Ärenden till Fpan efter utredningar vid K 3

Bestraffningar hör inte hemma inom Försvarsmaktens utbildningsverksamhet och sexistisk och rasistisk jargong tolereras inte. Det säger K 3:s regementschef Ola Barvér, efter utredningarna om påstådda missförhållanden på förbandet.

K 3:s regementschef Ola Barvér.

Två av varandra oberoende utredningar har granskat anklagelserna om våld, bestraffningar, homofobi och andra missförhållanden på K 3 som det rapporterats om i media. I den utredning som Försvarsmaktens HR-centrum ansvarat för konstateras att ingen av de värnpliktiga som deltagit i undersökningen (31 av de totalt 42 kontaktade rekryter) uppger att de upplevt fysiskt våld. Däremot finns flera exempel på bestraffningar och olämpliga tillmälen som använts gentemot rekryter. 

– Den här typen av felaktigheter är helt oacceptabla, oavsett om det handlar om enstaka individer eller en utbredd kultur, säger Ola Barvér. De värnpliktiga är våra framtida kollegor och det är mycket viktigt att de skolas in i organisationen på ett bra sätt. 

Utredningarna på K 3 initierades av två händelser. Dels ett anonymt brev till regementschefen i februari 2020 med uppgifter om omfattande missförhållanden. Dels SVT:s rapportering i höstas om att befäl bland annat utsatt värnpliktiga för våld. I de 122 protokoll från plutonens timme som granskats i samband med utredningarna finns 8 vittnesmål under rubriken jargong och bemötande.

» All form av bestraffning är helt oacceptabel, jag skulle inte ens vilja kalla det för en utbildningsmetod. «

Det handlar om befäl som skrikit oprovocerat eller gått till personangrepp mot värnpliktiga. Även bestraffningar har förekommit. Exempelvis har värnpliktiga fått krypa tillbaka för att hämta glömda vapen eller beordrats springa en runda om de varit trötta. Ett befäl ska även ha slängt materiel på en rekryt. 

– All form av bestraffning är helt oacceptabel, jag skulle inte ens vilja kalla det för en utbildningsmetod. Att slänga något på en person är naturligtvis också helt oacceptabelt. Men det är också viktigt att olika moment i utbildningen förklaras så att de inte uppfattas som straff. Exempelvis är en omgruppering under natten som görs på grund av upptäckt inte ett straff utan en konsekvens av striden, säger Ola Barvér.  

Den andra utredningen genomfördes av K 3 med stöd av Militärhögskolan i Halmstad. 

Regementschefen berättar att vissa händelser som framkommit i utredningarna kommer att överlämnas till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd. Förbandet har också utarbetat en åtgärdsplan i förebyggande syfte.   

– Inför årets inryck utvecklade vi vår befälsutbildning och byggde upp case kopplade till etik och moral. Men jag vill också tillägga att vår värnpliktsutbildning får bra helhetsomdöme i värnpliktsenkäten, säger Ola Barvér. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.
    I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

    Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

    – Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

    Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

    » Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

    – Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

    Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

    – Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

    En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

    – Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

    Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

    Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

    – Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.
    Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

    Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

    – Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

    Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

    – Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post