityd och det breda stöd som vi ger samhället. Det känns verkligen bra att vi alla bidrar på ett eller annat sätt och att samarbetet mellan myndigheterna fungerar väl, säger Lena Persson Herlitz.

Det finns stor förståelse för de extraordinära omständigheter som råder.

Lena Herlitz, brigadgeneral

Försvarsmakten stödjer sedan en tid tillbaka även Socialstyrelsen och Länsstyrelsen med stabspersonal. 

– Stabspersonalen hjälper till med planering på kort och lång sikt, inköp, logistik och kommunikation, säger hon och berättar att ytterligare försvarsmaktsanställda står i beredskap om behov av stabs-personal uppstår hos andra myndigheter. 

Försvarsmakten har hittills tagit emot ett sjuttiotal förfrågningar om stöd enligt stödförordningen. En stor del av den sjukvårdsutrustning som Försvarsmakten har tillgänglig är utlånad och överlämnad till regionerna utifrån Socialstyrelsens prioriteringar. 

Hur ser Försvarsmakten på vilket stöd till samhället som kan tänkas vara efterfrågat den närmaste tiden?

– Vi har helikoptrar i beredskap för patienttransporter om behovet skulle uppstå. 12 ambulanser är avdelade till regionerna osv. Framöver ser jag främst att vi ytterligare kan bidra med stöd till kommande nationella provtagningar, där hemvärnspersonal i samtliga militärregioner kommer att göra en insats. I övrigt är det fokus på att säkerställa uthålligheten i det stöd som vi redan nu ger samhället, säger hon och tillägger:

– Alla är medvetna om att det här kan bli långvarigt och vi planerar och förbereder oss för det. Samtidigt måste vi ha beredskap för att andra svåra situationer kan inträffa. Vi är till exempel snart inne i sommarperioden med risk för skogsbränder. Det är viktigt att inte prioritera ner den långsiktiga omvärldsanalysen och enbart fokusera på här och nu.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

I somras startade Försvarsmaktens första krigsinkubator med befäl och soldater som samlades för att själva lösa problem de stöter på i sin tjänstgöring. De nio problemområden som valdes ut är antingen åtgärdade eller ska vidareutvecklas under hösten.

Linda Sundgren
Strilab
Markdrönaren ”Råttan” togs fram av soldater vid IB 1 2025 och vidareutvecklades under Strilab. På bilden: Johan Liu, GSS/T, en av utvecklarna bakom ”Råttan”.

Foto: Anna Winberg/Försvarsmakten

Kriget i Ukraina har bidragit med många lärdomar. Inte minst det ukrainska försvarets innovationsförmåga och framgångarna för deras laboratorier och utvecklingsenheter i krigsförbanden. Löjtnant Jakob Blomqvist, reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1, såg ett behov av snabbare teknikutveckling även i Försvarsmakten. Tillsammans med en handfull kollegor fick han klartecken från brigadledningen på IB 1 att genomföra en krigsinkubator inspirerad av tech-världen – en organisation som stödjer innovation och utveckling inom militär verksamhet. Initiativet fick namnet Stridslaboratoriet IB 1, Strilab, och var verksamt under fem veckor med start i juli.

– Idén med en krigsinkubator är att låta de som möter problemen, alltså soldater och officerare, själva lösa dem. De fattar exakt vad det handlar om och eftersom vi själva är militärer kan vi också testa grejerna i fält direkt, säger Jakob Blomqvist, chef för Strilab.

Jakob Blomqvist

Jakob Blomqvist

Reservofficer vid Livgardesbrigaden IB 1

Han berättar att merparten av de 28 individer som deltog i Strilab var reservofficerare eller tidvis tjänstgörande soldater, som till vardags studerar vid lärosäten som brittiska Cambridge, Kungliga tekniska högskolan eller Handelshögskolan i Stockholm. Första veckan ägnades åt utbildning med instruktörer bestående av bland annat influgna tech-chefer från Silicon Valley och professorer i entreprenörskap vid Harvard Business School.

– De bidrog med sin tid pro bono, men man ska inte underskatta hur mycket folk gillar att stötta Nato. För att göra det speciellt för dem bokade vi in lektionerna på Karlberg. Att komma från Silicon Valley och få undervisa på Karlbergs slott är unikt och för deltagarna innebar det utbildning i världsklass, säger Jakob Blomqvist, som själv bor i USA där han driver ett investmentbolag inom kritisk infrastruktur.

Resterande fyra veckor ägnades åt innovation, teknikutveckling och tester i fält. Nio projektområden valdes ut och en arbetsgrupp knöts till varje område. Däribland ”Eld”, en app för kommunikation vid indirekt bekämpning, ”Fältjournalen” som är ett fältjournalsystem för militära sjukvårdsåtgärder samt ”Soldatappen” avsedd för personaladministration och som redan var i bruk.

– Vi valde avsiktligt avgränsade problemområden där vi trodde att det var möjligt att skapa effekt på fem veckor. Det uteslöt exempelvis vissa vapensystem med hänsyn till säkerhet och tidsbegränsning, säger Jakob Blomqvist.

I slutet av perioden gjordes en utvärdering av Strilab.

– Alla nio utvecklingsområden går vidare. De flesta används nu i någon form. Andra har tagits över av industrin för vidare utveckling. Vissa områden är mer interna för IB 1 och de har brigaden tagit över.

Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden.

Nu hoppas Jakob Blomqvist att Strilab ska permanentas och att krigsinkubatorn blir ett återkommande inslag i verksamheten.

– Förhoppningen är att intern förmågeutveckling som Strilab ska bli en del av både grund- och krigsorganisationen hos IB 1. Nästa sommar hoppas jag att vi kan återupprepa inkubatorn i större skala så att fler i Försvarsmakten kan delta, säger han och fortsätter:

– Fördelen med krigsinkubatorn är att officerare och soldater är både användare och utvecklare och att utvecklingen sker på förbanden. Experimentkontor brukar placeras långt borta på någon stridsskola, men här sker utvecklingen på plats och vi gör det tillsammans. Där har vi den stora vinsten.

Ur arkivet: