Senast publicerat
Senast publicerat:

”Bygger vi nya pappersförband?”

Andreas Braw, kompanichef i Försvarsmakten
Johan Alp
Andreaw Braw kan vinna pris för sin krönika "Vi borde avsätta fler chefer"
Detta är en krönika. Åsikterna är skribentens egna.

Vi lever i vår egen historia. Varje dag ser vi spår av handlingar, beslut, ofärdiga projekt och föråldrade idéer från andra tider. Tiderna förändras, men vårt förflutna jagar oss fortfarande genom Prio, Vidar och Lift. Vi försöker glömma, gå vidare och ignorera vår historia och ändå nafsar den oss i hälarna.

Ta bara detta med insatsförsvaret. Införandet av detta gäckar oss fortfarande och helt ärligt så är jag osäker om vi formellt har övergivit insatsförsvarstanken. Nå, i sin historiska kontext var idén riktig och viktig, även om vi som vanligt gick för långt. Och jag tycker att de stora dragen i idén fortfarande är helt giltiga. Att vi ska ha en hög tillgänglighet på krigsförbanden, att vi ska öva och organisera oss så som vi tänker kriga. Problemet är att vi aldrig gjorde det – för historien kom ifatt oss, igen.

Insatsförsvaret skulle leda till avskaffandet av de förhatliga ”pappersförbanden” där medelålders värnpliktiga, trasiga knän och föråldrad materiel stoppades undan men ändå kunde glädja oss med fin statistik. 2014 skulle Insatsorganisation 14 vara införd. Men förbanden var fortfarande fyllda med värnpliktiga som inte hade repetitionsövningar på flera år. Innan vi hann införa yrkesförsvaret fullt ut så skrotade vi det. Och nu står vi där igen. Ska vi börja producera pappersförband igen?

Jag menar att risken är överhängande. Vi har nämligen aldrig kraft att bygga hela krigsförband. Vi fokuserar därför helt på grundutbildningen. Vi anställer fortfarande GSS/T, som är en underskattad och underutnyttjad personalkategori – men många förband saknar helt förmåga att öva dessa soldater, vilket leder till att många inte tjänstgör på flera år. Detsamma gäller många reservofficerare. Många av dem blir aldrig ens inkallade för tjänstgöring efter examen, men statistiken ser säkert fin ut medan förmågan förfaller.

Många krigsplacerade i alla personalkategorier saknar också utbildning på den materiel som man ska använda i sin krigsbefattning – materielen har bytts ut, modifierats eller införskaffats senare. Och med en värnplikt som i stort sett bedrivs på samma tidsuttag som under Kalla kriget så kan man undra om vi är beredda på dagens komplexa stridsfält – eller vilka förluster vi är beredda på som följd av detta. 

Ja, vårt förflutna gnager oavbrutet på våra hälar. Kanske håller vi åter på att skapa föråldrade pappersförband. Det finns bara en lösning på det. Kalla in personalen, utbilda och öva! GSS/T och reservofficerare måste bli en del av förbandet, ges kompletterande utbildning och repetition. Då tillför de en enorm styrka till förbandet. De kan upprätthålla beredskap, understödja i grund- och repetitionsutbildning och förstärka nyckelfunktioner i intensiva perioder. I annat fall är de bara namn på ett Excel-blad. Precis som de gamla pappersförbanden.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Kritiken som Officersförbundets företrädare lyfter mot processen i arbetet inför beslutet om marinens nya organisation delas inte av marinchef Johan Norlén. Han menar att arbetet har skett i samverkan med arbetstagarorganisationerna och skyddsorganisationen, skriver han i en replik.

    Marinchef Johan Norlén
    "Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut", skriverationen som genomfördes under 2026", skriver marinchef konteramiral Johan Norlén.

    Foto: Margareta Bloom Sandebäck

    ”Jag är mycket glad över att samtliga arbetstagarorganisationer, ATO, är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Däremot har jag några kommentarer kring den kritik som lyfts i denna artikel.

    Jag delar inte bilden som ges avseende samverkan. Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026.

    Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt. Vid spelen har organisationen prövats och flera förslag har inkommit. Förslag på förändringar har omhändertagits, där organisationen för Sjöstridsskolan är ett exempel.

    Flera av synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits

    Flera av de synpunkter som ATO givit, före och under de spel som genomförts, har omhändertagits vilket också givit att flera ATO är eniga till marinchefens inriktningsbeslut. Exempelvis har hela tidsplanen för införandet skjutits fram ett år, vilket också Officersförbundets företrädare tar upp i artikeln.  Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar.

    En av riskerna som identifierats är den, att samtidigt som ordinarie verksamhet ska genomföras, även göra ett förändringsarbete. Marinen har under fler år haft en omfattande verksamhet beroende på det allvarliga omvärldsläget. Här måste vi på alla nivåer vara tydliga med att prioritera arbetsuppgifter och väga dem mot resurserna.

    Tyvärr finns inte den perfekta tidpunkten att starta ett sådant här arbete, särskilt inte så som den säkerhetspolitiska utvecklingen ser ut men en sak är klar att det är bättre att genomföra den nu och inte i ett ytterligare försämrat säkerhetsläge.

    Som arbetsgivare är vi mycket måna om vår personals välmående och jag kommer att göra allt för att det fortsatta arbetet bedrivs med marinens utveckling där såväl personalen som uppdraget omhändertas.

    Samarbetet under framtagandet av inriktningsbeslutet har varit gott och konstruktivt och jag ser fram emot att tillsammans med ATO och skyddsorganisationen fortsätta arbetet mot framtidens marin.”

    Johan Norlén, marinchef

    Ur arkivet: