Senast publicerat
Senast publicerat:

Kadett som JO-anmälde kontrollen på Karlberg: ”Oro för repressalier”

I veckan kom beskedet att Justitieombudsmannen, JO, inleder en granskning av militärpolisens kontroll av samtliga kadetters bostadsutrymmen på Militärhögskolan Karlberg i höstas. En av de kadetter som anmälde händelsen till JO känner nu en oro för att utsättas för repressalier från Försvarsmakten. Stefan Smedman, chef för Försvarsstabens utbildningsavdelning, skriver följande i en kommentar: "Några repressalier är överhuvudtaget inte aktuella".

Josefine Owetz
I november genomförde militärpolisen en genomsökning av kadettbostäder på Militärhögskolan Karlberg. Den 7 februari kom beskedet att JO inleder en granskning av händelsen.

Foto: Caisa Rasmussen/TT

Det var den 20 november som militärpoliser från Första militärpolisbataljonen vid Livgardet genomförde en genomsökning av kadetternas boende- och studieutrymmen på Militärhögskolan Karlberg, något som Officerstidningen var först att rapportera om.   

Kontrollen anmäldes till Justitieombudsmannen, JO, av tre kadetter. I varsin anmälan till JO förde de fram klagomål mot Försvarsmakten med anledning av händelsen och ifrågasatte huruvida Försvarsmakten hade lagligt stöd att genomföra sökning av samtliga rum. Den 7 februari kom beskedet att JO inleder en granskning.

En av kadetterna som anmälde, och som vill vara anonym, berättar för Officerstidningen att den nu är rädd för att anmälan ska leda till repressalier från Försvarsmakten.

– Först tyckte jag att det var bra att JO ska inleda en granskning. Eftersom jag valde att anmäla så känns det givetvis bra att de går vidare. Men sedan är jag också väldigt orolig för att detta ska drabba mig i framtiden och att jag kommer att utsättas för repressalier. Jag är rädd för att min anmälan, direkt eller indirekt, kommer att påverka mitt fortsatta arbete i Försvarsmakten, säger kadetten.

Jag är rädd för att min anmälan kommer att påverka mitt fortsatta arbete i Försvarsmakten

Vad är du rädd för ska hända?

– Jag är orolig för att detta ska påverka min karriär. Jag pratade med en kollega som gjorde den andra anmälan och som också är orolig nu. Vi är inte anställda. Vi befinner oss i en känslig situation där vi inte har något att luta oss tillbaka på. Premissen för att vi ska kunna bli anställda efter examen är att Militärhögskolan Karlberg rekommenderar oss som lämpliga. Det är en otroligt subjektiv process och upplevelsen som finns hos oss kadetter är att det kan sluta lite hur som helst. Det är skolan som har hela bedömandet på sin sida och vi har inget att säga till om, säger kadetten.

Militärhögskolan Karlberg skriver i en kommentar till Officerstidningen att de välkomnar en granskning. Känns inte det betryggande?

– Nej, inte alls. Det var också något som jag pratade om med min kollega. De säger att de välkomnar en granskning, men det upplevs inte från oss som det. De har inte heller kommunicerat något alls till oss kadetter om att JO nu inleder en granskning.

En anmälan till JO blir allmän handling och innehållet, däribland anmälarens namn, är uppgifter som är offentliga. Kadetternas anmälningar har också kommit Försvarsmakten tillhanda i samband med att JO skickade sin remiss till myndigheten.

Liknande läsning:

Justitieombudsmannen utreder normalt inte anonyma anmälningar. Kadetten berättar att den ångrar att anmälan till JO gjordes under eget namn, men konstaterar också att en anonym anmälan troligen inte hade lett till en JO-utredning.

– Det kändes så tveksamt när rutinkontrollen genomfördes och jag hade en otroligt dålig magkänsla när det hände. Jag kände mig tvungen att anmäla, säger kadetten.

Niklas Englund, kommunikationschef på Militärhögskolan Karlberg, skriver i en kommentar att: ”Vi har redan tidigare svarat att vi ser positivt på den JO-anmälan som lämnats in. Utöver detta ser vi ingen anledning att kommentera det pågående ärendet ytterligare.”

Han har avböjt att svara på frågor om hur Militärhögskolan Karlberg ser på den oro för repressalier som kadetten har. 

Officersförbundets ombudsman David Lidwall har ett särskilt ansvar för Officersförbundets studerandemedlemmar. Han ser allvarligt på att kadetter som anmälde kontrollen till JO uttrycker rädsla för att straffas av Militärhögskolan Karlberg

– Det är av största vikt att Försvarsmaktens kadetter vågar anmäla upplevda missförhållanden utan att behöva vara rädda för repressalier. Alla medborgare i Sverige ska kunna känna sig trygga i att använda de demokratiska skyddsnäten utan att repressalier drabbar den enskilde. I Sverige har vi bland annat en visselblåsarlag, som ska skydda den enskilde, när denna anmäler om upplevda missförhållanden. Vi kommer givetvis att fortsätta bevaka denna fråga, säger David Lidwall. 

Man ska inte behöva känna oro eller rädsla om man anmäler något som uppfattas vara fel.

Officerstidningen har kontaktat Försvarsstabens kommunikationsavdelning med frågor om hur myndigheten ser på den oro för repressalier som kadetten upplever.  Överste Stefan Smedman, chef för Försvarsstabens utbildningsavdelning, skriver följande i en kommentar: ”Vi välkomnar som sagt en granskning i detta ärende, och man ska inte behöva känna oro eller rädsla om man anmäler något som uppfattas vara fel. Några repressalier är överhuvudtaget inte aktuella, det är inte så Försvarsmakten arbetar”, skriver han.

Stefan Smedman fortsätter vidare: ”Det ska inte heller uppfattas som att det finns några hinder eller risker med att anmäla. Vi värnar våra elevers och anställdas möjlighet att dra nytta av våra demokratiska institutioner och Försvarsmakten har dessutom egna visselblåsarfunktioner som man kan använda om man upplever att något står fel till.”

Artikeln uppdaterad den 21 februari 2025 med Stefan Smedmans kommentar. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Brister i personlig utrustning åtgärdas nu genom tillfälliga lösningar, medan arbetet med att hitta långsiktigt hållbara metoder fortgår. Samtidigt har kvalitetsproblem med nya uniformssystemet markstridsuniform 24 uppdagats och försök pågår med måttagning med hjälp av 3D-skanning. Det uppger företrädare för Försvarsmaktens logistik i en intervju med Officerstidningen.

Linda Sundgren
Under 2025 inleddes utrullningen av det nya nordiska uniformssystemet till förbanden. Markstridsuniform 24 är ett komplett koncept, från underkläder till skaljacka.

Foto: FMV

På bara några år har antalet värnpliktiga som påbörjar grundutbildningen ökat kraftigt, från 5 000 år 2020 till 8 000 i år. De växande värnpliktskullarna tillsammans med fler anställda, fler hemvärnssoldater, fler reservofficerare och mer frivilligpersonal ökar trycket på Försvarsmaktens logistik, FM log, som har till uppgift att tillgodose behovet av personlig utrustning i organisationen.

– Antalet pårustningar har mer än dubblerats de senaste fem åren och det sker ungefär 25 000 pårustningar inom myndigheten varje år. Vi svarar för cirka 15 000 artiklar och ska kunna utrusta personalen med rätt storlekar i alla klimat. Det är en ganska komplex uppgift, säger överstelöjtnant Ola Hansson, enhetschef för TVK log (Teknik- och vidmakthållandekontor logistik) vid FM log.  

Som personlig utrustning räknas den utrustning som soldaten bär på kroppen, förutom eldhandvapen och kommunikationssystem. Vid inrycken 2023 rådde akut brist på flera persedlar som kängor, termosar och regnkläder, och officerare ombads lämna in sina ryggsäckar för att förbanden skulle klara av att utrusta de värnpliktiga. Enligt kommendörkapten Per Wendel, sektionschef för stödenhetens materielsektion vid FM log, är de problemen till stora delar lösta.

– Vi har köpt in regnkläder och termosar till förbannelse, höll jag på att säga, och vår uppfattning är att det kommer att finnas fullständig personlig utrustning till alla som rycker in i år. Men det finns fortfarande brister, framför allt på vissa storlekar, och då får vi använda substitut istället eller omfördela utrustning mellan förbanden. Målsättningen är att alla ska vara utrustade inom en vecka efter intryck, säger han.  

Ett exempel på utrustning som ännu inte finns i tillräcklig mängd är marschkänga 90 med stålhätta. Framför allt handlar det om brist på de minsta och de största storlekarna.

– Det är ytterlighetsmåtten på storlekskurvan som vi beställer från som är utmaningen. Vi har allt från storlek 32 till storlek 52. Vi har också fler kvinnor i försvaret idag och de tenderar att ha smalare hälar än män så vi har fler faktorer att ta hänsyn till när det kommer till storlekar, säger Per Wendel.  

Ibland kan bristen på utrustning lösas genom omfördelning mellan förbanden, berättar Ola Hansson. Exempelvis kan kroppsskydd skickas mellan förråden för att alla ska kunna få utrustning som passar.

– Nu har vi ett antal kroppsskydd i olika modeller där en del är anpassade för kvinnor och en del för andra kategorier. Tar någon fel kroppsskydd kommer det uppstå en brist och därför är det viktigt att alla tar rätt typ av skydd i rätt storlek, säger Ola Hansson och fortsätter:

– Vi kommer att göra veckovisa uppföljningar under hela sommaren på de förband som har inryck, för att säkerställa att de värnpliktiga får avsedd utrustning.

Vi har gett ett mandat till varje organisationschef som ansvarar för sin logistikenhet att anskaffa det som saknas.

Redan nu vet man att det råder brist på vinterutrustning, som exempelvis kängor. Därför kommer man vänta med tilldelning av vinterutrustning till längre fram i höst.

– Ambitionen är att det ska finnas tillräckligt med vinterkängor i vinter, och vi håller på att anskaffa för fullt just nu. Kvarstår brister kommer det att lösas med substitut, säger Ola Hansson.

Ersättning via substitut handlar om att förbanden själva tillåts köpa in personlig utrustning om den inte finns i tillräcklig mängd i organisationen.

– Vi har gett ett mandat till varje organisationschef som ansvarar för sin logistikenhet att anskaffa det som saknas. Mandatet ligger på upp till 700 000 kronor per organisationsenhet. Men man kan inte gå till vilken butik som helst och handla, utan måste vända sig till någon av dem som vi tecknat ramavtal med, säger överste Fredrik Gustafsson, tjänsteförättande chef för FM log.

250123-msu24-low-res-39

Stridsjackan är tillverkad av flamskyddat tyg. Huvan är löstagbar och har flera justeringar så att hjälmen ska få plats under. Löstagbara armbågsskydd. Jackan har ventilationsfickor samt ficka bak för till exempel mössa.

Foto: FMV

Problemen med att tillhandahålla utrustning i rätt storlekar till alla soldater beror på flera saker, enligt ansvariga chefer vid FM log. Bland annat är variationen av storlekar svår att förutse.

– På 90-talet gjorde hälften av befolkningen värnplikten, det vill säga alla män. Då fanns det en normalfördelningskurva utifrån längd och vikt som byggde på mönstringsdata, och vi hade en ganska god bild av hur det såg ut, säger Per Wendel och fortsätter:

– Idag är det 8 000 av 100 000 ungdomar som gör värnplikten. Vissa är kvinnor, vissa är män och många är vältränade. Det gör att kurvan idag är betydligt svårare att förutse. Att vi inte köper in jättemycket mer utrustning beror på att det finns en ekonomisk aspekt också, men grunden är naturligtvis att vi ska ha utrustning till alla soldater.

Det gäller att alla ute på förråden registrerar rätt data i Prio så fort man lämnat ut något.

Problemen med storlekar beror också på hanteringen av utrustning i Försvarsmaktens it-stödsystem Prio. I Prio samlas alla uppgifter om tillgång till persedlar och kroppsmått på dem som rycker in, men det är inte alltid som informationen i systemet överensstämmer med verkligheten. Det kan handla om att fel mätdata har matats in eller att det som lämnas ut inte registrerats korrekt.

– Det gäller att alla ute på förråden registrerar rätt data i Prio så fort man lämnat ut något. Annars blir det fel i lagersaldot och det är den data som man utgår från centralt. Vi har haft en ganska häftig personalrekrytering de senaste åren och kompetensuppbyggnad tar tid, men vi håller på att lösa det genom utbildning, säger Ola Hansson.

För att få leveranser av utrustning i tid krävs framförhållning. Om avtal redan finns kan Försvarsmakten göra inköp på egen hand, något som enligt Fredrik Gustafsson ofta tar mellan tre och tolv månader från beställning till leverans. Ny materiel köps in via Försvarets materielverk, FMV, och är en betydligt mer omfattande process.  

Chefer vid FM log om personlig utrustning juni 2026

Överstelöjtnant Ola Hansson, enhetschef för teknik- och vidmakthållandekontor logistik vid FM log, överste Fredrik Gustafsson, tjänsteförättande chef för FM log och kommendörkapten Per Wendel, sektionschef för stödenhetens materielsektion vid FM log.

Foto: Filip Erlind

Under 2025 inleddes utrullningen av det nya nordiska uniformssystemet till förband. Markstridsuniform 24, MSU 24, är ett komplett koncept, från underkläder till skaljacka, som även finns i öken- och djungelkamouflage. Men införandet har inte gått som planerat och utrullningen har pausats upprepade gånger efter att man uppdagat problem med storlekarna.

Det har varit brist på uniformer i större storlekar medan det funnits ett överskott av uniformer i extra small och small. När anställda på FMV åkte ut till förbanden och kontrollmätte personalen konstaterade de bland annat att den registrerade benlängden hade blivit fel i 30 procent av fallen. Problemen berodde på att personalen hade tagit mått på sig själva och därmed fått fram fel siffror.  

– För det gamla uniformssystemet, fältuniform 90, räckte det med vikt och längd, men med det nya uniformssystemet krävs minst fem mätpunkter med hals, bål och så vidare. Totalt är det 19 mätpunkter på hela systemet, inklusive huvudomkrets och fotstorlek, säger Fredrik Gustafsson.

I höstas meddelade Försvarsmakten att mätproblemet skulle lösas genom att textilingenjörer vid FMV stöttade förbanden med måttagning och utbildning. Enligt Fredrik Gustafsson har förrådspersonalen utbildats i hur måttagning ska genomföras och mäter de som ska rustas. Men det behövs fler insatser för att lösa problemen fullt ut.

– Nu genomförs en analys av vad som krävs för att det ska bli rätt. Egenmätningar fungerar inte, det vet vi. Vi utreder också vissa artiklar i MSU 24 för att ta reda på om måttabellerna som är inlagda i Prio stämmer, säger Per Wendel.

När det gäller själva mätningarna undersöks möjligheten att använda tekniska hjälpmedel.

– Vi håller på att göra prov och försök med 3D-kropsskanning på två orter, Karlsborg och Enköping. Med 3D-skanner tar mätningen bara någon sekund och efterarbetet några minuter. Men vi måste säkerställa att mätningarna är tillförlitliga innan metoden börjar användas, säger Per Wendel.

Vi har identifierat kvalitetsproblem eller funktioner i uniformen som vi skulle vilja förändra.

Samtidigt kommer rapporter om kvalitetsbrister i MSU 24 från såväl Norge som Danmark och Finland, något som försvarsdebattören Taktisk har uppmärksammat. Det handlar om tyg som bleknar och går sönder fort och plagg som är för täta. Även i Sverige har brister uppdagats bland dem som börjat använda uniformen.

– Vi har identifierat kvalitetsproblem eller funktioner i uniformen som vi skulle vilja förändra. Bland annat är snödräkten för tät. När det gäller byxorna är öppningen nere vid benen för liten. Förstärkningsplattan på knäna är i någon form av plastmaterial och den vill vi byta ut mot tyg eftersom vissa upplever att den skaver och jackan behöver ha en annan placering av öppningar för ventilation, säger Per Wendel.

Att det uppstått problem trots att uniformssystemet testades innan tillverkningen startade, tror Per Wendel beror på att projektet drivits av flera länder tillsammans.

– Det har hela tiden varit en jämkning av krav. Vi kanske har velat ställa vissa krav som övriga länder inte hållit med om och då har det blivit en jämkning. Men delar av systemet fungerar väldigt bra, som underkläder och lager två. Det är riktigt bra grejer, säger han och fortsätter:

– Vi vidarebefordrar informationen om våra erfarenheter av uniformssystemet till FMV för att försöka få till förändringar, men det är svårt när det ska vara en gemensam design än så länge.

Leverantören av MSU 24 är det norska företaget Oskar Pedersen A/S, och plaggen tillverkas på olika platser i Europa. Till exempel tillverkas underkläder av Aclima i Norge och Estland, mellanlager av Woolpower i Sverige och ytterplagg av Siamidis i Grekland och Albanien. Utvecklingen av MSU 24 startade inom det nordiska försvarssamarbetet Nordefco 2016. Till 2032 ska det nya uniformssystemet vara infört i Försvarsmakten.

– Under tiden fortsätter vi att köpa in fältuniform 90, tills vi har en stabil försörjning av det nya systemet och vi har jobbat bort barnsjukdomarna. Men hela Försvarsmakten kommer aldrig att få MSU 24, som exempelvis delar av marinen, säger Per Wendel.

Ur arkivet: