Senast publicerat
Senast publicerat:

Lägesrapport trebefäls­systemet – eventuella individuella prövningar väntar

Överbefälhavaren fattade den 7 maj beslut om slutligt införande av trebefälssystemet. Officersförbundet har sedan beslutet fattades arbetat med att utreda huruvida beslutet kan anses rättsligt felaktigt i något avseende. Förbundets utredning visar att det endast är möjligt att förhandla och eventuellt tvista utifrån varje individs förutsättningar.

Redaktionen
Joel Thungren/Försvarsmakten
Artikel från Officersförbundet.

Överbefälhavarens beslut vilar på den rättsliga grunden att arbetsgivaren har den ensidiga rätten att besluta hur verksamheten ska organiseras, hur organisationen ska se ut, samt vilka krav som detta ställer på de anställda. Det är med andra ord inte möjligt att tvista om Försvarsmaktens behov av officerare och specialistofficerare. Det är inte heller möjligt att tvista om hur många av varje personalkategori som behövs, vilka krav som ställs på de anställda eller kraven för att få en viss tjänstegrad. Officersförbundet kan endast förhandla och eventuellt tvista utifrån varje individs förutsättningar. Därför arbetar Officersförbundets kansli och styrelse för närvarande med fördjupade förberedelser och med att ta fram en intern skrift med riktlinjer till officersföreningarna för hur förhandlingarna och de eventuella tvisterna ska hanteras. 

– Officersförbundet har gjort ytterligare utredningar kring arbetsrätt och förvaltningsrätt och anlitat advokat, och detta är vad vi landat i. Förbundet kan inte hävda att beslutet är rättsligt fel ur ett generellt perspektiv och därmed finns inga reella möjligheter att driva detta rättsligt ur ett kollektivt perspektiv. Det kan dock finnas individuella enskilda fall som förbundet kan driva, säger förbundsdirektör Johan Hansson.

»Förbundet kan inte hävda att ­beslutet är rättsligt fel ur ett generellt perspektiv.«

När det gäller det arbetsrättsliga beslutet att individen ska byta personalkategori så ska det prövas utifrån sakliga grunder. De sakliga grunderna baseras på Försvarsmaktens behov av kompetens utifrån de uppgifter som Försvarsmakten ska lösa, samt på lagen om anställningsskydd (LAS). LAS skyddar individen så att denne kan behålla sin anställning och att anställningen så långt som möjligt motsvarar det som arbetstagaren och arbetsgivaren kommit överens om vid anställningen. Det är fortsatt anställning som yrkesofficer som skyddas av LAS. Men arbetsgivaren ska förhandla innan beslutet om ändringen av personalkategori fattas. Förhandlingen handlar då om hur individen ska ges de bästa förutsättningarna att möta den förändrade organisationen och de förändrade kraven som ställs på den anställde.

När det gäller beslutet om vilken tjänstegrad som individen ska inneha ska även det fattas utifrån saklig grund, vilket syftar på de lagar, förordningar och föreskrifter som finns. Vilken tjänstegrad individen ska ha framgår av Försvarsmaktens föreskrifter. Det finns inte något hinder för arbetsgivaren att fatta beslut om ny tjänstegrad. Det som kan prövas rättsligt är om Försvarsmakten inte följer sina egna föreskrifter. Det som är möjligt att tvista om är vad arbetsgivaren måste göra för att individen ska kunna behålla sin anställning och vad individen skäligen måste göra för att kunna behålla sin anställningen – det vill säga vad arbetsskyldigheten är. 

– Officersförbundets kansli och styrelse fortsätter sitt arbete genom att göra förberedelser för att stödja officersföreningarna i de här kommande lokala förhandlingarna och för att i eventuella fall förbereda för centrala förhandlingar, säger Johan Hansson. 

Liknande läsning:

Majoriteten av Officersförbundets medlemmar har frivilligt bytt personalkategori, men på flera förbanden pågår MBL-förhandlingar för de individer som vägrat omgalonera sig i samband med det slutliga införandet av trebefälssystemet.

Josefine Owetz
Peter-Löfvendahl_Officersförbundet_20211027_003_PRINTCROP

Officersförbundet har efter ÖB:s beslut, bland annat med hjälp av externa jurister, utrett huruvida det är arbetsrättsligt och förvaltningsmässigt tillåtet för arbetsgivaren att ensidigt kunna besluta om byte av personalkategori. Slutsatsen blev att myndigheten med mycket stor sannolikhet kan byta personalkategori på anställda mot deras vilja, men att varje fall måste prövas i förhandling, berättar Peter Löfvendahl, förbundssekreterare på Officersförbundet. 

– Arbetsgivarens rätt att arbetsleda sina medarbetare är vidsträckt. Men en viktig slutsats blev ändå att varje enskilt fall måste förhandlas individuellt, säger han.

För de individer som vägrat byta personalkategori sker nu MBL-förhandlingar runt om på förbanden. MBL står för medbestämmandelagen och innebär bland annat att arbetsgivaren måste avvakta med sitt beslut tills förhandlingar genomförts med arbetstagarorganisationerna. I mitten av december pågick förhandlingar för ett 50-tal medlemmar. När dessa är avslutade kan arbetsgivaren sedan slutligen fatta sitt beslut, även om facket sagt nej. 

– Ja, så är regelverket utformat. Vi har ingen vetorätt, men om vi fortfarande anser att ett beslut är felaktigt kan vi välja att påkalla en tvist. Som vi tidigare informerat om är dock möjligheten att tvista och få en bestående förändring av beslutet att byta personalkategori väldigt begränsad. Lagen skyddar mot uppsägning men skyddet mot dåliga arbetsgivarbeslut i övrigt är näst intill obefintlig.

Har någon förhandling hittills lett till att arbetsgivaren ändrat sitt beslut?  

– Officersföreningarna har inom ramen för samverkan gjort ett gediget arbete för att så få som möjligt ska bli tvingade. Förhandlingarna handlar nu om de fall där cheferna inte får ändra sig och besluta annorlunda för individen, oavsett hur dumt eller fel det blir för Försvarsmakten. Något ändrat beslut har vi dock inte lyckats förhandla fram ännu. Men det återstår ett antal OrgE där förhandlingarna inte är slutförda, säger Peter Löfvendahl.

Ur arkivet: