Senast publicerat
Senast publicerat:

Kadett som JO-anmälde kontrollen på Karlberg: ”Oro för repressalier”

I veckan kom beskedet att Justitieombudsmannen, JO, inleder en granskning av militärpolisens kontroll av samtliga kadetters bostadsutrymmen på Militärhögskolan Karlberg i höstas. En av de kadetter som anmälde händelsen till JO känner nu en oro för att utsättas för repressalier från Försvarsmakten. Stefan Smedman, chef för Försvarsstabens utbildningsavdelning, skriver följande i en kommentar: "Några repressalier är överhuvudtaget inte aktuella".

Josefine Owetz
I november genomförde militärpolisen en genomsökning av kadettbostäder på Militärhögskolan Karlberg. Den 7 februari kom beskedet att JO inleder en granskning av händelsen.

Foto: Caisa Rasmussen/TT

Det var den 20 november som militärpoliser från Första militärpolisbataljonen vid Livgardet genomförde en genomsökning av kadetternas boende- och studieutrymmen på Militärhögskolan Karlberg, något som Officerstidningen var först att rapportera om.   

Kontrollen anmäldes till Justitieombudsmannen, JO, av tre kadetter. I varsin anmälan till JO förde de fram klagomål mot Försvarsmakten med anledning av händelsen och ifrågasatte huruvida Försvarsmakten hade lagligt stöd att genomföra sökning av samtliga rum. Den 7 februari kom beskedet att JO inleder en granskning.

En av kadetterna som anmälde, och som vill vara anonym, berättar för Officerstidningen att den nu är rädd för att anmälan ska leda till repressalier från Försvarsmakten.

– Först tyckte jag att det var bra att JO ska inleda en granskning. Eftersom jag valde att anmäla så känns det givetvis bra att de går vidare. Men sedan är jag också väldigt orolig för att detta ska drabba mig i framtiden och att jag kommer att utsättas för repressalier. Jag är rädd för att min anmälan, direkt eller indirekt, kommer att påverka mitt fortsatta arbete i Försvarsmakten, säger kadetten.

Jag är rädd för att min anmälan kommer att påverka mitt fortsatta arbete i Försvarsmakten

Vad är du rädd för ska hända?

– Jag är orolig för att detta ska påverka min karriär. Jag pratade med en kollega som gjorde den andra anmälan och som också är orolig nu. Vi är inte anställda. Vi befinner oss i en känslig situation där vi inte har något att luta oss tillbaka på. Premissen för att vi ska kunna bli anställda efter examen är att Militärhögskolan Karlberg rekommenderar oss som lämpliga. Det är en otroligt subjektiv process och upplevelsen som finns hos oss kadetter är att det kan sluta lite hur som helst. Det är skolan som har hela bedömandet på sin sida och vi har inget att säga till om, säger kadetten.

Militärhögskolan Karlberg skriver i en kommentar till Officerstidningen att de välkomnar en granskning. Känns inte det betryggande?

– Nej, inte alls. Det var också något som jag pratade om med min kollega. De säger att de välkomnar en granskning, men det upplevs inte från oss som det. De har inte heller kommunicerat något alls till oss kadetter om att JO nu inleder en granskning.

En anmälan till JO blir allmän handling och innehållet, däribland anmälarens namn, är uppgifter som är offentliga. Kadetternas anmälningar har också kommit Försvarsmakten tillhanda i samband med att JO skickade sin remiss till myndigheten.

Liknande läsning:

Justitieombudsmannen utreder normalt inte anonyma anmälningar. Kadetten berättar att den ångrar att anmälan till JO gjordes under eget namn, men konstaterar också att en anonym anmälan troligen inte hade lett till en JO-utredning.

– Det kändes så tveksamt när rutinkontrollen genomfördes och jag hade en otroligt dålig magkänsla när det hände. Jag kände mig tvungen att anmäla, säger kadetten.

Niklas Englund, kommunikationschef på Militärhögskolan Karlberg, skriver i en kommentar att: ”Vi har redan tidigare svarat att vi ser positivt på den JO-anmälan som lämnats in. Utöver detta ser vi ingen anledning att kommentera det pågående ärendet ytterligare.”

Han har avböjt att svara på frågor om hur Militärhögskolan Karlberg ser på den oro för repressalier som kadetten har. 

Officersförbundets ombudsman David Lidwall har ett särskilt ansvar för Officersförbundets studerandemedlemmar. Han ser allvarligt på att kadetter som anmälde kontrollen till JO uttrycker rädsla för att straffas av Militärhögskolan Karlberg

– Det är av största vikt att Försvarsmaktens kadetter vågar anmäla upplevda missförhållanden utan att behöva vara rädda för repressalier. Alla medborgare i Sverige ska kunna känna sig trygga i att använda de demokratiska skyddsnäten utan att repressalier drabbar den enskilde. I Sverige har vi bland annat en visselblåsarlag, som ska skydda den enskilde, när denna anmäler om upplevda missförhållanden. Vi kommer givetvis att fortsätta bevaka denna fråga, säger David Lidwall. 

Man ska inte behöva känna oro eller rädsla om man anmäler något som uppfattas vara fel.

Officerstidningen har kontaktat Försvarsstabens kommunikationsavdelning med frågor om hur myndigheten ser på den oro för repressalier som kadetten upplever.  Överste Stefan Smedman, chef för Försvarsstabens utbildningsavdelning, skriver följande i en kommentar: ”Vi välkomnar som sagt en granskning i detta ärende, och man ska inte behöva känna oro eller rädsla om man anmäler något som uppfattas vara fel. Några repressalier är överhuvudtaget inte aktuella, det är inte så Försvarsmakten arbetar”, skriver han.

Stefan Smedman fortsätter vidare: ”Det ska inte heller uppfattas som att det finns några hinder eller risker med att anmäla. Vi värnar våra elevers och anställdas möjlighet att dra nytta av våra demokratiska institutioner och Försvarsmakten har dessutom egna visselblåsarfunktioner som man kan använda om man upplever att något står fel till.”

Artikeln uppdaterad den 21 februari 2025 med Stefan Smedmans kommentar. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Nyligen kom marinchefens beslut om marinens nya organisation. Officersförbundet riktar kritik mot hur förslaget har tagits fram. Förbundet menar att samverkan kommit in för sent i processen och att riskerna med genomförandet inte är tillräckligt omhändertagna. ”Förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag”, säger vice ordförande Mikael Vinde.

    Josefine Owetz
    Mikael Vinde
    "Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna", säger Mikael Vinde, vice ordförande i Officersförbundet.

    Foto: Officersförbundet

    Marinchef Johan Norlén fattade den 24 maj beslut om inriktningen för marinens nya organisation. Från den 1 januari 2029 ska marinen bestå av fem organisationsenheter i stället för dagens åtta. Dagens flottiljer och regementen upphör som egna organisationsenheter och ska tillsammans bilda tre nya marina baser.

    I samverkan ställde sig Officersförbundet oenig till marinchefens beslutsinriktning för den nya organisationen. ”OFR/O FM konstaterar att innan delgivning av beslutsinriktningen har inte samverkan genomförts. Arbetsgivaren har därefter involverat ATO och skyddsorganisationen i det fortsatta arbetet”, skriver Officersförbundet i ett ställningstagande den 13 maj.   

    – Vår uppfattning är att den övergripande organisationsinriktningen i praktiken var fastställd innan det fanns reella möjligheter att påverka den. Det gör att samverkan i stor utsträckning riskerar att handla om konsekvenshantering, snarare än om faktisk påverkan på organisationens utformning. Det är problematiskt, inte minst eftersom förändringen är omfattande och kommer att påverka många medlemmars vardag, tillhörighet och arbetsmiljö, säger Mikael Vinde, Officersförbundets vice ordförande och fortsätter:

    – Den viktigaste anledningen till vår oenighet är att vi inte bedömer att samverkan har genomförts på ett sätt som fullt ut motsvarar intentionerna i Försvarsmaktens samverkansavtal. En liten tröst i sammanhanget är att våra synpunkter ändå har haft viss betydelse. En av de frågor vi lyfte i vårt ställningstagande var tidsplanen, som vi bedömde som alltför ambitiös. 

    Ursprungligen var inriktningen att organisationen skulle vara intagen den 1 januari 2028, men tidpunkten har nu flyttats fram till den 1 januari 2029.

    – Att tidsplanen har justerats visar att dialog och fackliga synpunkter kan bidra till ett bättre genomförande.

    Mikael Vinde betonar att Officersförbundet har förståelse för att marinen behöver utveckla sin organisation. Säkerhetsläget, Natomedlemskapet, att marinen växer och de ökade kraven på operativ effekt gör att det är rimligt att se över hur marinen leds och organiseras. 

    – Vår invändning handlar inte om att marinen inte behöver förändras, utan om hur det här förslaget har tagits fram och hur väl riskerna är omhändertagna. En organisationsförändring av den här omfattningen påverkar personal, arbetsmiljö, villkor, ledning, förbandskultur och i förlängningen operativ effekt.

    Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen

    En av de största förändringarna i den nya organisationen är att administrativa stödresurser, exempelvis HR, kommunikation och ekonomi, nu samlas på respektive marina bas i stället för som idag på samtliga organisationsenheter. Syftet är att skapa ökad robusthet och redundans, men också att få en bättre kontroll över personal och vakanser, enligt marinchefen.

    – Vi ser en risk för att det överskattas hur mycket personal som faktiskt kan frigöras av centraliseringen av administrativa funktioner. Om stödet hamnar längre från verksamheten kan det i praktiken leda till ökad belastning på chefer och medarbetare ute på förbanden. För personalen handlar det därför inte bara om rutor i ett organisationsschema, utan om arbetsmiljö, ansvar, tillhörighet och möjligheten att lösa uppgiften över tid.

    Vad är det i beslutet som ni bedömer innebär störst risk för marinens personal?

    – Den största risken är att förändringen genomförs med för otydliga förutsättningar för personalen. Att införandet nu flyttas fram till 2029 minskar den mest akuta tidsrisken, men det löser inte i sig de frågor som behöver omhändertas innan organisationen sätts i kraft. Det gäller både militär och civil personal. Många kan få ny organisatorisk tillhörighet, nya chefer eller förändrade uppgifter. Samtidigt finns fortfarande oklarheter kring hur befintliga avtal, villkor, arbetstid, lokal lönebild och andra personalrelaterade frågor ska hanteras.

    Han ser också risker vad gäller balansen mellan ambition och resurser i den nya organisationen, med nya eller utökade funktioner, förändrade ledningsstrukturer och en hög ambitionsnivå.

    – Marinen har redan i dag stora utmaningar med bemanning och kompetensförsörjning. Vi ser en risk att samma personal ska bära både ordinarie verksamhet och ett omfattande förändringsarbete, utan tillräckliga prioriteringar eller resurstillskott.

    Mikael Vinde understryker att Officersförbundet vill se en stark och modern marin, men att förändringen måste byggas på ett sätt som håller över tid.

    Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    – Officersförbundet är inte emot en utveckling av marinen. Tvärtom behöver Sverige en stark och modern marin. Men då behöver den militära professionens erfarenheter tas tillvara och riskerna hanteras innan beslut genomförs. Personalfrågorna måste vara en bärande del av förändringen, inte något som löses i efterhand.

    I en kommentar till Officerstidningen skriver marinchef Johan Norlén att han är glad över att samtliga arbetstagarorganisationer är eniga i att marinens organisation behöver utvecklas och att han är tacksam för det samarbete som förelegat inriktningsbeslutet. Han delar däremot inte bilden avseende bristande samverkan i processen.

    Information om arbetet gavs under våren 2025 och därefter löpande inklusive under fyra spel på organisationen som genomfördes under 2026 intill ASU den 13 maj. Så fort det externt framtagna förslaget anpassats delgavs det, vilket skedde i mitten av januari 2026. Förslaget lades på bordet och ATO samt skyddsorganisationen fick ge sina synpunkter. Jag menar att ett förslag måste presenteras innan samverkan kan ske om vägen framåt”, skriver marinchef Johan Norlén.

    Han skriver vidare att flera synpunkter från arbetstagarorganisationerna har omhändertagits.

    Vad gäller riskanalysen vill jag betona att den inte är färdig förrän hela arbetet är genomfört. Det är ett levande dokument som kommer att fortsätta utvecklas, inte minst nu när arbetet når den lokala nivån och implementeringen startar”, skriver Johan Norlén.

    Läs hela repliken här.

    Ur arkivet: