Senast publicerat
Senast publicerat:

”Allting blir väldigt konkret när man sitter där och lyssnar till ukrainarnas erfarenheter”

I början av juni hölls ett tre dagar långt seminarium på Försvarshögskolan i Stockholm där ukrainska officerare delade med sig av sina erfarenheter från det ryska anfallskriget till ett 50-tal svenska officerare. En av dem som deltog var kommendör Per Edling, chef för Operationsledningens planeringsavdelning på Högkvarteret.

Redaktionen
Mårten Granberg
Kommendör Per Edling, chef för Operationsledningens planeringsavdelning på Högkvarteret deltog i juni på ett tre dagars seminarium i Stockholm med inbjudna ukrainska officerare

Skolchefen för Ukrainas försvarshögskola hade bjudits in tillsammans med 14 av landets officerare för att dela med sig av sina erfarenheter av kriget. Vad berättade de om?

– Det handlade om allt från försvarsplanering och hur man övar till materielanskaffning och hur befolkningen hålls underrättad om vad som sker. De beskrev också hur Ukraina hanterar informationskrigföringen mot Ryssland. Att president Zelenskyj dyker upp överallt är ingen slump utan en noga uttänkt strategi. 

Framkom det något som du kan ha nytta av i din tjänsteutövning? 

– Eftersom jag håller på med försvarsplanering var den mest intressanta frågan för mig om det går att göra en försvarsplanering som håller i praktiken. Och det tycker de att det gör så länge man är realistisk och inte överskattar den egna förmågan. Vi som lyssnade fick också bekräftat att det vi har lärt oss under alla år i Försvarsmakten faktiskt stämmer och att vi gör mycket rätt. 

» Vi som lyssnade fick också bekräftat att det vi har lärt oss under alla år i Försvarsmakten faktiskt stämmer och att vi gör mycket rätt.  «

Har du omvärderat något i ditt arbete utifrån det som de ukrainska officerarna berättade? 

Liknande läsning:

– Jag har levt i tron att man kan ta större hänsyn till den egna befolkningen i krig än vad de menade är möjligt. De försöker evakuera civilbefolkningen i god tid när fronten närmar sig, men alla vill inte ge sig av och de som väljer att stanna går inte att skydda fullt ut i alla lägen. Jag hoppas att vi ska kunna ta större hänsyn till civilbefolkningen i en krigssituation än vad de kan göra; det är väldigt otäckt att behöva välja bort skyddet av civila. Samtidigt förstår jag att man kan komma till en punkt där man behöver göra militära överväganden. Det här är en större utmaning i vår försvarsplanering än vad jag har förstått tidigare. 

Ett syfte med seminariet var att få en bättre förståelse för Ryssland som militär fiende. Tycker du att det målet uppnåddes? 

– Ja, jag har fått en djupare förståelse för vad som sker med ett samhälle när det blir utsatt för den här typen av våld. Ryssarna har bland annat riktat in sig på den civila sjukvården och ukrainarna visade ett foto på en gravid kvinna som flyr genom ett trapphus, inte bara för att rädda sitt eget liv utan också för sitt ofödda barn. Vi resonerade en del kring hur den ryska krigsmakten riktar in sig på mjuka mål och hur det går emot alla principer om krigets lagar. Bilderna från kriget som vi fick se var betydligt mer detaljerade och närgångna än dem vi vanligtvis ser i medierna och den ryska hänsynslösheten blev ännu tydligare under de här dagarna. Allting blir väldigt konkret när man sitter där och lyssnar till deras erfarenheter och får se bilder av vad den ryska militären åstadkommer. 

» Bilderna från kriget som vi fick se var betydligt mer detaljerade och närgångna än dem vi vanligtvis ser i medierna och den ryska hänsynslösheten blev ännu tydligare under de här dagarna. «

Vad tror du att Försvarsmakten som organisation kan dra för lärdom av det som nu sker i Ukraina? 

– Något som stora delar av Försvarsmakten funderar över är hur vi ska kunna göra upphandlingsförfarandet snabbare och få fram mer materiel på så kort tid som möjligt. Ukrainarna är otroligt duktiga på det här och har förenklat sina anskaffningsprocesser, och det behöver vi också göra. Vi behöver också utveckla metoder för att snabbt kunna ersätta förband som drabbas av stora förluster. Ukraina tar emot mängder av materiel från olika länder och de är extremt skickliga på att snabbt integrera nya system. Det är något vi behöver fundera på hur vi ska hantera. 

Kunde ni dela med er av något till de ukrainska officerarna?

– Seminariet var inte upplagt på det sättet, men i pauserna fick vi tid att prata om annat. Exempelvis berättade jag för dem att två av mina tre döttrar har ukrainska klasskamrater i skolan och att en flicka från Ukraina varit hemma hos oss och lekt. Jag tror att de uppskattade att höra detta och att det var skönt för dem att få med sig den sortens vetskap hem.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarsmaktens dykverksamhet tillförs uppgraderade dyksystem och nya tryckkammare är på väg. Samtidigt blir bristen på kvalificerad personal alltmer akut enligt dykeriledningen. Nu utreds behovet av utbildning inom dyk och en rapport väntas bli klar till sommaren 2027.

    Linda Sundgren
    Dykverksamhet
    En specialistofficersutbildning inom dyk är nödvändig för både kompetensförsörjning och utveckling. Det säger företrädare för Försvarsmaktens dykverksamhet.

    Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

    Problemet med åldrande dykmateriel som riskerar att leda till dykstopp är till stora delar omhändertaget. Dykeriet har fått mer pengar och nya dyksystem, annan undervattensmateriel och nya tryckkammare har beställts eller är under upphandling. Johan Brynger är teknisk systemledare dyk i Försvarsmakten:

    – Dykeriet har aldrig haft en sådan ekonomi som vi har idag. Nu står vi på tröskeln till att få ut den senaste versionen av röjdykarsystemet OMD 10, och även lättdyksystemet kommer i en ny version. Nya tryckkammare är beställda och i början av 2027 ska förbanden få nya kompressorer. Listan på kommande materiel är jättelång, säger han.

    Johan Brynger

    Johan Brynger

    Teknisk systemledare dyk

    Utöver ersättare för system på väg att falla för åldersstrecket anskaffas också ny utrustning för att möta de specifika behov som finns i Försvarsmakten kopplat till dyk. Däribland ett hjälmdyksystem som används för att utföra tyngre arbeten i vattnet.

    – Hjälmdyksystem används för att kunna stå på botten och på ett säkert sätt utföra arbeten som svetsning, skärning och sånt som kräver viss precision under en längre tid. Man kan inte simma omkring samtidigt som man gör de här grejerna, säger fanjunkare Michael Elsberg, Försvarsmaktens dyksäkerhetsofficer.

    Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag.

    Hjälmdyksystem har funnits sedan tidigare i Försvarsmakten, men efterfrågan på denna förmåga har ökat under senare år.

    – Hjälmdyksystemet har varit under modifiering under några år och därför har tillgången varit begränsad. Men som Natoallierad har systemet blivit väldigt efterfrågat igen och nu gör vi ett återtag, säger fanjunkare Johan Widerberg, Försvarsmaktens dykeriöverledare.

    Johan Widerberg

    Johan Widerberg

    Försvarsmaktens dykeriöverledare

    Flera av de materielsystem som har eller ska beställas är planerade att införas på förband 2027 till 2030. Det kommer att dröja längre innan all grupputrustning har levererats till Försvarsmakten. Grupputrustning omfattar utrustning som inte är personlig och som dykaren behöver för att lösa uppgiften i vattnet, som exempelvis bärgningsutrustning (lyftsäckar), undervattensverktyg och sökmateriel.

    – Den trånga sektorn nu är inte ekonomin utan att vi som sitter på försvarsmaktssidan inte räcker till. FMV har tjugo personer och vi är fyra som ska hantera detta. Där krigar vi i efterhand, säger Johan Brynger.

    Att leveranser av materiel dröjer bidrar till att dra ner utvecklingstakten inom dykeriet. Bland annat inväntar man ett nytt röjdykarsystem som ska göra det möjligt att gå från dykdjup på dagens 45 meter ner till 60 meter. Materielbristen påverkar också säkerheten där förbanden ibland kringgår regelverket för att kompensera för avsaknaden av godkänd materiel.

    – Man ska använda godkända grejer, men när man inte får det görs ibland egna lösningar som är betydligt sämre och det ska vi inte hålla på med. Man vill göra dyk och då löser man uppgiften utan att riktigt förstå konsekvenserna av det, säger fanjunkare Joakim Andersson, tidigare Försvarsmaktens dykeriöverledare och numera delaktig i ombyggnationen av HMS Styrsö till röjdykarfartyg.

    Hans efterträdare, Johan Widerberg, håller med.

    – Det är en uppmaning vi vill skicka med: Gör inga egna lösningar. Använd bara godkänd materiel. Ibland är det bättre att låta verksamheten stå än att fortsätta lösa den med fel grejer, säger han.

    Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna.

    Bristen på erfaren dykpersonal börjar bli alltmer besvärlig, enligt Johan Widerberg och hans chefskollegor. Dykverksamheten är en försvarsmaktsgemensam resurs som ska förse hela organisationen med kvalificerad personal, men efterfrågan överstiger tillgången.

    – Behovet av dykare i Försvarsmakten är stort, framför allt inom armén, och vi har vakanser på viktiga poster. På utbildningssidan saknar vi folk, alltså till den grundläggande utbildningen. Sedan är det på den nivå som vi befinner oss som det blir problem när vi inte räcker till för att stödja FMV och försvarsgrenarna i materielprocessen, säger Johan Widerberg.

    Han berättar att det efter dykstoppet 2018 genomfördes en rapport som bland annat visade att det fanns ett behov av en specialistofficersutbildning mot dyk. Någon sådan utbildning har dock inte införts.

    – Vi lider idag av att den utbildningen inte är på plats än, exempelvis genom en bristande återväxt för de centrala befattningarna. Djupa kunskaper inom dykeriet och dess regelverk skapar förståelse för hur dykmateriel anskaffas, används och underhålls med mera, säger Johan Widerberg.

    Dykversamheten

    Med den nya materiel som införs ska Försvarsmaktens dykverksamhet kunna återta förlorade förmågor.

    Foto: Försvarsmakten

    Erik Öhrn

    Erik Öhrn

    Chef för Sjöstridsskolan

    Men enligt chefen för Sjöstridsskolan, kommendör Erik Öhrn, är en specialistofficersutbildning inom dyk inte aktuell.

    – Dyk är en viktig kompetens för marinen. En beredning om SOU dyk som genomfördes 2025 visar att antalet instegsbefattningar är för få för att motivera en särskild specialistofficersutbildning. Vi måste utgå från vilka kompetenser och befattningar marinen behöver och hur vi bäst säkerställer dem över tid, säger han.

    Hur befälsförsörjningen inom dykverksamheten ska lösas ses nu över.

    – Inom marinen behöver vi många förmågor för att hantera både nya och befintliga system. Därför ser vi över våra utbildningsbehov inom ramen för marinens översyn av försvarsmaktsbefälssystemet. Den omfattar även dyk och ska vara klar till halvårsskiftet 2027, säger Erik Öhrn.

    Ur arkivet: