Senast publicerat
Senast publicerat:

Stärkta band mellan profession och forskning ska öka det fysiska stridsvärdet

Samarbetet mellan Försvarsmakten och Gymnastik- och idrottshögskolan går långt tillbaka i tiden. I oktober hölls ett seminarium om fysiskt stridsvärde för att knyta professionen och forskningen närmare varandra.

Linda Sundgren
I oktober hölls ett seminarium på Bosön, arrangerat av Försvarsmakten och GIH, där man informerade cirka 80 Försvarsmaktsanställda om aktuell forskning och utmaningar inom det fysiska stridsvärdet.

Andra veckan i oktober hölls ett kunskapsspridningsseminarium om fysiskt stridsvärde på Riksidrottsförbundets anläggning Bosön, strax norr om Stockholm. Arrangörer var Försvarsmakten i samarbete med Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, som inför ett 80-tal anställda i Försvarsmakten berättade om det aktuella forskningsläget och vilka utmaningar man står inför.

Inledningsvis nämndes också Försvarsmaktens målbild för fysisk prestationsförmåga som ÖB fastställde den 31 mars i år, och som säger att all personal i myndigheten ska ha den fysiska prestationsförmåga som krävs för att ”… uthålligt kunna utföra sina arbetsuppgifter effektivt och säkert i alla säkerhetspolitiska lägen”.

Under förmiddagen presenterades bland annat forskningsresultat från olika studier. Däribland en bärstudie som under våren genomfördes i Arvidsjaur med officerskadetter från Markstridsskolan i Kvarn. Resultaten visade att en individs bärförmåga påverkas av sådant som kroppsbyggnad och kondition.

» Den bästa bäraren är en stark, glad och fet soldat. «

– Längd och vikt har betydelse och en stor person har lättare att bära än den som är liten. Vi såg också att tidigare erfarenhet av att bära, syreupptagningsförmåga och benmuskulatur påverkar resultaten, sa Örjan Ekblom, professor och ämnesområdesansvarig för fysisk aktivitet och hälsa vid GIH.

Däremot kan den som är alltför vältränad och slimmad ha lägre bärkapacitet än den med mer hull på kroppen, enligt forskningen.

Liknande läsning:

– Den bästa bäraren är en stark, glad och fet soldat. Fett i lagom mängd är bra eftersom kroppen använder fettet som bränsle, sa Örjan Ekblom.

För att få mer detaljerade svar på hur kroppen påverkas av buren vikt behöver fler studier genomföras, menade forskarna. Men de lyfte också upp betydelsen av att mäta rätt saker för att få relevanta och användbara resultat.

– I en bärstudie som vi gjorde 2015–2016 jämförde vi energiomsättningen hos deltagarna på olika underlag. När vi lät dem gå på en matta förbrukade de 20 procent mer energi än när de gick på det hårda löpbandet, och då är mattan ändå ganska jämn och lätt att gå på jämfört med utomhusterrängen. Man kan fråga sig hur relevanta resultaten från studier som genomförs på enbart löpband egentligen är, säger Örjan Eklund.

» Forskning visar att långvarig stress ger samma markörer som en hjärnskada. «

Ett annat område som lyftes var hur människans kognition påverkas av sådant som kondition och yttre omständigheter. Det handlade om förmågan att fatta beslut under stress och fysisk belastning, men också vad som händer med kognitiva förmågor i samband med aktivitet eller när man inte rör sig alls.

– Forskning visar att långvarig stress ger samma markörer som en hjärnskada. Men frågan är hur snabbt kroppen kan återhämta sig och om vi kan träna oss till att bli mindre stressade eller lära oss att bli bättre på att fungera kognitivt, trots att vi är stressade, sa Örjan Ekblom.

Under eftermiddagen hölls en workshop där deltagande förband delade med sig av sina erfarenheter och de åtgärder de vidtagit för att höja det fysiska stridsvärdet. Enligt Andreas Monnier, doktor i medicinsk vetenskap och forskningsrådgivare vid Försvarsmaktens idrotts- och friskvårdsenhet, FMIF, på Karlberg, är just spridning och införande av kunskap centralt för att höja stridsvärdet hos de anställda.

– Utifrån mitt perspektiv finns det redan mycket kunskap i organisationen, sa han i en intervju efter seminariet. Utmaningen ligger snarast i att hitta en systematik för att omhänderta och implementera den kunskapen och sådana här kunskapsspridningsseminarium är ett sätt att skapa en länk mellan professionen och forskningen, säger Andreas Monnier.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Ungdomar till välutbildade föräldrar med höga inkomster blir oftare antagna till militär grundutbildning än dem från socioekonomiskt svaga familjer. Bland värnpliktiga som utbildas mot befälsbefattning är skillnaderna som störst. Det visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut.

    Linda Sundgren
    Värnpliktiga vid Ledningsregementet.
    Det finns ett tydligt samband mellan inskrivning till värnplikt och socioekonomisk status, visar en rapport från FOI. Ju högre utbildning föräldrarna har desto vanligare är det att bli inskriven till värnplikt.

    Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    I höstas kom en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som visar att socioekonomisk status inte spelar någon roll för ungdomars inställning till värnplikten. Ungdomar till lågutbildade föräldrar med låga inkomster var ungefär lika intresserade av att göra lumpen som dem i andra samhällsklasser. Däremot finns det tydliga skillnader mellan olika socioekonomiska grupper utifrån vem som faktiskt gör lumpen.

    Enligt FOI-studien, Vem får försvara Sverige, som publicerades under våren är ungdomar från resursstarka familjer överrepresenterade bland de värnpliktiga. Av de cirka 500 000 totalförsvarspliktiga födda mellan 2000 och 2004 som ingår i studien, har 42 procent högutbildade föräldrar. Bland dem som faktiskt skrivs in till värnplikt stiger andelen till närmare 60 procent.

    – Värnplikten är inte den sociala smältdegel den en gång var. Många har fortfarande uppfattningen att värnplikten är en arena för social integration och att deltagandet i militären jämnar ut skillnaderna mellan olika samhällsklasser, men det stämmer inte, säger Peter Bäckström, forskare vid FOI som lett undersökningen.   

    Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten

    Skillnaderna mellan dem som vill göra värnplikten och de som får göra den, ökar i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Störst är överrepresentationen av ungdomar vars föräldrar har en forskarutbildning. Lägger man även till andra faktorer som om föräldrarna förvärvsarbetar eller inte och om familjen någon gång tagit emot ekonomiskt bistånd, blir skillnaderna ännu tydligare.

    – Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten. Även där är barn till socioekonomiskt starka föräldrar överrepresenterade. Egentligen är det inte särskilt konstigt, men jag tror inte att vare sig allmänheten eller politikerna alltid är medvetna om det, säger Peter Bäckström.

    Peter Bäckström, FOI.

    Peter Bäckström

    Forskare på FOI

    Studien visar också ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och vilken sorts värnpliktsutbildning som individen genomför. Flest deltagare från resursstarka familjer är det bland dem som utbildas till en befälsbefattning. Närmare 70 procent av de som skrevs in på en längre befälsutbildning hade högutbildade föräldrar, vilket kan jämföras med 55 procent av de som utbildades mot en soldatbefattning.

    Enligt rapporten motsvarar sammansättningen i värnpliktskullarna som går den längre befälsutbildningen, den fördelningen av studenter som råder på läkarprogrammet. Men den sociala snedrekryteringen beror inte på att Plikt- och prövningsverket gör något fel vid mönstring och uttagning till värnplikten. Peter Bäckström konstaterar att myndigheten följer de direktiv och lagar som politikerna beslutat om.

    Ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra.

    – Det handlar alltså inte om någon godtycklighet eller medveten särbehandling. Plikt- och prövningsverket har till uppgift att välja ut dem som är bäst lämpade för uppgiften och ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra, säger han.  

    Enligt Peter Bäckström är det av stor nytta för samhället att försvaret har tillgång till högpresterande ungdomar. Samtidigt konstaterar han att denna nytta måste vägas mot värnpliktens kostnader och att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är tveksamt om det är effektivt att blivande toppstudenter kommer in på arbetsmarknaden ett år senare än andra.

    Det är heller inte säkert att de som antas till grundutbildningen också är de som är mest intresserade av att efter värnplikten ta anställning som soldat eller söka till Officersprogrammet. I slutändan är värnplikten också en rättvisefråga som handlar om vem som ska försvara Sverige.

    – I fredstid kan det vara lätt att tänka på värnplikten som en utbildning eller ett privilegium.  Men i slutändan handlar det om att försvara Sverige och Nato och det är förenat med risker, säger Peter Bäckström och fortsätter:

    – Till syvende och sist handlar det om vem som ska bära bördan av kriget. Man kan se värnplikten som en slags beskattning och i det perspektivet är frågan om vem som gör lumpen inte trivial.

    Ur arkivet: