För några veckor sedan samverkade Officersförbundet och Försvarsmakten om nästa steg i arbetet kring ersättning för kompetensdjup för specialistofficerare. Resultatet var glädjande – enighet om metoden. Men som så ofta i viktiga frågor, återstår det avgörande: hur det ska tillämpas och finansieras. 

Sedan specialistofficerssystemet infördes 2008 har mycket utvecklats, men den kanske viktigaste pusselbiten har saknats – möjligheten att tydligt värdera och ersätta det kompetensdjup som byggs upp under en karriär. Att bli skickligare i sin befattning ska inte behöva betyda att man måste byta jobb för att få rätt lön. En förflyttning i kompetensstegen måste följas av en löneöversyn, annars blir talet om kompetensdjup bara vackra ord utan innehåll.

Vi har länge drivit frågan om att skapa verktyg som gör det möjligt att faktiskt belöna utveckling. Därför är det positivt att Försvarsmakten nu tagit ett steg framåt i arbetet. Samtidigt måste vi vara tydliga: Finansieringen får inte ske på bekostnad av andra medarbetare. Om ersättningen tas ur det gemensamma Rals-utrymmet, innebär det att hela kollektivet betalar för ett system som borde vara en naturlig del av myndighetens personalpolitik. Kompetensdjup ska premieras – inte omfördelas.

Det ska löna sig att stanna, växa och för­djupa sin kompetens.

Officersförbundet har lämnat över fler än femtio konkreta förslag på förändringar i villkor, alla med syfte att öka attraktionskraften i de militära yrkena och att skapa rättvisa ersättningar. Vårt mål är tydligt: Det ska löna sig att stanna, växa och fördjupa sin kompetens. Det är så vi bygger en profession som håller över tid.

I det pågående arbetet med Försvarsmakten handlar det nu om att våra styrande dokument ska ge chefer verkliga möjligheter att sätta ny lön enbart baserat på ökad kompetens. Vi behöver ett system som är begripligt, transparent och rättvist – där varje steg i kompetensutvecklingen motsvaras av ett tydligt erkännande i form av lön. Det är inte en teknisk detalj. Det är ett sätt att visa respekt för den militära professionen.

För oss är detta en principiell fråga. Vi vet att det är kompetensen, inte titeln, som avgör förmågan. I ett försvar som växer och moderniseras måste de som bär erfarenheten och kunnandet i vardagen också känna att deras insats värderas. Utan ett fungerande system för att premiera kunskap riskerar vi att förlora både motivation och drivkraft.

Tillsammans med Försvarsmakten har vi nu chansen att skapa något viktigt – ett rättvist och hållbart system som erkänner den reella utvecklingen i yrket. Jag tolkar dessutom att försvarsmaktsledningen faktiskt vill detta. 

Samtidigt märker vi att delar av HR-funktionen håller emot och fortsatt vill begränsa rätten till förändrad lön till situationer med ”väsentligt förändrade arbetsuppgifter” eller byte av befattning. Det synsättet är inte bara otidsenligt – det är direkt kontraproduktivt om ambitionen är att bygga djup kompetens inom specialistofficerssystemet. När utveckling i befattningen inte värderas, riskerar vi att bromsa just den förmåga som Försvarsmakten vill stärka.

Det här handlar inte bara om löner. Det handlar om synen på yrket, på professionalism och på värdet av erfarenhet. Vi är redo att fortsätta arbetet – i samverkan, med tydlighet och med en gemensam ambition: att bygga ett försvar där kunskap och ansvar alltid går hand i hand.