Senast publicerat
Senast publicerat:

Förbundet: Oro hos personalen efter beslutet om trebefälssystemet

Oron i kölvattnet efter överbefälhavarens beslut om slutligt införande av trebefälsystemet fortsätter, rapporterar Officersförbundet. Förbundet har dagligen kontakt med både föreningar och enskilda medlemmar som vittnar om spänningar mellan personalkategorier, personal som mår dåligt och förbandschefer som saknar relevant information från högre chef.

Josefine Owetz
Lars Fresker i intervju på Officersförbundets Youtube-kanal.
Lars Fresker i intervju på Officersförbundets Youtube-kanal.

Officersförbundets ordförande Lars Fresker om situationen efter ÖB:s beslut att det blir ett slutligt införande av trebefälssystemet:
– ÖB har, utöver ett citat på myndighetens webbplats, bara kommenterat sitt beslut en gång och det var i Ekots lördagsintervju. Hans budskap där var tydligt – det är bara att rätta in sig i ledet. Det här är ett ledarskap som gör mig bekymrad. Det är bedrövligt att det finns personal som nu går på sommarledigt med en klump i magen, säger förbundsordförande Lars Fresker, i en artikel på förbundets webbplats.

» – Det finns ett informationsunderskott för oss som förbund men framför allt för de berörda medlemmarna. Det öppnar upp för ryktesspridning och det gör att många hör av sig till oss och mår dåligt över situationen. «

Han menar att det vilar ett tungt ansvar på Försvarsmakten som tydligare måste kommunicera till personalen om vad som händer och vad som gäller. I ett videoklipp på Officersförbundets Youtube-kanal kommenterar Lars Fresker det senaste läget kring trebefälssystemet. Han tar upp behovet av mer information:

– Det finns ett informationsunderskott för oss som förbund men framför allt för de berörda medlemmarna. Det öppnar upp för ryktesspridning och det gör att många hör av sig till oss och mår dåligt över situationen. Här är Försvarsmakten ett tydligt ansvar som arbetsgivare. Man måste komma ut och kommunicera.

Lars Fresker fortsätter:

– Specialistofficerarna måste få svar på frågorna om löneutveckling och kompetensutveckling, officerarna måste få besked om hur Försvarsmakten tänker sig deras framtid.

Officersförbundet har fortsatt att granska de arbetsrättsliga delarna av beslutet om slutligt införande av trebefälssystemet. Bland annat har förbundet studerat ett antal domar från Arbetsdomstolen (AD). Slutsatsen är att arbetsgivaren med mycket stor sannolikhet kommer att kunna byta personalkategori på ett antal individer mot deras vilja. I andra fall är det tveksamt och i vissa fall sannolikt inte möjligt, enligt förbundet.

» Vi kommer att dra det här till Arbetsdomstolen i de fall vi känner att Försvarsmakten bryter mot arbetsrätten. «

– Vi jobbar nu med att ta fram en checklista till föreningarna att använda när man lokalt ska börja förhandla kring varje berörd individ. Den kommer att utgöra stöd för oss när vi ska besluta om vi ska driva ett ärende till arbetsdomstolen eller inte. För där vill jag vara tydlig: vi kommer att dra det här till AD i de fall vi känner att Försvarsmakten bryter mot arbetsrätten, säger Lars Fresker.

Parallellt med det arbetet har Officersförbundets styrelse beslutat att man inom ramen för samverkan aktivt ska delta i arbetet med att utveckla trebefälssystemet och då framför allt specialistofficerskategorin. Det handlar om både utvecklingsmöjligheter och lönesättning.

– Det gäller att finna former där lönen kan utvecklas genom att medlemmen fördjupar sin kompetens i den befattning man har.

Liknande läsning:

I klippet får Lars Fresker frågan från Officersförbundets kommunikationschef Jesper Tengroth om hur han ser på att vissa anser att förbundet gav sig alldeles för lätt inför beslutet om slutligt införande av trebefälssystemet.

– Jag tycker att vi utifrån gällande spelregler har drivit den här frågan så hårt vi kan. Vi har varit med i arbetsgrupper, visat på alternativa lösningar, vi har tydligt i samverkan tyckt att det har varit felaktig väg att gå framåt med tvingande omgalonering. Jag har personligen fört fram det vid tre tillfällen till överbefälhavaren, tagit stöd i vår medlemsundersökning och kunnat visa på vad tusentals medarbetare tycker, men ändå så har vi inte nått fram.

» Jag har personligen fört fram det vid tre tillfällen till överbefälhavaren, tagit stöd i vår medlemsundersökning och kunnat visa på vad tusentals medarbetare tycker, men ändå så har vi inte nått fram «

– Vi tycker att det här är fel väg framåt. Jag ser att möjligheterna att få ÖB att backa från beslutet är små, därför har vi valt att fokusera på de här två alternativen: löneutveckling och att stödja våra medlemmar så att det här görs på rätt sätt, säger Lars Fresker.

Officerstidningen söker Försvarsmakten för en kommentar. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    ”Jag förväntar mig att chefer tar ett tydligt ansvar för att motverka och åtgärda destruktiva kulturer där de förekommer, liksom att alla medarbetare Försvarsmakten reagerar och agerar vid kontakt med ovälkommet beteende”, skriver ÖB Michael Claesson i ett svar till Maria Levin.

    Josefine Owetz
    ”Chefer på alla nivåer måste se, agera, följa upp och skydda den som utsätts — inte verksamhetens anseende eller individers karriärer. Det är en grundläggande ledarskapsfråga”, skriver ÖB Michael Claesson.

    Foto: Henrik Montgomery/TT

    När major Maria Levin nyligen skrev till mig uttryckte hon en ilska och besvikelse som jag vet delas av många medarbetare och chefer i Försvarsmakten, inklusive mig själv.

    De uppgifter som framkommit kring händelser på Livgardet är allvarliga. Framför allt därför att människor har farit illa. Men också därför att förtroendet för oss som organisation skadas när handlingar som strider mot vår värdegrund uppfattas inte få tillräckliga konsekvenser.

    Nolltolerans måste märkas i handling och konsekvens. Annars mister orden sitt värde. Samtidigt får vi aldrig överge rättssäkerheten. I en rättsstat ska ingen dömas på lösa grunder eller genom mediala opinioner. Formella processer måste ha sin gång. Men låt mig understryka att rättssäkerhet aldrig får bli en ursäkt för passivitet, tystnad eller undfallenhet i ledarskapet.

    För mig handlar detta ytterst om ansvar. Chefer på alla nivåer måste se, agera, följa upp och skydda den som utsätts — inte verksamhetens anseende eller individers karriärer. Det är en grundläggande ledarskapsfråga.

    Jag förväntar mig också att chefer tar ett tydligt ansvar för att motverka och åtgärda destruktiva kulturer där de förekommer

    Organisationer och kulturer formas av vad chefer tolererar, vilka beteenden som får fortsätta och vilka signaler som skickas när något händer.

    Därför följer jag nu särskilt upp hur vi använder de disciplinära och arbetsrättsliga verktyg som finns till arbetsgivarens förfogande, både lokalt och centralt. Jag förväntar mig också att chefer tar ett tydligt ansvar för att motverka och åtgärda destruktiva kulturer där de förekommer, liksom att alla medarbetare Försvarsmakten reagerar och agerar vid kontakt med ovälkommet beteende.

    Jag håller med Maria om att vi aldrig kommer vara operativt starka om människor inte känner trygghet och tillit till varandra. Operativ effekt och en sund kultur är inte motsatser. De är beroende av varandra.

    Låt oss fortsätta bygga en organisation där människor behandlas med respekt, där övertramp får konsekvenser och där våra värderingar också manifesteras i handling.

    Michael Claesson, överbefälhavare

    Ur arkivet: