Senast publicerat
Senast publicerat:

Kunskap måste löna sig – på riktigt

Stefan Morin, förbundsordförande
Stefan Morin
Detta är en ledare. Officersförbundets presidium lyfter i varje nummer av Officerstidningen fram de viktigaste ståndpunkterna som förbundet just nu driver.

För några veckor sedan samverkade Officersförbundet och Försvarsmakten om nästa steg i arbetet kring ersättning för kompetensdjup för specialistofficerare. Resultatet var glädjande – enighet om metoden. Men som så ofta i viktiga frågor, återstår det avgörande: hur det ska tillämpas och finansieras. 

Sedan specialistofficerssystemet infördes 2008 har mycket utvecklats, men den kanske viktigaste pusselbiten har saknats – möjligheten att tydligt värdera och ersätta det kompetensdjup som byggs upp under en karriär. Att bli skickligare i sin befattning ska inte behöva betyda att man måste byta jobb för att få rätt lön. En förflyttning i kompetensstegen måste följas av en löneöversyn, annars blir talet om kompetensdjup bara vackra ord utan innehåll.

Vi har länge drivit frågan om att skapa verktyg som gör det möjligt att faktiskt belöna utveckling. Därför är det positivt att Försvarsmakten nu tagit ett steg framåt i arbetet. Samtidigt måste vi vara tydliga: Finansieringen får inte ske på bekostnad av andra medarbetare. Om ersättningen tas ur det gemensamma Rals-utrymmet, innebär det att hela kollektivet betalar för ett system som borde vara en naturlig del av myndighetens personalpolitik. Kompetensdjup ska premieras – inte omfördelas.

Det ska löna sig att stanna, växa och för­djupa sin kompetens.

Officersförbundet har lämnat över fler än femtio konkreta förslag på förändringar i villkor, alla med syfte att öka attraktionskraften i de militära yrkena och att skapa rättvisa ersättningar. Vårt mål är tydligt: Det ska löna sig att stanna, växa och fördjupa sin kompetens. Det är så vi bygger en profession som håller över tid.

I det pågående arbetet med Försvarsmakten handlar det nu om att våra styrande dokument ska ge chefer verkliga möjligheter att sätta ny lön enbart baserat på ökad kompetens. Vi behöver ett system som är begripligt, transparent och rättvist – där varje steg i kompetensutvecklingen motsvaras av ett tydligt erkännande i form av lön. Det är inte en teknisk detalj. Det är ett sätt att visa respekt för den militära professionen.

För oss är detta en principiell fråga. Vi vet att det är kompetensen, inte titeln, som avgör förmågan. I ett försvar som växer och moderniseras måste de som bär erfarenheten och kunnandet i vardagen också känna att deras insats värderas. Utan ett fungerande system för att premiera kunskap riskerar vi att förlora både motivation och drivkraft.

Tillsammans med Försvarsmakten har vi nu chansen att skapa något viktigt – ett rättvist och hållbart system som erkänner den reella utvecklingen i yrket. Jag tolkar dessutom att försvarsmaktsledningen faktiskt vill detta. 

Samtidigt märker vi att delar av HR-funktionen håller emot och fortsatt vill begränsa rätten till förändrad lön till situationer med ”väsentligt förändrade arbetsuppgifter” eller byte av befattning. Det synsättet är inte bara otidsenligt – det är direkt kontraproduktivt om ambitionen är att bygga djup kompetens inom specialistofficerssystemet. När utveckling i befattningen inte värderas, riskerar vi att bromsa just den förmåga som Försvarsmakten vill stärka.

Det här handlar inte bara om löner. Det handlar om synen på yrket, på professionalism och på värdet av erfarenhet. Vi är redo att fortsätta arbetet – i samverkan, med tydlighet och med en gemensam ambition: att bygga ett försvar där kunskap och ansvar alltid går hand i hand.

Nu när Rals-förhandlingar på Försvarsmaktsnivå är klara är det dags för förhandlingar på OrgE-nivå. Men vad innebär det? När kan man få sin nya lön? Olle Löfmark, förbundets biträdande förhandlingschef och Peter Westman, vice ordförande i OF Skaraborgarna, reder ut frågetecknen.

Cecilia Gustafsson
Olle Löfmark

Rals-förhandlingar på OrgE-nivå innebär att förbundets 38 officersföreningar nu ska komma överens med arbetsgivaren om hur lönerna ska sättas på individnivå. Föreningarna och arbetsgivaren har på de flesta OrgE samverkat och förhandlat för att ta fram en lönemålbild, vilket betyder målbild för hur lönerna för alla på ett OrgE ska utvecklas. 

– Det finns många sätt att förhandla på och olika föreningar gör på olika sätt. För de föreningar där det finns en samsyn kring lönebilden kommer Ralsen gå relativt snabbt att förhandla. Där det inte har funnits en samsyn finns en överhängande risk att förhandlingarna drar ut på tiden, säger Olle Löfmark.

En av föreningarna som ska förhandla är OF Skaraborgarna. Från sommaren förra året till februari i år arbetade föreningen med arbetsgivaren för att ta fram en lönemålbild. 

– Det har varit en utdragen process, men till sist kom vi överens. Det svåraste var att bortse från hur det faktiskt ser ut och i stället fokusera på hur vi vill att det ska se ut, säger Peter Westman. 

Det ekonomiska utrymme som varje OrgE tilldelats är nu fastställt. Utöver det har de centrala parterna bestämt att det ska göras särskilda satsningar dels på GSS/K och dels på vad varje OrgE anser att de mest har behov av. Varje OrgE har uppgett vad de har mest behov av, samt gjort en prioritetsordning. Vad exakt det innebär är olika för varje OrgE. På P4 finns tre prioriteringar.

– Prio ett är höja upp GSS/K så att de har rätt lön utifrån Försvarsmaktens lönestruktur. Prio två och prio tre är följdjusteringar och gäller både yrkesofficerare och GSS/K som har fel lön utifrån vår OrgE:s lönemålbild. Det rör sig om individer som arbetat länge på samma befattningar och har fått ökad erfarenhet och kompetens, men inte tillräcklig löneökning. Ta exempelvis en gruppchef GSS/K som har arbetat i fem år och ligger på 24 200 kronor. Det är över lägsta nivå, men om individen arbetat i fem år bör lönen vara högre. Det är vi och arbetsgivaren överens om, säger Peter Westman.

– Och om du vill vara med och påverka så ska du engagera dig i din officersförening, säger Olle Löfmark.

Ur arkivet: