Vi tar hissen upp till den glasomslutna våningen, näst högst upp i det 35 meter höga flygledartornet. När de silvriga dörrarna glider isär öppnas en vidsträckt vy över landskapet. Förmiddagen är molnfri och bjuder på 50 kilometer fri sikt. Vid duggregn kan sikten krympa till två kilometer – en påminnelse om meteorologernas avgörande roll i flygverksamhet där små väderförändringar snabbt får stora konsekvenser.
Utanför biter förmiddagskylan fortfarande i kinderna. Temperaturen har nyligen krupit upp över nollstrecket. Inne i tornet är det däremot varmt och behagligt. Varje fönsterruta är nära en decimeter tjock och väger 800 kilo. De stänger effektivt ute ljudet från de två Jas 39 Gripen som startar nedanför.
Meteorologen kapten Malin Bohman sitter i sin kontorsstol med telefonen pressad mot örat.
– Är det snö i Kosta den första december? Det blir väl sten, sax eller påse på den, skämtar hon och ler mot major Charlotte Boström, chef för väderavdelningen, som precis har klivit ur hissen.
Meteorologerna på Blekinge flygflottilj F 17 arbetar främst med korttidsprognoser en eller två dagar framåt i tiden. Deras uppgift är att serva flottiljen med väderinformation. Utöver Charlotte Boström, och ställföreträdande chef kapten Josefin Jönsson, är Malin Bohman för närvarande den enda anställda meteorologen. Hon sitter just nu på passtjänst och har varit på plats sedan klockan fem på morgonen.
Är det snö i Kosta den första december? Det blir väl sten, sax eller påse på den.
Inom två timmar måste hon hinna leverera både en noggrann flygplatsprognos för väderförhållandena de kommande nio timmarna – samt flygväderkartor som visar såväl aktuellt väder som utvecklingen framöver.
Malin Bohman får inte lämna tornet under arbetspasset. För att klara sig har hon en stor låda fullproppad med bland annat müsli, te, halstabletter och handkräm. Först vid lunch sker skiftbytet till eftermiddagsmeteorologen.
”Jag uppskattar kombinationen av teori och praktik, och att få direkt feedback på prognoserna”, säger försvarsmeteorolog och ställföreträdande chef kapten Josefin Jönsson.
Foto: Linn Bergbrant
På F 17:s väderavdelning, drygt en halvmil utanför Ronneby, arbetar omkring 15 personer. Här finns både civilanställda väderobservatörer och meteorologer som är officerare. Alla försvarsmeteorologer är officerare (OF) men tillhör kategorin OFSK – officer med särskild kompetens.
Deras analyser kan vara avgörande för militära operationer och övningar. Arbetet omfattar mer än temperatur, luftfuktighet, vind, sikt och molnighet. Risker för isbildning, turbulens, åska och hagel kartläggs i detalj. Det räcker inte att avgöra om himlen är solig eller mulen – även molnens höjd och antal molnskikt registreras.
– Civila flygplan kan cirkulera eller återvända eftersom de har mer bränsle. Försvarets flyg måste utnyttja passet optimalt, påpekar Charlotte Boström.
Vädret påverkar Försvarsmaktens verksamhet på flera sätt. Olika typer av operationer har olika väderberoenden. Meteorologerna kan ge viktig information för att planera när och var verksamheten kan genomföras på bästa sätt. Vissa operationer kräver viss visuell sikt, medan till exempel drönare saknar avisningsförmåga och får problem vid underkyld nederbörd.
– Vind och vågor kan också göra det svårt att genomföra landstigningar. Vi kan identifiera de platser och tidpunkter med bäst förutsättningar, utifrån vindriktning och kustens utseende.
Charlotte Boström
Chef för väderavdelningen
Charlotte Boström hade redan en civil utbildning i meteorologi när hon sökte sig till Försvarsmakten. Intresset för väder väcktes tidigt genom passionen för segelflyg och engagemanget i Flygvapenungdom.
– Jobbet är otroligt spännande och varierat. Det tilltalade mig att arbeta som prognostiker där jag får konkret feedback om jag har gjort rätt eller fel.
Hon pekar mot en av skärmarna. Där visas två väderkartor över Sverige som vid första anblick ser identiska ut. Vid närmare granskning framträder tydliga skillnader. Det är meteorologens uppgift att avgöra vilken modell som är mest pålitlig – den ena kanske ger en mer exakt prognos för nederbörd, medan den andra är bättre vad gäller temperatur. Idag verkar inga större problem uppstå. Endast ett litet avlångt molnstråk svävar längs horisonten.
– Det är altocumulus, ofarliga moln på hög nivå, förklarar väderobservatören Tilde Arnoldsson.
Att bli försvarsmeteorolog kräver förmåga att kunna fatta beslut och behålla lugnet i stressade lägen – utan att vara överdrivet försiktig, förklarar Charlotte Boström.
