Den ryska mediestrategin är långsiktig 

Informationsspridning har kommit att spela en enormt stor roll i både krig och politik. Ryssland hade länge förberett invasionen av Ukraina genom ett konsekvent intrummande av ett antal negativa narrativ om Ukraina i statsmedia där ukrainare omgestaltades från bröder till nazister och fiender. Forskning visar att den ryska propagandan har nått vissa framgångar även utanför det egna landets gränser.

Forskning visar att den som följer rapporteringen i rysk statskontrollerad media i högre grad än andra håller med om innehållet i dessa mediekanaler. Det gäller i såväl USA som i Sverige.

Norges sak är vår!” Så avslutade min farfar, riksdagsmannen Ruben Wagnsson, ett tal i första kammaren i mars 1941. Men orden nådde aldrig pressen. Utrikesminister Christian Günther ansåg att de var för farliga.

Händelsen illustrerar skillnaden mellan dåtid och nutid, mellan en värld där traditionella medier var det enda sättet att nå ut på bred front och dagens nya mediesamhälle. Informationsspridning har kommit att spela en stor – ibland avgörande – roll i både krig och politik. Zelenskys budskap i Kiev strax efter den ryska invasionen ”Jag är här…”, och ukrainska soldaters utrop ”Russian warship, go fuck yourself”… bidrog exempelvis rimligen till att väsentligt stärka sammanhållning, stridsvilja och omvärldens stöd.

Det finns en demokratisk potential i användandet av sociala medier. Stater och organisationer drar också fördelar av att snabbt och brett kunna nå ut till olika publiker. Den svenska Försvarsmakten har dragit nytta av sociala medier under lång tid. Redan på 2010-talet sysslade exempelvis försvarsmaktsbloggare, parallellt med fristående bloggare, med att beskriva och analysera Afghanistaninsatsen. Försvarsmakten arbetade vid denna tiden också med att professionalisera myndighetens kommunikationsverksamhet. En intervju-studie vi utförde tyder på att ledningen såg sociala medier som en möjlighet, snarare än som ett problem. 

En enkätstudie som inkluderade 26 europeiska försvarsmakter visar dock att det saknades ett gemensamt förhållningssätt till sociala medier. Bristen på övergripande strategi på EU- och Natonivå vittnar om att europeiska försvars-makter var sent ute med att ta sprängkraften i sociala medier på allvar – i alla fall om man jämför med den ryska ledningens systematiska arbete med informationspåverkan som pågått ända sedan 1990-talet och det andra Tjetjenienkriget.

» Det finns en demokratisk potential i användandet av sociala medier. Stater och organisationer drar också fördelar av att snabbt och brett kunna nå ut till olika publiker. «

Internt har den ryska regimen enat de officiella narrativen, begränsat fria medier och rensat ut oliktänkande individer. Externt har man bedrivit informationspåverkan bland annat genom de statsfinansierade nätplattformarna Sputnik och RT. Forskning har identifierat försök till och viss framgång med valpåverkan gentemot bland annat USA, Tyskland och Frankrike.

Ryssland hade också länge förberett för invasionen av Ukraina genom ett konsekvent intrummande av ett antal negativa narrativ om Ukraina i statsmedia. Ukrainare omgestaltades i media från ”bröder” till ”nazister” och ”fiender”. Det här är en del av en officiell strategi som speglas i policy-dokument i vilka information ses som en del av säkerhetspolitiken. 

Ryssland är inte ensamt om att bedriva informationspåverkan mot andra länder. En rad auktoritära och semi-auktoritära regimer lägger kontinuerligt stora resurser på informationspåverkan riktad mot medborgare i andra länder, genom vad som ska verka som normal och attraktiv nyhetsrapportering. Ryssland har dock lagt osedvanligt stora resurser på sin informationspåverkan. Det finns en stor uppsättning ryska statligt styrda engelskspråkiga mediekanaler, som är sammanlänkande och används i påverkanssyfte.

Bradshaw med kollegor visar exempelvis i artikeln ”Playing Both Sides: Russian State-Backed Media Coverage of the #BlackLivesMatter Movement” hur olika sådana kanaler användes under BLM-protesterna 2020 för att ”elda på” meningsmotståndare från båda sidor, i syfte att destabilisera och polarisera. 

Rysslands strategi är mycket långsiktig. Den går bland annat ut på att ihärdigt pumpa ut ett begränsat antal centrala narrativ, för att mer eller mindre hjärntvätta åhörarna. Det skedde inför invasionen i Ukraina och det har skett när nätplattformarna RT och Sputnik beskrivit Sverige i mycket negativa ordalag ända sedan 2015, för att försvaga landet, skapa splittring och om möjligt även under-minera nationell säkerhet. Detta är så mycket allvarligare, då forskning som utförts i USA och Ukraina tyder på att rysk informations-påverkan kan ha effekt på politiska åsikter.

Det här gäller även i den svenska kontexten. Artikeln ”The paperboys of Russian messaging: RT/Sputnik audiences as vehicles for malign information influence” bygger på en nationell representativ enkät genomförd 2020 med hjälp av Novus.

Resultaten visar att svenskar som konsumerar RT och Sputnik i högre grad än icke-konsumenter håller med om innehållet. RT/Sputnik-läsarna är både mer negativa till exempelvis feminism och HBTQ-frågor och har en mer positiv syn på Ryssland. 

Resultaten tyder också på en förvånansvärt hög konsumtion. Hela sju procent uppger att de tar del av RT/Sputnik; fem procent mer sällan och två procent varje vecka eller månad. Det finns konsumenter i alla åldersgrupper, bland båda könen och bland anhängare av alla politiska partier, men män och yngre är tydligt överrepresenterade.

Nästan tre av fyra RT/Sputnik-konsumenter är män, och den yngsta åldersgruppen är tydligt överrepresenterad. Var femte man i åldern 18-29 år sade sig läsa RT och/eller Sputnik. RT/Sputnik-konsumenter skiljer också ut sig i vissa andra hänseenden. Jämfört med icke-konsumenter stödjer de i högre utsträckning utomparlamentariska partier och Sverigedemokraterna samt i viss mån Vänsterpartiet. De avviker också genom sin mycket höga konsumtion av såväl inhemska som utländska medier. De är mer benägna att diskutera nyheter – med undantag för nyheter från traditionella svenska medier – i verkliga livet. De är samtidigt mer skeptiska till alla typer av media och journalism, förutom svensk alternativmedia, RT och Sputnik.

Trots denna skepsis är de mer benägna än icke-konsumenter att sprida medieinnehåll på sociala medier. De är också mer villiga att sprida nyheter utan att veta ursprunget och även när de misstänker att innehållet inte är sant. Detta tyder på att de har god potential i att förstärka RT/Sputniks budskap genom spridning. 

Vad kan man då göra för att bemöta detta? Långsiktiga strategier är viktiga, som att försöka öka kunskaper om informationshantering, exempelvis i skolan, på arbetsplatser och bland äldre.

Utbildning i källtillit är dock kanske ännu viktigare än sådan i källkritik, i en tid då vissa har börjat slå ifrån sig även kvalitetsjournalistik, forskningsresultat och myndighetsinformation. Det gäller att vara uppmärksam, men inte uppgiven, inför informationsfloden i dagens samhälle och att ha ett lagom kritiskt förhållningssätt till information.

Överkritiska individer riskerar att landa i konspirationsteorier, vilket är en styggelse, som kan öka i takt med populismen. 

Vissa åtgärder mot informationspåverkan är mer drastiska än andra och lämpligheten i dem förtjänar att diskuteras. EU har exempelvis etablerat ”East Stratcom Taskforce”, som tillgriper tveksamma metoder för att bemöta rysk desinformation.

En annan kontroversiell åtgärd är förbud. Drygt 70 år efter censuren av min farfars uttalande, den 27 februari 2022, beslöt EU att blockera RT och Sputnik. Beslutet kan förvisso debatteras. Men det är en tydlig illustration av att politiker ser mycket allvarligt på problemet med illasinnad informationspåverkan, som bland annat kan bidra till att polarisera samhällen och underminera tilltron till politiker, myndigheter och medier.

Hur gick det då för Ruben Wagnsson? Han blev nog lite arg, men fortsatte att arbeta för Norges sak på en mängd olika vis och tilldelades 1951 det norska storkorset, Sankt Olavs orden, för sina insatser.

Charlotte Wagnsson, FHS, 2022_webb
Charlotte Wagnsson, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan och forskar om rysk informationspåverkan via digitala medier.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Förra våren tecknade Försvarets materielverk, FMV, avtal om nya eldhandvapen till Försvarsmakten. Vid FMV:s provplats i Karlsborg pågår nu provskjutning av automatkarbin 24, skriver FMV i en artikel. Under våren kommer runt 200 vapen att levereras till Försvarsmakten som ska användas vid truppförsök.
Vid FMV:s provplats i Karlsborg pågår nu provskjutning med självskyddsvapen, SSV 24. Vid slitageskjutningen mäter FMV bland annat eld- och utgångshastighet och träffbild.

Försvarsmakten har länge haft behov av att modernisera sina eldhandvapen. Våren 2023 tecknade Försvarets materielverk, FMV, ett ramavtal med den finska leverantören Sako om nya eldhandvapen. Vid FMV:s provplats i Karlsborg pågår nu provskjutning med självskyddsvapen, SSV 24, automatkarbinen i kaliber 5,56, skriver myndigheten i en artikel. Försvarsmaktens benämning på vapnet är automatkarbin 24.

– Vi gör en slitageskjutning, vilket innebär att vi under testperioden skjuter 30 000 skott med ett vapen. Antalet skott motsvarar vapnets livslängd. Vi ser så att alla delar håller, att inget går sönder och att vapnet fungerar enligt krav, säger Tony Ferm, systemingenjör vid FMV test och evaluering, i artikeln på FMV:s webbplats.

Innan leverans sker till Försvarsmakten genomför FMV verifiering och validering av de nya eldhandvapnen. I det här fallet innebär det att provskjutningen görs enligt Natostandard D14, skriver FMV. I standarden står beskrivet vilka krav som vapnet ska klara, hur testet ska genomföras och hur man ska bedöma fel som kan uppstå, som exempelvis eldavbrott.

» Hittills har vi skjutit 15 000 skott och vi har bara bytt pipa och slutstycke. Så vapnet håller mer än vad leverantören lovat. «

Vid slitageskjutningen mäter FMV bland annat sådant som eld- och utgångshastighet och träffbild. Säkerhetsgränser fastställs också, som hur många skott man kan skjuta innan pipan behöver bytas och hur mycket man kan skjuta innan vapnet blir för varmt, skriver FMV.

Syftet med verifieringen och valideringen är att kontrollera att vapnen uppfyller de krav som Försvarsmakten ställt. Leverantören Sako har också genomfört slitageskjutningar.

– Vi måste verifiera deras resultat. En skillnad mellan leverantören och FMV är att vi skjuter med olika ammunition, de använder Natoammunition medan vi skjuter med den ammunition som Försvarsmakten använder, säger Tony Ferm i artikeln. 

Hittills har provskjutningen av självskyddsvapen, SSV 24, gått bra, enligt Försvarets materielverk.

– Vi skjuter 2 000 skott om dagen, vilket är vad en soldat gör på ett år. Hittills har vi skjutit 15 000 skott och vi har bara bytt pipa och slutstycke. Så vapnet håller mer än vad leverantören lovat, säger Niklas Magnusson, FMV verksamhetsområde armé, som ansvarar för verifieringen av eldhandvapnen, i artikeln.

