Senast publicerat
Senast publicerat:

Anställdas bild av Försvarsmakten som arbetsgivare ska fördjupas i ny studie

I höst ska runt 50 medarbetare från olika delar av organisationen djupintervjuas om hur de uppfattar Försvarsmakten som arbetsgivare. Undersökningen, som genomförs på uppdrag av Försvarsstabens hr-avdelning, ska ge fördjupade insikter om vad de anställda är nöjda med – och vad som behöver utvecklas.

Josefine Owetz
Omkring 50 anställda från olika delar av Försvarsmakten ska djupintervjuas i studien. Deltagarna får först svara på screeningfrågor för att säkerställa bred representativitet.

Foto: Joel Thungren

Den 1 oktober publicerades en artikel på Försvarsmaktens intranät Emilia med rubriken: ”Är du intresserad av att delta i en undersökning om Försvarsmaktens som arbetsgivare?”. I texten framgår att det hösten 2025 ska genomföras en enkät där medarbetare får möjlighet att dela sina erfarenheter och synpunkter om hur det är att arbeta i Försvarsmakten.

”Undersökningen ska ge en fördjupad och mer grundlig förståelse för hur Försvarsmakten uppfattas som arbetsgivare samt vad som kan utvecklas. Vi kommer specifikt att titta på arbetsgivarerbjudandet och vad som uppfattas som positivt och vad som upplevs saknas”, skriver Moa Björck, tillförordnad sektionschef vid arbetsgivarutvecklingssektionen på Försvarsstabens hr-avdelning, i en skriftlig kommentar.

Runt 50 anställda från olika delar av Försvarsmakten ska djupintervjuas i arbetet. Moa Björck berättar att de som frivilligt anmäler sig till undersökningen först får svara på ett antal screeningfrågor om kön, organisationsenhet, personalkategori samt hur nöjd man är med Försvarsmakten som arbetsgivare på en skala från 1 till 10 för att få en bred representativitet.

”Därefter görs ett urval och intervjutider bokas in”, skriver hon. Intervjuerna görs av undersökningsföretaget Beyond Research.

Vi kommer specifikt att titta på arbetsgivarerbjudandet och vad som uppfattas som positivt och vad som upplevs saknas.

Är 50 individer tillräckligt för att besvara frågor om hur Försvarsmakten uppfattas som arbetsgivare?

”Undersökningen bygger på 50 djupintervjuer, cirka åtta per målgrupp. Det är ett antal som är tillräckligt för att uppnå kunskapsmättnad, det vill säga det antal där nya intervjuer bekräftar tidigare resultat och inte längre tillför ny information. Metoden gör det möjligt att få fördjupade insikter i medarbetares erfarenheter, drivkrafter och upplevelser av Försvarsmakten som arbetsgivare som inte alltid fångas i enkäter”, skriver Moa Björck.

Genom samtalen hoppas Försvarsmakten få en förståelse för hur medarbetare upplever sin arbetsmiljö, kultur och ledarskap.

Vad ska denna undersökning besvara som inte omhändertas i Försvarsmaktens återkommande medarbetarundersökning, FM Vind?

”FM Vind ger en bredare bild av Försvarsmakten kopplat till exempelvis arbetsmiljö, ovälkommet beteende och arbetsverktyg. I den här undersökningen vill vi få en förståelse för hur man uppfattar Försvarsmakten som arbetsgivare och vad vi erbjuder våra anställda samt hur vi kan förbättra detta, både ur ett rekrytera- och behållaperspektiv.”

Liknande läsning:

Hur skiljer sig den här undersökningen från FM Vind och andra enkäter som de anställda redan svarar på idag?

”Det här är en mer djupgående undersökning än FM Vind, och är specifikt avgränsad till frågor kring Försvarsmaktens arbetsgivarerbjudande. FM Vind har i huvudsak ett kvantitativt och brett upplägg med svarsalternativ som utgår från skalor för att ge resultat på en övergripande nivå. Den nya undersökningen utgår istället från en frågeguide där man under en timme har en diskussion med utvalda representanter för att få en djupare förståelse för hur Försvarsmakten uppfattas som arbetsgivare, och vi får även möjligheten att ställa följdfrågor och utforska svaren på detaljnivå.”

I artikeln på Emilia om undersökningen har anställda i kommentarsfältet lyft frustration över att ännu en undersökning ska genomföras – och vissa skriver att Försvarsmakten redan idag borde ha en insikt i hur man uppfattas som arbetsgivare av de anställda.

Vad tänker ni om kritiken som inkommit på undersökningen i artikeln?

”Vi vet att det finns en frustration i organisationen kopplat till våra anställdas arbetssituation. Det ser vi i våra mätningar och vi har därmed också full förståelse för att det kommer reaktioner när fler undersökningar genomförs. Samtidigt måste vårt utvecklingsarbete som arbetsgivare bygga på bra underlag och när vi nu tittar närmare på just arbetsgivarerbjudandet så ska undersökningen ses som en fördjupning och ett komplement till andra undersökningar för att kunna driva det arbetet vidare med större träffsäkerhet”, skriver Moa Björck.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ungdomar till välutbildade föräldrar med höga inkomster blir oftare antagna till militär grundutbildning än dem från socioekonomiskt svaga familjer. Bland värnpliktiga som utbildas mot befälsbefattning är skillnaderna som störst. Det visar en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut.

Linda Sundgren
Värnpliktiga vid Ledningsregementet.
Det finns ett tydligt samband mellan inskrivning till värnplikt och socioekonomisk status, visar en rapport från FOI. Ju högre utbildning föräldrarna har desto vanligare är det att bli inskriven till värnplikt.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

I höstas kom en rapport från Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) som visar att socioekonomisk status inte spelar någon roll för ungdomars inställning till värnplikten. Ungdomar till lågutbildade föräldrar med låga inkomster var ungefär lika intresserade av att göra lumpen som dem i andra samhällsklasser. Däremot finns det tydliga skillnader mellan olika socioekonomiska grupper utifrån vem som faktiskt gör lumpen.

Enligt FOI-studien, Vem får försvara Sverige, som publicerades under våren är ungdomar från resursstarka familjer överrepresenterade bland de värnpliktiga. Av de cirka 500 000 totalförsvarspliktiga födda mellan 2000 och 2004 som ingår i studien, har 42 procent högutbildade föräldrar. Bland dem som faktiskt skrivs in till värnplikt stiger andelen till närmare 60 procent.

– Värnplikten är inte den sociala smältdegel den en gång var. Många har fortfarande uppfattningen att värnplikten är en arena för social integration och att deltagandet i militären jämnar ut skillnaderna mellan olika samhällsklasser, men det stämmer inte, säger Peter Bäckström, forskare vid FOI som lett undersökningen.   

Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten

Skillnaderna mellan dem som vill göra värnplikten och de som får göra den, ökar i takt med föräldrarnas utbildningsnivå. Störst är överrepresentationen av ungdomar vars föräldrar har en forskarutbildning. Lägger man även till andra faktorer som om föräldrarna förvärvsarbetar eller inte och om familjen någon gång tagit emot ekonomiskt bistånd, blir skillnaderna ännu tydligare.

– Sammansättningen på dem som gör värnplikten liknar den vi ser på civila lärosäten. Även där är barn till socioekonomiskt starka föräldrar överrepresenterade. Egentligen är det inte särskilt konstigt, men jag tror inte att vare sig allmänheten eller politikerna alltid är medvetna om det, säger Peter Bäckström.

Peter Bäckström, FOI.

Peter Bäckström

Forskare på FOI

Studien visar också ett samband mellan socioekonomisk bakgrund och vilken sorts värnpliktsutbildning som individen genomför. Flest deltagare från resursstarka familjer är det bland dem som utbildas till en befälsbefattning. Närmare 70 procent av de som skrevs in på en längre befälsutbildning hade högutbildade föräldrar, vilket kan jämföras med 55 procent av de som utbildades mot en soldatbefattning.

Enligt rapporten motsvarar sammansättningen i värnpliktskullarna som går den längre befälsutbildningen, den fördelningen av studenter som råder på läkarprogrammet. Men den sociala snedrekryteringen beror inte på att Plikt- och prövningsverket gör något fel vid mönstring och uttagning till värnplikten. Peter Bäckström konstaterar att myndigheten följer de direktiv och lagar som politikerna beslutat om.

Ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra.

– Det handlar alltså inte om någon godtycklighet eller medveten särbehandling. Plikt- och prövningsverket har till uppgift att välja ut dem som är bäst lämpade för uppgiften och ungdomar från socioekonomiskt starka familjer presterar bättre på testerna än andra, säger han.  

Enligt Peter Bäckström är det av stor nytta för samhället att försvaret har tillgång till högpresterande ungdomar. Samtidigt konstaterar han att denna nytta måste vägas mot värnpliktens kostnader och att det ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är tveksamt om det är effektivt att blivande toppstudenter kommer in på arbetsmarknaden ett år senare än andra.

Det är heller inte säkert att de som antas till grundutbildningen också är de som är mest intresserade av att efter värnplikten ta anställning som soldat eller söka till Officersprogrammet. I slutändan är värnplikten också en rättvisefråga som handlar om vem som ska försvara Sverige.

– I fredstid kan det vara lätt att tänka på värnplikten som en utbildning eller ett privilegium.  Men i slutändan handlar det om att försvara Sverige och Nato och det är förenat med risker, säger Peter Bäckström och fortsätter:

– Till syvende och sist handlar det om vem som ska bära bördan av kriget. Man kan se värnplikten som en slags beskattning och i det perspektivet är frågan om vem som gör lumpen inte trivial.

Ur arkivet: