Senast publicerat
Senast publicerat:

Medlemsundersökning om trebefälssystemet är genomförd

Ska det vara fortsatt frivillig omgalonering från officer till specialist­officer för den som är officer men som sitter på en specialistofficersrad ? Eller ska det vara obligatoriskt? Och hur ska Officersförbundet agera? Det var några av de frågor som förbundet ställde i sin nyligen genomförda medlemsundersökning.

Cecilia Gustafsson
Rickard Törnhjelm / Försvarsmakten
Överbefälhavare Micael Bydén har fattat beslut om tidpunkt för när trebefälssystemet slutligen ska vara implementerat.
Artikel från Officersförbundet.

Försvarsmakten arbetar nu med att slutföra övergången till trebefälssystemet. Myndigheten undersöker nu hur man ska hantera de så kallade NBO-officerare som inte utbildningsmässigt matchar definitionen av vare sig specialistofficer eller officer. Av den anledningen har Officersförbundet genomfört en medlemsundersökning med hjälp av Demoskop för att bland annat se hur medlemmarna vill att förbundet ska agera i frågan.

– Det här är en fråga som vi vet berör många medlemmar och där det finns mycket känslor inblandade. Därför ville vi inhämta medlemmarnas uppfattning för att bättre veta hur vi ska agera i våra möten med arbetsgivaren, säger förbundsdirektören Peter Löfvendahl.

Försvarsmaktens tidsplan är tight, redan senare i vår är tanken att ett beslutsunderlag ska föreläggas ÖB. Av den anledningen skickades undersökningen ut via mejl till de aktiva medlemmar som har uppgett en mejladress till förbundet. 

– Det behövde gå undan. Därför fanns det ingen möjlighet att skicka ut undersökningen med vanlig post och det här betyder att inte riktigt alla medlemmar nåtts av undersökningen. Men vi hoppas på ett bra underlag ändå. Jag vill därför också passa på att trycka på vikten av att alla medlemmar loggar in på förbundets hemsida och anger en mejladress där vi kan nå dem.

Liknande läsning:

Officersförbundet deltar nu i den arbetsgrupp som ska ta fram beslutsunderlaget till ÖB och resultatet av medlemsundersökningen kommer att användas där.

– Jag tror, eller snarare vet, att resultatet också kommer vara till stöd för arbetsgivaren och det är min förhoppning att de tar intryck av vad våra medlemmar säger, avslutar Peter Löfvendahl.

Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.

Tyvärr har den fleråriga rapporteringen om ökad rysk militär förmåga och den ryska aggressiva hållningen realiserats. Efter flera år av kvalificerad militär förmågeuppbyggnad har Putin valt våldet och krigets väg – det är dessvärre ingen dröm utan ond bråd död. Att säkerhets- och försvarspolitik inte är en lek med siffror och procentsatser tror jag nu att alla förstår. Men det är inte läge att plocka enkla poäng, vare sig fackliga eller politiska. Sverige, EU och övriga västländer är mer enade än någonsin – och flera epokgörande beslut har på mycket kort tid fattats runt om i Europas huvudstäder till stöd för Ukraina.  

Det senaste försvarsbeslutets tillskott av ekonomiska medel till Försvarsmakten är glädjande, efterfrågat och nödvändigt – nödvändigt för att skapa tillväxt och operativ förmåga med större balans mellan uppgifter och resurser. Att det tar tid att skapa operativ förmåga är ett viktigt ingångsvärde, något som inte minst är viktigt för våra politiker att förstå. Men även om det nuvarande försvarsbeslutet är relativt nytt så är det ändå överspelat, det är därför mycket glädjande att regeringen indikerat betydande tillskott och budgetförändringar.

»Vi står åter inför allvarliga säkerhetspolitiska utmaningar där hårda militära förmågor är avgörande för att uppnå reell tröskeleffekt.«

Vi står åter inför allvarliga säkerhetspolitiska utmaningar där hårda militära förmågor är avgörande för att uppnå reell tröskeleffekt – något som kräver en väl fungerande och accepterad personalförsörjning. Det står emellertid klart att en av Försvarsmaktens främsta utmaningar ligger i att just åstadkomma och bedriva en framgångsrik personalförsörjning. Organisationsarbetet med GRO/KRO har tyvärr mer eller mindre bedrivits inom befintliga personalramar. Men insikten har med tiden ökat om att det finns behov av fler soldater, sjömän och yrkesofficerare i såväl våra krigs- som fredsförband. Men det förfaller vara så att Försvarsmakten räds att öppna den dörren och skärpa dialogen om ökade behov med sin uppdragsgivare. 

Det måste därmed skapas andra målsiffror där volymen av tillsvidareanställd militär personal tillåts öka i relativt väsentlig omfattning. Just detta är ett av huvudområdena för tillväxt med betydande behov av ekonomiska tillskott. Därav skulle det finnas medel till att till exempel öka återanställningen av förtidsavgångna officerare, stimulera fler att stanna kvar efter uppnådd pensionsålder och att förlänga kontrakt eller tillsvidareanställa GSS/K. 

Men det finns också fortfarande betydligt mer att göra när det gäller lönestrukturen: det behövs ett större lönedjup för SOU med högre högstanivåer för OR9, en teknikersatsning för hårt konkurrensutsatta yrkesofficerare med teknisk kompetens, samt inte minst att den flygande personalen måste ges stabila och respekterade samt långsiktigt hållbara villkor. Goda och relevanta villkor och lönestrukturer är avgörande för att behålla personalen, en av det viktigaste aspekterna i ett rekryteringsperspektiv – inte minst i dessa tider.

I övrigt finns många andra hål att fylla till förmån för snabbt ökad operativ förmåga. Det handlar bland annat om intensifierad övningsverksamhet och fortsatta nationella operationer samt att påskynda både materielunderhåll och reparationsskulder. Det handlar också om forcerad materielanskaffning till gagn för krigsförbandens grundläggande behov av ammunition, drivmedel och organisationsbestämmande materiel. 

Ur arkivet: