Andra veckan i oktober hölls ett kunskapsspridningsseminarium om fysiskt stridsvärde på Riksidrottsförbundets anläggning Bosön, strax norr om Stockholm. Arrangörer var Försvarsmakten i samarbete med Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, som inför ett 80-tal anställda i Försvarsmakten berättade om det aktuella forskningsläget och vilka utmaningar man står inför.
Inledningsvis nämndes också Försvarsmaktens målbild för fysisk prestationsförmåga som ÖB fastställde den 31 mars i år, och som säger att all personal i myndigheten ska ha den fysiska prestationsförmåga som krävs för att ”… uthålligt kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt och säkert i alla säkerhetspolitiska lägen”.
Under förmiddagen presenterades bland annat forskningsresultat från olika studier. Däribland en bärstudie som under våren genomfördes i Arvidsjaur med officerskadetter från Markstridsskolan i Kvarn. Resultaten visade att en individs bärförmåga påverkas av sådant som kroppsbyggnad och kondition.
» Den bästa bäraren är en stark, glad och fet soldat. «
– Längd och vikt har betydelse och en stor person har lättare att bära än den som är liten. Vi såg också att tidigare erfarenhet av att bära, syreupptagningsförmåga och benmuskulatur påverkar resultaten, sa Örjan Ekblom, professor och ämnesområdesansvarig för fysisk aktivitet och hälsa vid GIH.
Däremot kan den som är alltför vältränad och slimmad ha lägre bärkapacitet än den med mer hull på kroppen, enligt forskningen.
– Den bästa bäraren är en stark, glad och fet soldat. Fett i lagom mängd är bra eftersom kroppen använder fettet som bränsle, sa Örjan Ekblom.
För att få mer detaljerade svar på hur kroppen påverkas av buren vikt behöver fler studier genomföras, menade forskarna. Men de lyfte också upp betydelsen av att mäta rätt saker för att få relevanta och användbara resultat.
– I en bärstudie som vi gjorde 2015–2016 jämförde vi energiomsättningen hos deltagarna på olika underlag. När vi lät dem gå på en matta förbrukade de 20 procent mer energi än när de gick på det hårda löpbandet, och då är mattan ändå ganska jämn och lätt att gå på jämfört med utomhusterrängen. Man kan fråga sig hur relevanta resultaten från studier som genomförs på enbart löpband egentligen är, säger Örjan Eklund.
» Forskning visar att långvarig stress ger samma markörer som en hjärnskada. «
Ett annat område som lyftes var hur människans kognition påverkas av sådant som kondition och yttre omständigheter. Det handlade om förmågan att fatta beslut under stress och fysisk belastning, men också vad som händer med kognitiva förmågor i samband med aktivitet eller när man inte rör sig alls.
– Forskning visar att långvarig stress ger samma markörer som en hjärnskada. Men frågan är hur snabbt kroppen kan återhämta sig och om vi kan träna oss till att bli mindre stressade eller lära oss att bli bättre på att fungera kognitivt, trots att vi är stressade, sa Örjan Ekblom.
Under eftermiddagen hölls en workshop där deltagande förband delade med sig av sina erfarenheter och de åtgärder de vidtagit för att höja det fysiska stridsvärdet. Enligt Andreas Monnier, doktor i medicinsk vetenskap och forskningsrådgivare vid Försvarsmaktens idrotts- och friskvårdsenhet, FMIF, på Karlberg, är just spridning och införande av kunskap centralt för att höja stridsvärdet hos de anställda.
– Utifrån mitt perspektiv finns det redan mycket kunskap i organisationen, sa han i en intervju efter seminariet. Utmaningen ligger snarast i att hitta en systematik för att omhänderta och implementera den kunskapen och sådana här kunskapsspridningsseminarium är ett sätt att skapa en länk mellan professionen och forskningen, säger Andreas Monnier.