Under våren, när verifieringen av vapnen är klar, kommer FMV att leverera runt 200 vapen till Försvarsmakten som ska användas vid truppförsök. Innan årets slut kommer FMV att leverera mellan 5 000 och 7000 vapen till Försvarsmakten, skriver FMV.

I ett nyhetsbrev från arméns införandegrupp för eldhandvapen den 23 februari står att leveranser av vapen kommer att ske i mindre omgångar över tid istället för större engångsleveranser. ”Det gör att fler vapen kommer på plats tidigare och underlättar även för logistiken vid mottagandet”, skriver överste Michael Carlén, chef för Fjärde brigaden och införandeledare för nya eldhandvapen i nyhetsbrevet.

Han fortsätter: ”Med nuvarande tidslinjal kommer de första leveranserna påbörjas under våren 2024 för att därefter skalas upp under resten av året. De initiala vapnen kommer att användas för utbildning av instruktörer och tekniker för att därefter övergå i truppförsök på förband. Utbildningen för instruktörer liksom utbildningen för tekniker är båda planerade att genomföras under våren.”

De förband som initialt är utpekade för inledande truppförsök är K 4, F 21, Amf 1 samt P 7, skriver införandeledaren. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Ett fel i en nödutfällningsventil var den utlösande faktorn när ett Jas 39 C Gripen landade i för hög fart och utan bromsförmåga på Ronneby flygplats i november 2022. Nu vill Statens haverikommission att såväl Försvarsmakten som flygplanstillverkaren Saab vidtar åtgärder.
Under en mörkerövning vid F 17 drabbades ett av flygplanen av en felindikation på landningsstället. Piloten avbröt och gjorde en nödlandning i Ronneby med skador på planet som följd. Vid utredningen fann man att liknande incidenter också hänt i Ungern och Grekland.

Den 7 november 2022 genomförde flera förband från Blekinge flygflottilj, F 17, en mörkerövning öster om Öland. Cirka 40 minuter in i övningen fick piloten i ett av planen en felindikation om att landstället inte var låst i uppfällt läge. Därefter följde en rad felmeddelanden och varningar och styrförmågan försämrades.

Piloten avbröt övningen och vände tillbaka mot flygplatsen i Ronneby där han tvingades landa i för hög fart och utan fungerade bromsar på hjulen. Flygplanet stoppades av utrullningsnätet, 111 meter efter asfaltskanten på landningsbanan. Piloten klarade sig oskadd men planet fick omfattande skador.

– Händelsen var allvarlig. Piloten hamnade i en komplex situation med flera följdfel och han fick en massa varningar som gjorde det svårt att tolka vilken felbild han hade. Det var ett svårt läge, men piloten hanterade det på ett bra sätt, säger Håkan Josefsson, utredare vid Statens haverikommission (SHK). 

Enligt SHK:s rapport som publicerades i början av februari utlöses problemen av ett fel i en nödutfällningsventil som i sin tur triggade igång en mängd andra fel och varningssignaler. I rapporten lyfts också en liknande händelse med ett Jas-plan i Ungern 2015 fram. Även i Grekland uppdagades 2007 ett fel i samma ventilenhet på ett Jas Gripen, men den gången upptäcktes felet innan planet hunnit lyfta från marken.

Efter haveriet i Ronneby har Saab återkallat alla nödutfällningsventiler som är mer än 20 år gamla och även vidtagit vissa andra åtgärder.

» Det var ett svårt läge, men piloten hanterade det på ett bra sätt. «

Med hänsyn till de tidigare händelserna, borde Saab ha agerat tidigare?

– Det är svårt för oss att svara på. Vi har inte kunnat ta del av den ungerska haveriutredningen i sin helhet och händelsen i Aten har vi bara hört talas om, säger Håkan Josefsson.

Utöver det som redan har gjorts vill Statens haverikommission att det genomförs en översyn av felpresentationslogiken i den aktuella flygplansmodellen för att minska arbetsbelastningen för piloten om något liknande skulle inträffa igen.

Håkan Josefsson-SHK-2024
Håkan Josefsson, utredare vid Statens haverikommission

I samband med haveriet i Ronneby uppdagades också problem i kommunikationen mellan den kommunala räddningstjänsten, SOS alarm och den militära räddningsstyrkan inne på flygflottiljen. Missförstånden som uppstod ledde till att räddningsinsatsen blev fördröjd med någon minut.

– I det här fallet var det ingen fara och piloten kunde ta sig ur planet på egen hand. Men om det hade brunnit eller blivit ett större skadeutfall hade tiden varit kritisk och det är därför vi ger rekommendationen att Försvarsmakten och SOS alarm ska säkerställa att kommunikationen mellan dem fungerar, säger Håkan Josefsson.

Senast den 6 maj ska besked om vidtagna åtgärder lämnas till SHK.

Statens haverikommission riktar följande rekommendationer med anledning av olyckan vid Blekinge flygflottilj

Försvarsmakten rekommenderas att:

• I samråd med Saab AB analysera vilka säkerhetsvinster och effekter i övrigt en ändrad delkretsavstängningslogik i hydraulsystemet för Jas 39 Gripen skulle innebära.

• Utvärdera räddningsinsatsen i syfte att säkerställa en tillfredsställande radiokommunikation mellan militära flygplatsers räddningsstyrka och kommunal räddningstjänst.

Saab AB rekommenderas att:

• Genomföra en översyn av felpresentationslogiken i Jas 39 Gripen vid återkommande fel i syfte att minska arbetsbelastningen för piloten vid en liknande händelse.

• Vidta åtgärder för att säkerställa att felpresentationslogiken i Jas 39 Gripen ger piloten en tydlig varning vid totalt bromsbortfall.

SOS alarm rekommenderas att:

• Sprida erfarenheterna från den aktuella larmhanteringen till övriga larmcentraler inom SOS alarm.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Svenska stabsofficerare kommer att delta i den EU-ledda insatsen Aspides i Röda havet. Det står klart efter ett beslut från regeringen på torsdagen. Operationen ska skydda civila fartyg i Röda havet mot attacker från bland annat Huthirebellerna.
En italiensk fregatt eskorterar ett civilt handelsfartyg i operation Aspides. Foto: Italienska marinen.

Efter huthiernas attacker mot internationell sjöfart i Röda havet beslutade EU:s utrikesråd i februari att inrätta en militär marin insats som ska bidra till att skydda civila fartyg i området.

Sjöfartsskyddsinsatsen Eunavfor Aspides, eller operation Aspides, har i uppgift är att ledsaga och skydda fartyg mot attacker i Röda havet och i närliggande områden. På torsdagen kom beskedet att regeringen ger Försvarsmakten i uppdrag att placera upp till tio stabsofficerare i den EU-ledda insatsen.

– Sverige värnar rätten till en fungerade och fri internationell sjöfart. Attackerna mot civila fartyg är ett allvarligt hot mot detta och behöver motverkas. Sveriges bidrag till EU-insatsen Eunavfor Aspides är därför viktigt för vår gemensamma säkerhet, säger försvarsminister Pål Jonson (M) i ett pressmeddelande.

» Sverige värnar rätten till en fungerade och fri internationell sjöfart. «

Ambitionen är att ha officerare på plats i början av mars, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats. Inledningsvis planerar Försvarsmakten för att ha tre stabsofficerare på det operativa högkvarteret i Larissa i Grekland. En stabsofficer kommer också att placeras på styrkans ledningsfartyg ute till havs, enligt myndigheten.

Operationsområdet sträcker sig främst över de stora sjö- och handelsvägarna i Röda havet samt i vattnen utanför Yemen och Oman.

Beslutet om svenskt deltagande med upp till tio stabsofficerare i Eunavfor Aspides gäller fram till och med den 19 februari 2025.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.