– Det är en balansgång. Du måste kunna omvärdera och erkänna när du har haft fel. Släppa det och gå vidare. Det kan hända att man måste stoppa en hel division från att lyfta.
Molnpärmen innehåller detaljerad information om olika molnslag och deras egenskaper.
Foto: Linn Bergbrant
Ibland blir det skarpt läge. Vid ett tillfälle tog hon över efter en kollega som ville öka sikten i prognosen. Charlotte Boström lät sig inte påverkas och stod fast vid tre kilometer. Kort därefter föll snöblandat regn, och sikten sjönk snabbt till 800 meter. En dramatisk förändring som krävde två omedelbara justeringar av prognosen.
– Konsekvensen kan bli att piloten får landa någon helt annanstans, som i Visby. Vädret är inte viktigt förrän det blir viktigt.
Men antalet sökande till landets meteorologutbildningar har varit lågt under de senaste 15 åren, berättar hon. Få färdigutbildade meteorologer finns att rekrytera.
– Det är ett ”doldisyrke”. Ungdomar tittar kanske inte på tv-nyheter längre, och ser därför inte att vi finns.
Vädret är inte viktigt förrän det blir viktigt.
Bristen påverkar även Försvarsmakten. På F 17 finns fem platser för försvarsmeteorologer, men avdelningen har – förutom under kortare perioder – inte varit fulltalig på nästan åtta år.
– Med Natointrädet ser vi ett större behov av samverkan med våra allierade. När antalet insatser ökar utomlands blir trycket högre. För att bibehålla kvaliteten krävs en stor arbetsinsats när området på väderkartan plötsligt fördubblas, säger Charlotte Boström.
Vissa insatser bemannas med meteorolog på plats utomlands, men även när meteorologerna inte följer med ut i fält behövs vädertjänster, förklarar hon.
– Att göra prognoser över kontinenten är inte samma sak som att göra prognoser över egen bakgård. Det tar tid och kraft att sätta sig in i såväl terräng som svagheter och styrkor i andra vädermodeller. Men man har också potential att utvecklas både som meteorolog och som officer.
Den långvariga underbemanningen märks även av på nationell nivå. När det saknas meteorologer behöver verksamheten i större utsträckning organiseras gemensamt. Idag sitter personalen på F 17 allt oftare med uppdrag som sträcker sig över hela landet. De kan lika gärna leverera väderinformation till en polishelikopter i Kiruna, en polisdrönaroperatör i Göteborg eller Norrbottens flygflottilj, F 21, i Luleå.
Underbemanningen på flottiljen innebär mindre tid för samarbete och verksamhetsutveckling, menar Charlotte Boström.
Foto: Linn Bergbrant
Arbetet sker i nära samverkan med Försvarsmaktens meteorologiska och oceanografiska centrum, MetocC, i Enköping. Uppgifter som normalt sett har tillhört MetocC fördelas nu mellan väderavdelningarna ute på förbanden utifrån resurstillgång.
– Även det innebär prognoser för terrängtyper och platser vi normalt inte verkar i. Vi arbetar i snitt fyra till fem nätter om året för MetocC, vilket gör det svårt att hålla vår kunskap uppdaterad. Men det är både roligt och utmanande, säger Charlotte Boström.
Vid låg lokal flygverksamhet kan den centrala vädertjänsten i sin tur ta över prognosansvaret för flera flottiljer – och därigenom spara resurser.
– Vi samarbetar ganska intimt med de lokala väderavdelningarna. Mycket har med teknikutvecklingen att göra, berättar major Greger Olsson, ställföreträdande chef vid MetocC.
Alla försvarsmeteorologer börjar sin karriär på en flottilj. Oftast med flygväder eftersom det är mest komplicerat.
Historiskt har MetocC haft tillgång till data som saknats på förbanden, bland annat satellit- och radarbilder samt stora datamängder som har krävt kraftfulla servrar. Idag har i princip alla väderavdelningar samma möjligheter.
– Det finns alltid ett värde i att vara på plats med egna ögon och öron. Samtidigt ger dagens tekniska hjälpmedel nästan information i realtid. Därtill finns direktkontakten med väderobservatörerna, säger Greger Olsson.
MetocC levererar prognoser och bedömningar för Försvarsmaktens verksamhet i Sverige och utomlands. Vid behov kan de även stödja det civila samhället, framförallt polisens helikopterverksamhet, men även till exempel vid skogsbränder. Funktionen bemannas dygnet runt av cirka 35 försvarsmeteorologer, samt ett 30-tal civilanställda, bland annat meteorologer, oceanografer, systemingenjörer och administratörer.
– Alla försvarsmeteorologer börjar sin karriär på en flottilj. Oftast med flygväder eftersom det är mest komplicerat. Vissa stannar kvar på förbanden, medan andra flyttar hit till Enköping för att bredda sin kompetens, säger Greger Olsson.
