Senast publicerat
Senast publicerat:

Vi kommer aldrig att ge oss – det här är bara början

Lars Fresker, Förbundsordförande
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande.
Detta är en ledare. Officersförbundets presidium lyfter i varje nummer av Officerstidningen fram de viktigaste ståndpunkterna som förbundet just nu driver.

Sjömän som först får nya löner men som myndigheten några veckor senare försöker sänka igen, GSS/K som tvingas sluta fast de vill jobba kvar och nära hälften av flygvapenpiloterna är på väg att ta tjänstledigt eller sluta på grund av missnöje med pensions- och lönevillkor. Rapporteringen kopplat till Försvarsmaktens personalförsörjning har varit så omfattande den här sommaren att den till och med lett till att myndigheten kallats till ett extra möte med Försvarsutskottet i augustihettan.

Där diskuterades framförallt den sistnämnda frågan – den om piloterna – som av flygvapenchefen själv beskrivits som en kris. En kris som myndigheten först ville lösa genom ”samtal”. Men efter hårt tryck från oss i Officersförbundet hemställde Försvarsmakten till sist hos Arbetsgivarverket om ett mandat att omförhandla villkoren i pensionsavtalet (PA 16) för de piloter som över en natt fick sin pensionsålder höjd med över tio år utan någon som helst kompensation. Efter att Arbetsgivarverket haft ett extra styrelsemöte har nu den dörren öppnats och det är bra, om än väldigt, väldigt sent.

Inte bara pilotkrisen utan också de andra exemplen jag lyfte i inledningen av texten –för att inte tala om det slutliga införandet av trebefälssystemet – borde rimligen mana till eftertanke hos Försvarsmaktens högsta ledning. Möjligen är det också det som skett – i en dagorder den 18 augusti skriver ÖB att han den första november ska ge ett militärt råd till regeringen om myndighetens fortsatta utveckling och inriktning och där kommer förslag och åtgärder inom personalområdet vara ”en viktig del”.

»Känslan av en vändning under galgen är ändå väldigt närvarande.«

Det är bra. Och vi är beredda att vara en aktiv part i det arbetet. Men känslan av en vändning under galgen är ändå väldigt närvarande – bara fyra dagar tidigare sa nämligen personaldirektören Klas Eksell: ”Rekryteringen går bra. Vi är attraktiva”, i en intervju med TT. Och under Officersförbundets seminarium i Almedalen, uttryckte Försvarsmaktens representant, arméchefen Karl Engelbrektson med emfas ”vi måste ta ansvar för skattebetalarnas pengar”, när frågan om högre löner för den militära personalen kom upp. 

Klas Eksell lämnar nu posten som personaldirektör för att gå i pension. Vi har under åren haft många samtal och diskussioner. Ibland har vi varit överens, andra gånger har vi stått milsvid ifrån varandra i våra uppfattningar. Men en sak vill jag ge Klas: en eloge för hans engagemang. Våra vägar har korsats många gånger genom åren och – oavsett befattning – har Klas Eksell alltid gjort sitt yttersta för att lösa sina tilldelade uppgifter.

En ny personaldirektör är nu på väg att rekryteras. Jag hoppas att den individen kommer till sitt nya jobb full av energi, när nu även ÖB har satt ljus på personaltjänsten. För oaktat de positiva tongångarna i ÖB:s dagorder så har vi bestämt oss. Vi kommer aldrig ge oss vad gäller högre löner till den militära personalen, bättre pensionsvillkor för alla yrkesofficerare och tillsvidareanställning för GSS/K. Det här är bara början. 

Stockholm, 22 augusti 2022

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Överbefälhavaren fattade den 7 maj beslut om slutligt införande av trebefälssystemet. Officersförbundet har sedan beslutet fattades arbetat med att utreda huruvida beslutet kan anses rättsligt felaktigt i något avseende. Förbundets utredning visar att det endast är möjligt att förhandla och eventuellt tvista utifrån varje individs förutsättningar.

    Cecilia Gustafsson
    Joel Thungren/Försvarsmakten
    20201013_joethu01_SUSA_P18_52

    Överbefälhavarens beslut vilar på den rättsliga grunden att arbetsgivaren har den ensidiga rätten att besluta hur verksamheten ska organiseras, hur organisationen ska se ut, samt vilka krav som detta ställer på de anställda. Det är med andra ord inte möjligt att tvista om Försvarsmaktens behov av officerare och specialistofficerare. Det är inte heller möjligt att tvista om hur många av varje personalkategori som behövs, vilka krav som ställs på de anställda eller kraven för att få en viss tjänstegrad. Officersförbundet kan endast förhandla och eventuellt tvista utifrån varje individs förutsättningar. Därför arbetar Officersförbundets kansli och styrelse för närvarande med fördjupade förberedelser och med att ta fram en intern skrift med riktlinjer till officersföreningarna för hur förhandlingarna och de eventuella tvisterna ska hanteras. 

    – Officersförbundet har gjort ytterligare utredningar kring arbetsrätt och förvaltningsrätt och anlitat advokat, och detta är vad vi landat i. Förbundet kan inte hävda att beslutet är rättsligt fel ur ett generellt perspektiv och därmed finns inga reella möjligheter att driva detta rättsligt ur ett kollektivt perspektiv. Det kan dock finnas individuella enskilda fall som förbundet kan driva, säger förbundsdirektör Johan Hansson.

    »Förbundet kan inte hävda att ­beslutet är rättsligt fel ur ett generellt perspektiv.«

    När det gäller det arbetsrättsliga beslutet att individen ska byta personalkategori så ska det prövas utifrån sakliga grunder. De sakliga grunderna baseras på Försvarsmaktens behov av kompetens utifrån de uppgifter som Försvarsmakten ska lösa, samt på lagen om anställningsskydd (LAS). LAS skyddar individen så att denne kan behålla sin anställning och att anställningen så långt som möjligt motsvarar det som arbetstagaren och arbetsgivaren kommit överens om vid anställningen. Det är fortsatt anställning som yrkesofficer som skyddas av LAS. Men arbetsgivaren ska förhandla innan beslutet om ändringen av personalkategori fattas. Förhandlingen handlar då om hur individen ska ges de bästa förutsättningarna att möta den förändrade organisationen och de förändrade kraven som ställs på den anställde.

    När det gäller beslutet om vilken tjänstegrad som individen ska inneha ska även det fattas utifrån saklig grund, vilket syftar på de lagar, förordningar och föreskrifter som finns. Vilken tjänstegrad individen ska ha framgår av Försvarsmaktens föreskrifter. Det finns inte något hinder för arbetsgivaren att fatta beslut om ny tjänstegrad. Det som kan prövas rättsligt är om Försvarsmakten inte följer sina egna föreskrifter. Det som är möjligt att tvista om är vad arbetsgivaren måste göra för att individen ska kunna behålla sin anställning och vad individen skäligen måste göra för att kunna behålla sin anställningen – det vill säga vad arbetsskyldigheten är. 

    – Officersförbundets kansli och styrelse fortsätter sitt arbete genom att göra förberedelser för att stödja officersföreningarna i de här kommande lokala förhandlingarna och för att i eventuella fall förbereda för centrala förhandlingar, säger Johan Hansson. 

    Ur arkivet: