Senast publicerat
Senast publicerat:

”Allting blir väldigt konkret när man sitter där och lyssnar till ukrainarnas erfarenheter”

I början av juni hölls ett tre dagar långt seminarium på Försvarshögskolan i Stockholm där ukrainska officerare delade med sig av sina erfarenheter från det ryska anfallskriget till ett 50-tal svenska officerare. En av dem som deltog var kommendör Per Edling, chef för Operationsledningens planeringsavdelning på Högkvarteret.

Linda Sundgren
Mårten Granberg
Kommendör Per Edling, chef för Operationsledningens planeringsavdelning på Högkvarteret deltog i juni på ett tre dagars seminarium i Stockholm med inbjudna ukrainska officerare

Skolchefen för Ukrainas försvarshögskola hade bjudits in tillsammans med 14 av landets officerare för att dela med sig av sina erfarenheter av kriget. Vad berättade de om?

– Det handlade om allt från försvarsplanering och hur man övar till materielanskaffning och hur befolkningen hålls underrättad om vad som sker. De beskrev också hur Ukraina hanterar informationskrigföringen mot Ryssland. Att president Zelenskyj dyker upp överallt är ingen slump utan en noga uttänkt strategi. 

Framkom det något som du kan ha nytta av i din tjänsteutövning? 

– Eftersom jag håller på med försvarsplanering var den mest intressanta frågan för mig om det går att göra en försvarsplanering som håller i praktiken. Och det tycker de att det gör så länge man är realistisk och inte överskattar den egna förmågan. Vi som lyssnade fick också bekräftat att det vi har lärt oss under alla år i Försvarsmakten faktiskt stämmer och att vi gör mycket rätt. 

» Vi som lyssnade fick också bekräftat att det vi har lärt oss under alla år i Försvarsmakten faktiskt stämmer och att vi gör mycket rätt.  «

Har du omvärderat något i ditt arbete utifrån det som de ukrainska officerarna berättade? 

Liknande läsning:

– Jag har levt i tron att man kan ta större hänsyn till den egna befolkningen i krig än vad de menade är möjligt. De försöker evakuera civilbefolkningen i god tid när fronten närmar sig, men alla vill inte ge sig av och de som väljer att stanna går inte att skydda fullt ut i alla lägen. Jag hoppas att vi ska kunna ta större hänsyn till civilbefolkningen i en krigssituation än vad de kan göra; det är väldigt otäckt att behöva välja bort skyddet av civila. Samtidigt förstår jag att man kan komma till en punkt där man behöver göra militära överväganden. Det här är en större utmaning i vår försvarsplanering än vad jag har förstått tidigare. 

Ett syfte med seminariet var att få en bättre förståelse för Ryssland som militär fiende. Tycker du att det målet uppnåddes? 

– Ja, jag har fått en djupare förståelse för vad som sker med ett samhälle när det blir utsatt för den här typen av våld. Ryssarna har bland annat riktat in sig på den civila sjukvården och ukrainarna visade ett foto på en gravid kvinna som flyr genom ett trapphus, inte bara för att rädda sitt eget liv utan också för sitt ofödda barn. Vi resonerade en del kring hur den ryska krigsmakten riktar in sig på mjuka mål och hur det går emot alla principer om krigets lagar. Bilderna från kriget som vi fick se var betydligt mer detaljerade och närgångna än dem vi vanligtvis ser i medierna och den ryska hänsynslösheten blev ännu tydligare under de här dagarna. Allting blir väldigt konkret när man sitter där och lyssnar till deras erfarenheter och får se bilder av vad den ryska militären åstadkommer. 

» Bilderna från kriget som vi fick se var betydligt mer detaljerade och närgångna än dem vi vanligtvis ser i medierna och den ryska hänsynslösheten blev ännu tydligare under de här dagarna. «

Vad tror du att Försvarsmakten som organisation kan dra för lärdom av det som nu sker i Ukraina? 

– Något som stora delar av Försvarsmakten funderar över är hur vi ska kunna göra upphandlingsförfarandet snabbare och få fram mer materiel på så kort tid som möjligt. Ukrainarna är otroligt duktiga på det här och har förenklat sina anskaffningsprocesser, och det behöver vi också göra. Vi behöver också utveckla metoder för att snabbt kunna ersätta förband som drabbas av stora förluster. Ukraina tar emot mängder av materiel från olika länder och de är extremt skickliga på att snabbt integrera nya system. Det är något vi behöver fundera på hur vi ska hantera. 

Kunde ni dela med er av något till de ukrainska officerarna?

– Seminariet var inte upplagt på det sättet, men i pauserna fick vi tid att prata om annat. Exempelvis berättade jag för dem att två av mina tre döttrar har ukrainska klasskamrater i skolan och att en flicka från Ukraina varit hemma hos oss och lekt. Jag tror att de uppskattade att höra detta och att det var skönt för dem att få med sig den sortens vetskap hem.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Norrbottensbrigaden tar i början av sommaren över ledningen av det svenska bidraget till Natos framskjutna närvaro i Finland. Chef för styrkan blir brigadchef överste Daniel Rydberg, meddelade Försvarsmakten nyligen.

    Josefine Owetz
    Daniel Rydberg
    ”Det här är ett viktigt uppdrag, både för Sverige och för Nato. Vi bidrar till stabilitet, avskräckning och försvar i ett område som har stor strategisk betydelse”, säger Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden, som nu ska lösa Sveriges uppgift inom FLF Finland.

    Foto: Försvarsmakten

    Försvaret av Natos nordöstra flank är under uppbyggnad och Sverige är utsedd att leda Natos Forward Land Forces, FLF, i Finland. Överste Daniel Rydberg är sedan 2024 chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente i Boden, som nu ska utgöra Sveriges bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland. Styrkan kommer att förstärka Natos närvaro på Nordkalotten.

    – Forward Land Forces i Finland är Natos främsta försvarslinje i norr. Där står vi tillsammans med Finland och våra allierade för att avskräcka från angrepp och försvara Norden, säger Daniel Rydberg i ett pressmeddelande från Försvarsmakten.

    Att Sverige är ramverksnation för Natos framskjutna närvaro i Finland innebär att Sverige ansvarar för etableringen och resurssättning, i nära samarbete med värdnationen Finland och övriga Natoallierade. Kärnan i FLF Finland kommer att vara ett svenskt förband med bidrag från flera andra länder, däribland övriga nordiska länder samt bland annat Frankrike och Storbritannien.

    Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö.

    Regeringen föreslår i en proposition till riksdagen att det svenska bidraget ska uppgå till omkring 600 anställda soldater och yrkesofficerare under 2026. Vid behov ska antalet kunna ökas till högst 1 200. Norrbottensbrigaden rekryterar nu anställda till styrkan.

    – Att inleda förberedelserna med rekrytering och uppsättande av enheten är en viktig motor i det fortsatta byggandet av Norrbottensbrigaden och vår samlade förmåga i norr, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Den svenska bataljonsstridsgruppen ska vara utgångsgrupperad i Boden för att ”säkra uthållighet och samtidigt möta de beredskapskrav som ställs”, skriver Försvarsmakten. Parallellt etableras en multinationell stab i Rovaniemi.

    – Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö – krav som formar vår utbildning i ett område som är vår hemmaplan. Vårt nära samarbete med Finland gör att vi snabbt kan gå från gruppering i Boden över gränsälven och lösa uppgift i norra Finland, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Fakta

    FLF Finland

    Vid Natos toppmöte i Washington 2024 beslutade alliansen att etablera en framskjuten närvaro i Finland. Senare samma år tillkännagavs att Sverige åtagit sig ansvaret som ramverksnation för Forward Land Forces, FLF, i Finland. I samband med Natos toppmöte i Haag 2025 meddelade Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien att de avser bidra till utvecklingen av FLF Finland.

    Nato har sedan 2016 beslutat om etablering av nio multinationella stridsgrupper längs dess östra flank. De nio stridsgrupperna (i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Ungern och Finland) benämns Forward Land Forces, Natos framskjutna närvaro, och kan vid behov utökas till en brigads storlek, cirka 5 000 soldater, i vart och ett av dessa länder

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: