Senast publicerat

Senast publicerat:

Ärenden till Fpan efter utredningar vid K 3

Bestraffningar hör inte hemma inom Försvarsmaktens utbildningsverksamhet och sexistisk och rasistisk jargong tolereras inte. Det säger K 3:s regementschef Ola Barvér, efter utredningarna om påstådda missförhållanden på förbandet.

Linda Sundgren

Försvarsmakten

2021-03-01

K 3:s regementschef Ola Barvér.

Två av varandra oberoende utredningar har granskat anklagelserna om våld, bestraffningar, homofobi och andra missförhållanden på K 3 som det rapporterats om i media. I den utredning som Försvarsmaktens HR-centrum ansvarat för konstateras att ingen av de värnpliktiga som deltagit i undersökningen (31 av de totalt 42 kontaktade rekryter) uppger att de upplevt fysiskt våld. Däremot finns flera exempel på bestraffningar och olämpliga tillmälen som använts gentemot rekryter.

– Den här typen av felaktigheter är helt oacceptabla, oavsett om det handlar om enstaka individer eller en utbredd kultur, säger Ola Barvér. De värnpliktiga är våra framtida kollegor och det är mycket viktigt att de skolas in i organisationen på ett bra sätt.

Utredningarna på K 3 initierades av två händelser. Dels ett anonymt brev till regementschefen i februari 2020 med uppgifter om omfattande missförhållanden. Dels SVT:s rapportering i höstas om att befäl bland annat utsatt värnpliktiga för våld. I de 122 protokoll från plutonens timme som granskats i samband med utredningarna finns 8 vittnesmål under rubriken jargong och bemötande.

Det handlar om befäl som skrikit oprovocerat eller gått till personangrepp mot värnpliktiga. Även bestraffningar har förekommit. Exempelvis har värnpliktiga fått krypa tillbaka för att hämta glömda vapen eller beordrats springa en runda om de varit trötta. Ett befäl ska även ha slängt materiel på en rekryt.

– All form av bestraffning är helt oacceptabel, jag skulle inte ens vilja kalla det för en utbildningsmetod. Att slänga något på en person är naturligtvis också helt oacceptabelt. Men det är också viktigt att olika moment i utbildningen förklaras så att de inte uppfattas som straff. Exempelvis är en omgruppering under natten som görs på grund av upptäckt inte ett straff utan en konsekvens av striden, säger Ola Barvér.

Den andra utredningen genomfördes av K 3 med stöd av Militärhögskolan i Halmstad.

Liknande läsning:

Regementschefen berättar att vissa händelser som framkommit i utredningarna kommer att överlämnas till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd. Förbandet har också utarbetat en åtgärdsplan i förebyggande syfte.

– Inför årets inryck utvecklade vi vår befälsutbildning och byggde upp case kopplade till etik och moral. Men jag vill också tillägga att vår värnpliktsutbildning får bra helhetsomdöme i värnpliktsenkäten, säger Ola Barvér.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Värnplikt

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Aktuellt /

Fortifikationsverket

Fortifikationsverkets generaldirektör: ”Infrastruktur är en förmåga – inte en belastning”

Aktuellt /

Flygvapnet

Jonas Wikman: ”Vi måste skapa en organisation som kan stå mitt i stormen”

Aktuellt /

Marinen

Johan Norlén: ”Nu blir det handling bakom orden om marinens tillväxt”

Aktuellt /

Armén

Jonny Lindfors: ”Jag hoppas att alla i armén känner vilka steg vi har tagit”

Barn till högutbildade får göra värnplikt oftare än barn till lågutbildade

Ungdomar till välutbildade föräldrar med höga inkomster blir oftare antagna till militär grundutbildning än dem från socioekonomiskt svaga familjer. Bland värnpliktiga som utbildas mot befälsbefattning är skillnaderna som störst. Det visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut.

Linda Sundgren

2026-06-22

I höstas kom en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som visar att socioekonomisk status inte spelar någon roll för ungdomars inställning till värnplikten. Ungdomar till lågutbildade föräldrar med låga inkomster var ungefär lika intresserade av att göra lumpen som dem i andra samhällsklasser. Däremot finns det tydliga skillnader mellan olika socioekonomiska grupper utifrån vem som faktiskt gör lumpen.

Enligt FOI-studien, Vem får försvara Sverige, som publicerades under våren är ungdomar från resursstarka familjer överrepresenterade bland de värnpliktiga. Av de cirka 500 000 totalförsvarspliktiga födda mellan 2000 och 2004 som ingår i studien, har 42 procent högutbildade föräldrar. Bland dem som faktiskt skrivs in till värnplikt stiger andelen till närmare 60 procent.

– Värnplikten är inte den sociala smältdegel den en gång var. Många har fortfarande uppfattningen att värnplikten är en arena för social integration och att deltagandet i militären jämnar ut skillnaderna mellan olika samhällsklasser, men det stämmer inte, säger Peter Bäckström, forskare vid FOI som lett undersökningen.

Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten

Skillnaderna mellan dem som vill göra värnplikten och de som får göra den, ökar i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Störst är överrepresentationen av ungdomar vars föräldrar har en forskarutbildning. Lägger man även till andra faktorer som om föräldrarna förvärvsarbetar eller inte och om familjen någon gång tagit emot ekonomiskt bistånd, blir skillnaderna ännu tydligare.

– Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten. Även där är barn till socioekonomiskt starka föräldrar överrepresenterade. Egentligen är det inte särskilt konstigt, men jag tror inte att vare sig allmänheten eller politikerna alltid är medvetna om det, säger Peter Bäckström.

Studien visar också ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och vilken sorts värnpliktsutbildning som individen genomför. Flest deltagare från resursstarka familjer är det bland dem som utbildas till en befälsbefattning. Närmare 70 procent av de som skrevs in på en längre befälsutbildning hade högutbildade föräldrar, vilket kan jämföras med 55 procent av de som utbildades mot en soldatbefattning.

Enligt rapporten motsvarar sammansättningen i värnpliktskullarna som går den längre befälsutbildningen, den fördelningen av studenter som råder på läkarprogrammet. Men den sociala snedrekryteringen beror inte på att Plikt- och prövningsverket gör något fel vid mönstring och uttagning till värnplikten. Peter Bäckström konstaterar att myndigheten följer de direktiv och lagar som politikerna beslutat om.

Ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra.

– Det handlar alltså inte om någon godtycklighet eller medveten särbehandling. Plikt- och prövningsverket har till uppgift att välja ut dem som är bäst lämpade för uppgiften och ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra, säger han.

Enligt Peter Bäckström är det av stor nytta för samhället att försvaret har tillgång till högpresterande ungdomar. Samtidigt konstaterar han att denna nytta måste vägas mot värnpliktens kostnader och att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är tveksamt om det är effektivt att blivande toppstudenter kommer in på arbetsmarknaden ett år senare än andra.

Det är heller inte säkert att de som antas till grundutbildningen också är de som är mest intresserade av att efter värnplikten ta anställning som soldat eller söka till Officersprogrammet. I slutändan är värnplikten också en rättvisefråga som handlar om vem som ska försvara Sverige.

– I fredstid kan det vara lätt att tänka på värnplikten som en utbildning eller ett privilegium. Men i slutändan handlar det om att försvara Sverige och Nato och det är förenat med risker, säger Peter Bäckström och fortsätter:

– Till syvende och sist handlar det om vem som ska bära bördan av kriget. Man kan se värnplikten som en slags beskattning och i det perspektivet är frågan om vem som gör lumpen inte trivial.