Senast publicerat
Senast publicerat:

”Allting blir väldigt konkret när man sitter där och lyssnar till ukrainarnas erfarenheter”

I början av juni hölls ett tre dagar långt seminarium på Försvarshögskolan i Stockholm där ukrainska officerare delade med sig av sina erfarenheter från det ryska anfallskriget till ett 50-tal svenska officerare. En av dem som deltog var kommendör Per Edling, chef för Operationsledningens planeringsavdelning på Högkvarteret.

Redaktionen
Mårten Granberg
Kommendör Per Edling, chef för Operationsledningens planeringsavdelning på Högkvarteret deltog i juni på ett tre dagars seminarium i Stockholm med inbjudna ukrainska officerare

Skolchefen för Ukrainas försvarshögskola hade bjudits in tillsammans med 14 av landets officerare för att dela med sig av sina erfarenheter av kriget. Vad berättade de om?

– Det handlade om allt från försvarsplanering och hur man övar till materielanskaffning och hur befolkningen hålls underrättad om vad som sker. De beskrev också hur Ukraina hanterar informationskrigföringen mot Ryssland. Att president Zelenskyj dyker upp överallt är ingen slump utan en noga uttänkt strategi. 

Framkom det något som du kan ha nytta av i din tjänsteutövning? 

– Eftersom jag håller på med försvarsplanering var den mest intressanta frågan för mig om det går att göra en försvarsplanering som håller i praktiken. Och det tycker de att det gör så länge man är realistisk och inte överskattar den egna förmågan. Vi som lyssnade fick också bekräftat att det vi har lärt oss under alla år i Försvarsmakten faktiskt stämmer och att vi gör mycket rätt. 

» Vi som lyssnade fick också bekräftat att det vi har lärt oss under alla år i Försvarsmakten faktiskt stämmer och att vi gör mycket rätt.  «

Har du omvärderat något i ditt arbete utifrån det som de ukrainska officerarna berättade? 

Liknande läsning:

– Jag har levt i tron att man kan ta större hänsyn till den egna befolkningen i krig än vad de menade är möjligt. De försöker evakuera civilbefolkningen i god tid när fronten närmar sig, men alla vill inte ge sig av och de som väljer att stanna går inte att skydda fullt ut i alla lägen. Jag hoppas att vi ska kunna ta större hänsyn till civilbefolkningen i en krigssituation än vad de kan göra; det är väldigt otäckt att behöva välja bort skyddet av civila. Samtidigt förstår jag att man kan komma till en punkt där man behöver göra militära överväganden. Det här är en större utmaning i vår försvarsplanering än vad jag har förstått tidigare. 

Ett syfte med seminariet var att få en bättre förståelse för Ryssland som militär fiende. Tycker du att det målet uppnåddes? 

– Ja, jag har fått en djupare förståelse för vad som sker med ett samhälle när det blir utsatt för den här typen av våld. Ryssarna har bland annat riktat in sig på den civila sjukvården och ukrainarna visade ett foto på en gravid kvinna som flyr genom ett trapphus, inte bara för att rädda sitt eget liv utan också för sitt ofödda barn. Vi resonerade en del kring hur den ryska krigsmakten riktar in sig på mjuka mål och hur det går emot alla principer om krigets lagar. Bilderna från kriget som vi fick se var betydligt mer detaljerade och närgångna än dem vi vanligtvis ser i medierna och den ryska hänsynslösheten blev ännu tydligare under de här dagarna. Allting blir väldigt konkret när man sitter där och lyssnar till deras erfarenheter och får se bilder av vad den ryska militären åstadkommer. 

» Bilderna från kriget som vi fick se var betydligt mer detaljerade och närgångna än dem vi vanligtvis ser i medierna och den ryska hänsynslösheten blev ännu tydligare under de här dagarna. «

Vad tror du att Försvarsmakten som organisation kan dra för lärdom av det som nu sker i Ukraina? 

– Något som stora delar av Försvarsmakten funderar över är hur vi ska kunna göra upphandlingsförfarandet snabbare och få fram mer materiel på så kort tid som möjligt. Ukrainarna är otroligt duktiga på det här och har förenklat sina anskaffningsprocesser, och det behöver vi också göra. Vi behöver också utveckla metoder för att snabbt kunna ersätta förband som drabbas av stora förluster. Ukraina tar emot mängder av materiel från olika länder och de är extremt skickliga på att snabbt integrera nya system. Det är något vi behöver fundera på hur vi ska hantera. 

Kunde ni dela med er av något till de ukrainska officerarna?

– Seminariet var inte upplagt på det sättet, men i pauserna fick vi tid att prata om annat. Exempelvis berättade jag för dem att två av mina tre döttrar har ukrainska klasskamrater i skolan och att en flicka från Ukraina varit hemma hos oss och lekt. Jag tror att de uppskattade att höra detta och att det var skönt för dem att få med sig den sortens vetskap hem.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Värnpliktiga är kraftigt överrepresenterade i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik, och bland kvinnliga rekryter syns även en viss skadeökning. Samtidigt har myndigheten inte lyckats lösa problemen med rapportering och analysering av arbetsskador som uppstod när avvikelserapporteringen fördes över till Prio för tio år sedan.

    Linda Sundgren
    Värnpliktiga soldater med packning och kamouflage på led under en fältvecka.
    Värnpliktiga står för majoriteten av arbetsskadeanmälningarna i Försvarsmakten. Bland kvinnliga rekryter syns dessutom fler stressfrakturer än tidigare, visar årets arbetsskaderapport.

    Foto: Anders Wiklund/TT

    År 2025 inkom 3 257 anmälningar om arbetsskada till Försvarsmakten. Enligt generalläkaravdelningen vid Försvarsstabens stödenhet som sammanställer skadestatistiken brukar det vara en eftersläpning i rapporteringen på runt 500 ärenden. Om det stämmer även i år kommer det totala antalet rapporter att hamna på cirka 3 700, vilket är i nivå med året innan. Det som sticker ut i resultaten är den stora mängden skador bland värnpliktiga. De står för drygt 60 procent av alla anmälningar, trots att de bara utgör tio procent av de tjänstgörande.

    – Jag tror att det beror på att vi är väldigt duktiga på att rapportera allt när det handlar om värnpliktiga. Både riktigt allvarliga skador, men också sådana som rapporteras i förebyggande syfte. Det kan bero på att man kan få ersättning från Kammarkollegiet för skador man ådragit sig under värnplikten. Däremot betalas det inte ut mer från Kammarkollegiet idag jämfört med tidigare, säger Försvarsmaktens generalläkare Claes Ivgren.

    Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga.

    Andelen arbetsskador bland värnpliktiga har varit relativt konstant de senaste åren. En liten ökning syns dock bland kvinnor som stod för en något större andel av skadorna jämfört med året innan.

    – Vi hade en större andel belastningsskador av en sort som vi inte sett tidigare hos kvinnliga värnpliktiga. Det handlar om stressfrakturer, alltså skador som uppstår för att man burit eller belastat kroppen på ett sätt över tid som kroppen inte kunnat hantera fysiologiskt. Det har uppstått förändringar i benvävnaden och i vissa fall spontana frakturer, alltså att ett ben har gått av, säger Claes Ivgren.

    20180118_Bezmah01_Porträtt_Claes_Ivgren_044

    Claes Ivgren

    Försvarsmaktens generalläkare

    Utöver det totala antalet skador i Försvarsmakten ger årets arbetsskaderapport ytterst knapphändig information om skadeläget bland anställda i myndigheten. År 2015 överfördes Försvarsmaktens arbetsskaderapportering till stödsystem Prio och sedan dess har det varit problem med underrapportering, felaktigt kodade skador och analyser. Årets rapport var flera månader försenad och innehåller minimalt med information. Varken skadetyp, var eller i vilka sammanhang som skadorna inträffar eller den drabbades befattning, grad eller ålder redovisas.

    – Huvuddelen av underlaget är ackumulerat på ett sätt som gör att jag inte känner mig absolut trygg med att vi inte har fått in allt det som har hänt. Vi vet att vi har alla allvarliga fall, för där har vi Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans underlag. Men jag är inte säker på att vi täcker en helhet, säger Claes Ivgren.

    Nu är det tio år sedan Försvarsmakten presenterade en fullständig arbetsskaderapport. Hur ser du på det?

    – Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på, som är enkelt att hantera och där vi med stor noggrannhet kan följa utvecklingen i organisationen. När verksamheten accelererat som den gjort de senaste åren och vi växer så fort som vi gör är det jätteviktigt att kunna följa skadeutfallet, säger Claes Ivgren.

    Jag tycker inte att det är okej. Vi behöver ha ett system som vi kan lita på.

    Arbetsskaderapporterna ska ligga till grund för det skadeförebyggande arbetet i myndigheten. Om arbetsgivaren inte vet hur skadeläget ser ut är det svårt att vidta rätt åtgärder och att mäta effekten av det som görs.

    – Om vi hade haft en väldigt stringent rapportering hade vi kunnat komma med förslag som syftar till att ändra på verksamhet som vi ser genererar skador. Men det förutsätter att rapporten är detaljerad och noggrann och att vi känner trygghet med att vi har allting med i rapporteringen. Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet, säger Claes Ivgren.

    Tidigare följdes skadeutvecklingen inom vissa områden särskilt noga på grund av den stora risken för skador. Ett sådant fokusområde var hörselskador, men inte heller de finns med i årets rapport.

    – Vad gäller hörselskador finns det säkert ett bra underlag bland årets anmälningar, men den kompetens som tidigare hanterade de rapporterna har slutat i Försvarsmakten. Det är alltså brist på kompetens som lett till att vi inte har genomfört någon djupare analys av det skadeområdet. Jag vet att man håller på att rekrytera en ny arbetsmiljöingenjör vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg, men tjänsten är inte tillsatt ännu, säger Claes Ivgren.

    Tyvärr saknas det fortfarande, tio år efter införandet.

    Enligt Claes Ivgren arbetar Försvarsmakten vidare med att försöka komma tillrätta med arbetsskaderapporteringen:

    – Det har ju varit känt länge att Prios avvikelsesystem fungerar sisådär. Vissa är jätteduktiga på att rapportera, andra tycker att det är för trassligt. Ett förbättringsarbete pågår och jag tror att det snart ska vara slutfört, men det är inte vi utan Försvarsstabens genomförandeenhet som ansvarar för det.

    Claes Ivgren säger att han skulle vilja ta arbetsskadearbetet ett steg längre. Hans förslag är att all personal i myndigheten ska få tillgång till Försvarshälsan:

    – Om personalen går till Försvarshälsan när något inträffar och får sin skada bedömd och journalförd i Försvarsmakten, skulle vi få ett bättre grepp om det fysiska och psykiska måendet. Vi skulle dessutom få ett bättre underlag för arbetsskaderapporten. Det är något jag arbetar för, men inte nått hela vägen fram med ännu.

    Utöver de arbetsskador som redovisas i Försvarsmaktens arbetsskaderapport finns ett antal svåra arbetsskador och allvarliga tillbud som anmäls direkt till Arbetsmiljöverket och som inte ingår i Försvarsmaktens arbetsskadestatistik. År 2025 var det 129 fall, varav två dödsfall. Det var 29 ärenden fler än året innan.

    Officerstidningen söker Försvarsstabens genomförandeenhet för en intervju om det pågående förbättringsarbetet med avvikelserapporteringen i myndigheten.

    Ur arkivet: