Han anlände till den tyska huvudstaden sommaren 2022 på vad han själv kallar ”ett av sina drömuppdrag”. Det var i en tid då tumlaren hade börjat spinna utan tidigare motsvarighet i historien. Rysslands fullskaliga krig i Ukraina inleddes i februari, Sveriges ansökan till Nato lämnades in i maj och dåvarande förbundskanslern Olaf Scholz inledde en satsning på det tyska försvaret genom att initiera en investeringsfond på 1 200 svenska miljarder. Dessutom skönjdes USA:s valkampanj i horisonten.
– Jag hade definitivt inte velat gå i pension utan att ha haft det här jobbet, säger Jonas Hård af Segerstad när Officerstidningen träffar honom i Berlin bara några veckor innan förordnandet avslutas i juli 2025.
Berlin är en av de knutpunkter där flest försvarsattachéer finns stationerade, runt 140 stycken. Placeringen, centralt i Europa, gör att mängder av information flödar i staden. Redan i säkerhetsslussen in till svenska ambassaden blir vi påminda om att det intensiva tempot tycks fortsätta. Vi möts av Jonas kollega, som med mobilen i högsta hugg visar en nyhetsflash angående den just avslutade regeringsförklaringen. Nye kanslern, Friedrich Merz, förkunnar att tyska Bundeswehr ska bli ”den starkaste konventionella armén i Europa”.
Nyheten hade varit helt otänkbar de senaste 80 åren – men som svenske försvarsattachén reagerar balanserat på denna vårdag 2025. Under sitt treåriga förordnande har det nämligen hänt mer än någon tidigare attaché har behövt fundera över. En försvarsattachés jobb innefattar tre övergripande områden: underrättelsetjänst, försvarsexportstöd och bilateralt samarbete. Balansen mellan uppgifterna är lite olika beroende på vilket land man arbetar i.
– Här i Tyskland står framför allt samarbete på agendan. Vi är nära varandra kulturellt, geografiskt och är numera båda Nato-medlemmar. Då är min roll att försöka identifiera vad som behöver göras och koppla ihop rätt funktioner med varandra. Det handlar också om informationsutbyte, som vad olika ministrar ska säga vid olika tillfällen eller hur Ukraina-
stödet ska synkas.
Som svensk generellt sett är jag väl mottagen här. Rent yrkesmässigt finns en stor respekt, som har ökat efter Nato-inträdet.
Jonas Hård af Segerstad, som bland annat har gått den tvååriga generalstabsofficersutbildningen i Hamburg, tillhör Försvarsmakten, men ambassadören är hans närmaste chef på plats. Försvarsavdelningen består av tre personer: två officerare och en lokalanställd. Som medlem i Officersförbundet följer han diskussionen om läget för de anställda inom Försvarsmakten. Bland annat frågan om medföljande till utlandsstationerade.
– I mitt fall är det ju lite speciellt eftersom även min fru har varit utsänd i Tyskland inom Försvarsmakten de senaste åren. Det ser olika ut för utsända från andra länder. Sverige är ett modernt land med normen att båda ska arbeta, medan det i andra länder är så att bara mannen arbetar. Hela deras system är konstruerat för det, säger han och tillägger:
– Det är bra att Försvarsmakten tittar på det här nu – och att man överväger olika möjligheter. Ersättningen är en sak, men jag tror att man också måste underlätta för medföljande att arbeta. Kanske kan det skapas nätverk för medföljande svenskar så att de kommer in på arbetsmarknaden i landet dit de flyttar.