Utredning om hur ridkompetensen ska öka i Försvarsmakten

Majoriteten av de som påbörjar grundutbildning till beridna högvakten kan inte rida sedan innan. Detta är något som Livbataljon vill ändra på och har påbörjat ett arbete för att locka till sig duktiga ryttare. En utredning görs också på uppdrag av arméstaben för att se över hur ridkompetensen i Försvarsmakten på sikt kan höjas.

Arne Wuolo är chef för kavalleriavdelningen och har det övergripande ansvaret för hästar och ridutbildning.

Förut när vi hade värnplikt fick vi in många goda ryttare från Ridsverige. Några fastnade för tjänsten och blev kvar hos oss. Om man är duktig på att rida i dag så tänker man inte på att bli officer, då vill man bli en ny Peder Fredricson. Det gör att vi inte riktigt kommer åt de riktigt bra ryttarna längre, de kommer inte in och gör värnplikt hos oss på samma sätt som innan 2010, säger Arne Wuolo. 

Han är chef för kavalleriavdelningen och har det övergripande ansvaret för hästar och ridutbildning och funderar mycket på hur ridförmågan bland personalen i stort ska öka. En översyn har påbörjats på uppdrag av arméstaben för att utreda hur Livbataljon på sikt ska höja ridkompetensen bland officerare och soldater. 

– Ridkompetensen finns förstås redan i dag, alla måste ha den, men den är i behov av utveckling. Den främsta orsaken till att vi nedgår i ridkompetens är att vi får in färre soldater och värnpliktiga med ridförmåga. Då får vi också färre antal duktiga ryttare som vill stanna kvar hos oss, säger Arne Wuolo. 

» Det vi försöker göra nu är att vara mer på mässor som har koppling till hästsport för att marknadsföra oss. «

På Kavallerikasern finns det förvisso goda möjligheter att utvecklas som ryttare, men problemet är att tiden inte riktigt räcker till, säger Arne Wuolo. En anledning till att kompetensen nedgår är att officerarna cirkulerar mer mellan olika befattningar, vilket gör att förutsättningarna för att bibehålla ridförmågan minskar. 

– Det i konkurrens med den administrativa bördan gör att vi hamnar i en dålig spiral. Ridningen är en svår konst och tar tid att lära sig och det är bara mängdträning som gäller. Det är därför en styrka om vi får in fler soldater som kan rida redan från början, säger han. 

Ett sätt att få fler som redan kan rida att söka sig till den beridna högvakten är att rikta marknadsföringen mot miljöer där denna grupp finns. 

– Det vi försöker göra nu är att vara mer på mässor som har koppling till hästsport för att marknadsföra oss och förhoppningsvis kunna rekrytera fler ryttare. Vi planerar också att sätta upp posters på ridskolor, säger han. 

En annan fråga som ingår i utredning är att fundera kring vilka hästar som ska ingå i vaktparaden i framtiden. I dag används fuxfärgade svenska varmblod, enbart valacker, med en mankhöjd mellan 165 och 175 centimeter. 

– Det föds runt 200 fölhingstar som är svenska varmblod och fux. Av dessa ska vi plocka ut mellan sex till åtta unghästar varje år, i konkurrens med alla andra. En hel del försvinner direkt, för de ska till tävlingsverksamhet.

Han berättar att hästaveln i Sverige går allt mer mot tävlingsinriktning. Och beridna högvakten vill inte ha några tävlingshästar. Arne Wuolo berättar att en utmaning är att de svenska varmbloden blir allt ”högre i blod”, det vill säga känsligare och nervigare. En dålig kombination om hästarna ska ingå i den beridna vaktparaden och rida i formation i centrala Stockholm. 

– Vi vill ha lugna hästar med ett bra temperament. Vi vill dessutom att de ska ha rätt exteriör. Det gör att vi inte får så många hästar kvar att välja på. Därför tittar vi nu också på hur vi på ett bättre sätt ska hitta rätt hästar för vår verksamhet, säger han. 

Han nämner att det i diskussionerna talas om att eventuellt lämna fux och övergå till bruna hästar för att utöka urvalet, men ingenting är ännu bestämt. 

– Min utmaning är att hästarna blir nervigare och Stockholms gator blir allt trängre. Det byggs breda cykelbanor och trottoarer vilket gör att hästarna kommer närmare publiken. Det i kombination med hästarnas allt hetare temperament och personalens nedåtgående ridförmåga, den ekvationen är mitt största huvudbry just nu, säger Arne Wuolo.

Utredningen som heter ”Kunskapsutredning om hästhållning och ridkonst” ska vara färdig innan årets slut. I arbetsgruppen finns representanter från Försvarsmakten och Föreningen beridna högvakten. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.
I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.
Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post