Där levereras väderunderlag inte bara till flygvapnet, utan även till armén och marinen.
– Våghöjd, havsströmmar och isförhållanden är avgörande för fartygens framkomlighet, verkan och uthållighet. Under ytan påverkas sensorernas räckvidd av vattnets temperatur, salthalt och skiktning. Det påverkar också ubåtarnas möjlighet att verka utan upptäckt, säger han.
Greger Olsson
Ställföreträdande chef vid MetocC
På land analyseras markens skick och atmosfärens stabilitet för att avgöra hur vädret påverkar sensorer, fordon och truppförflyttningar.
Även MetocC lider av personalbrist. Enligt Greger Olsson beror det bland annat på avsaknaden av en stor privat marknad som kan driva upp lönerna. Charlotte Boström pekar i sin tur på att utbildningen till försvarsmeteorolog är matematiskt krävande, medan lönen inte är konkurrenskraftig jämfört med andra naturvetenskapliga yrken med motsvarande utbildningsnivå. Ingångslönen ligger på omkring 40.000 kronor.
– Staten ska inte vara löneledande, men vi behöver ju inte vara tvärsist, säger Charlotte Boström.
Samtidigt medför yrket ett stort ansvar, där uppföljning av beslut ingår.
– Vi har ansvar för att följa upp våra råd till de flygande förbanden. Om en pilot vill ha besked när vädret ändras, så gör vi det. Om vi har haft fel i prognosen måste vi ringa till de som använder den. Civilt skickar man bara ut en ny prognos i systemen, säger hon.
”Ibland går meteorologerna utanför modellerna och sticker ut hakan. Får de rätt har de bevisat yrkets vikt”, säger Charlotte Boström.
Foto: Linn Bergbrant
Att det saknas personal kommer också med andra utmaningar, berättar Charlotte Boström. Det blir svårare för meteorologerna att lämna det ordinarie arbetet för kompetensutveckling. Det kan till exempel röra sig om intern utbildning på flottiljen, men också om möjligheten att delta i kurser och erfarenhetsutbyten tillsammans med MetocC och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, SMHI.
– Själv skulle jag gärna vilja öva mer på grundläggande soldatfärdigheter och fördjupa mig i militära moment som är relevanta för tjänsten. Inom meteorologin hade jag velat ha mer tid att sätta mig in i den senaste vädermodellutvecklingen, säger hon och tillägger:
– Det finns mindre tid att prata om mål och samsyn. Hur ska vi bygga vårt krigsförband? Min farhåga är att vi arbetar mer som individer än mot gemensamma mål.
För att locka fler till yrket rekryterar MetocC numera soldater direkt från värnplikten.
– Vi ser att det äntligen börjar vända. För första gången på länge kanske vi inte kan anta alla. Förhoppningen är att vi ska vara fullbemannade år 2030, säger Charlotte Boström.
På lång sikt väntar sannolikt nya utmaningar till följd av klimatförändringar. Praktiska byggprojekt som hamnar, vägar och skjutfält påverkas eftersom havsnivåer, nederbördsmängder och andra väderförändringar måste beaktas och planeras för decennier framöver, betonar Greger Olsson på MetocC.
– Varma vintrar och regnigare perioder kan också göra mark och terräng svårare att använda för tunga fordon.
På kort sikt ser Charlotte Boström nya utmaningar och möjligheter i takt med utvecklingen av artificiell intelligens:
– I det dagliga arbetet använder vi inte AI ännu, men den kommer att få en större roll. Jag skulle gärna se att vi använder till exempel Chat GPT för att skriva prognostexter. Om vi var fler skulle vi ha mer tid att lära oss det.
Samtidigt påminner hon om att AI aldrig helt kan ersätta yrket:
– Modeller kan förutsäga rörelser i väderfenomen, som dimbildning. Men hur dåligt vädret blir och var det börjar kräver fortfarande en meteorolog. Att förfina underlaget och tolka dess betydelse för verksamheten är ett hantverk.
Fakta
Utbildningen till försvarsmeteorolog
Yrket kan nås via två huvudsakliga vägar:
• Du har redan en kandidatexamen med huvudämne inom fysik: Du blir anställd som officersaspirant och kompletterar med en masterutbildning i meteorologi. Om du inte har genomfört värnplikt ingår även en grundläggande soldatutbildning.
• Om du har genomfört värnplikt: Du blir anställd som soldat vid en flygflottilj. Sedan kombinerar du under cirka fyra år universitetsstudier i meteorologi med sommarpraktik på flottiljens väderavdelning.
Oavsett väg avslutas utbildningen med ett års Särskild officersutbildning, Sofu, samt intern utbildning vid Försvarsmaktens meteorologiska och oceanografiska centrum. Utbildningstid: 1,5–6 år beroende på tidigare utbildning.
Källa: MetocC.
