Senast publicerat
Senast publicerat:

Lönerna ses över för att lösa personalbristen inom flygteknisk tjänst

Efter flera år av underskott på personal inom flygteknisk tjänst ses såväl utbildning som organisation och löner över i en omfattande utredning. En första delrapport väntas komma innan jul. ”Det finns en viss irritation hos många tekniker över att piloterna fick sin del av kakan, samtidigt som man tycker att det ju är lika viktigt att det finns någon som tar hand om maskinerna”, säger major Torbjörn Johansson, central flygunderhållschef på Flygstaben.

Linda Sundgren
Många tekniker inom Försvarsmakten lämnar för civila jobb där lönerna är högre och karriärmöjligheterna bättre.

Foto: Antonia Sehlstedt/Försvarsmakten

I flera år har det varit brist på flygtekniker i Försvarsmakten och situationen är fortsatt ansträngd. Det är svårt att rekrytera till de flygtekniska utbildningarna samtidigt som nya arbetsuppgifter ålagts de tekniska enheterna. 

– Konsekvensen blir att vi inte kan producera den flygtid som piloterna behöver för sin träning.  Vi kan helt enkelt inte få fram tillräckligt många flygplan när det behövs, säger major Torbjörn Johansson, chef för flygunderhållsektionen och central flygunderhållschef på Flygstaben i Uppsala.

Fanjunkare Andreas Ek är flygtekniker och TIF (tekniker i flygtjänst) på helikopter 14-systemet på 3:e helikopterskvadron vid Blekinge flygflottilj, F 17, i Ronneby. Enligt honom har bristen på tekniker förvärrats under senare år.

– Teknikerbristen är mer påtaglig i dag än den någonsin varit under mina år i Försvarsmakten. Många går tungt och det prioriteras hårt mellan uppgifterna. Teknikerkåren upplevs alltid ha varit åsidosatt, men nu finns en känsla av att gränsen är nådd, säger Andreas Ek som också är aktiv i Officersförbundets nationella intresseförening för flygtekniker, Kofot.  

Liknande läsning:
Andreas Ek-2024

Andreas Ek

Flygtekniker, helikopter 14

Situationen beror i grunden på att utflödet av tekniker länge varit större än inflödet, menar Andreas Ek. Det, säger han, kan i sin tur härledas till i huvudsak tre faktorer: förhållandevis låga löner, mycket begränsad löneutveckling och mycket begränsade karriärs- och utvecklingsmöjligheter.

– Löneläget är kraftigt eftersatt och möjligheterna till karriärutveckling är väldigt begränsade. Efter en viss tid stagnerar individen i den personliga utvecklingen och flera av mina kollegor har lämnat för civila jobb. Ofta är det en kombination av arbetsuppgifter och lön som lockar dem som slutar, säger Andreas Ek.

Teknikerbristen är mer påtaglig i dag än den någonsin varit under mina år i Försvarsmakten

Även Torbjörn Johansson är medveten om att flygtekniker är eftertraktade på den civila arbetsmarknaden, vilket leder till konkurrens om kompetensen.

 – Vi har tidigare tappat en del människor till civila företag och industrier. Då konkurrerar vi ganska hårt med civila löner och våra teknikerlöner har kanske inte riktigt hängt med i utvecklingen, säger han och fortsätter:

– Det finns också en viss irritation hos många tekniker över att piloterna fick sin del av kakan, samtidigt som man tycker att det ju är lika viktigt att det finns någon som tar hand om maskinerna när de står på marken för att kunna producera flygtid och i slutändan ge krigsförbandsutveckling.

Något annat som bidragit till rådande teknikerbrist är, enligt Torbjörn Johansson, att mängden arbetsuppgifter ökat utan att personalstyrkan anpassats därefter. Det leder ibland till att alla uppgifter inte hinns med, även om raderna är fyllda.

– Det har främst det förändrade omvärldsläget bidragit till och det är något vi inte styr över. Hur vi kommer omhänderta detta ingår i det arbete som påbörjats, säger han.

Torbjörn Johansson - Flygstaben 2024 - Foto privat_

Torbjörn Johansson

Chef för flygunderhållsektionen och central flygunderhållschef på Flygstaben i Uppsala

När det handlar om att rekrytera till de flygtekniska utbildningarna har situationen förbättrats något med de ökande värnpliktskullarna, enligt Torbjörn Johansson. Men få officerskadetter väljer militärteknisk inriktning. Därmed behöver specialistofficerare besätta officersbefattningar i allt större omfattning, men inte heller specialistofficersklasserna fylls enligt plan. Att utbilda sig till flygtekniker tar mellan fem och sju år och det tror han kan få ungdomar att tveka.

Långa utbildningar som inte leder till de lönenivåer som man kunnat förvänta sig tror jag inte lockar ungdomarna

– Långa utbildningar som inte leder till de lönenivåer som man kunnat förvänta sig tror jag inte lockar ungdomarna. Ungdomar i dag är ganska ombytliga på arbetsmarknaden och det är nog inte så många som har en plan för fem till sju år framöver.

Nu pågår ett omfattande utredningsarbete inom flygvapnet där hela området flygteknisk tjänst ses över, däribland utbildning, organisation och lönenivåer. Även de regelverk som är kopplade till flygunderhållet ingår i utredningen.

– Till viss del har vi skrivit fast oss i ganska svåra egna styrningar, vi vill vara lite extra säkerhetsmässiga. Men nu tittar vi på om det går att förenkla processerna utan att göra verksamheten mer osäker, säger Torbjörn Johansson.

Andreas Ek välkomnar det förbättringsarbete som nu pågår. Samtidigt säger han att det är viktigt att det blir en tydlig förändring för att inte spä på det missnöje som redan finns bland flygteknikerna.

– Jag är försiktigt optimistisk inför att arbetsgivaren verkar ha förstått vidden av problemet, och att man tittar på olika lösningar för att hitta en långsiktig lösning. Därtill hoppas jag att arbetsgivaren inser vikten av att göra rätt satsningar i rätt omfattning. Om det skulle bli en halvhjärtad åtgärd nu är risken att man skapar ännu mer irritation inom yrkeskåren, säger Andreas Ek.

En första delrapport om bristen på personal inom flygteknisk tjänst är planerad att publiceras innan jul.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Tystnadskultur är ingenting som gynnar vare sig arbetsmiljön eller den skarpa verksamhet som bedrivs inom myndigheten. Det säger Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör i Försvarsmakten. Nu utvecklas ett analysverktyg som ska kunna användas för att upptäcka den sortens problem ute på förbanden.

    Linda Sundgren
    Tystnadskultur

    Foto: Björn Öberg

    Den här artikeln är en del av en serie artiklar om tystnadskultur i Försvarsmakten.

    Hälften av Försvarsmaktens anställda har någon gång upplevt tystnadskultur under sin tjänstgöring. Det visar en forskningsrapport från Försvarshögskolan. Att åtgärda problemen kan vara både svårt och tids­­krävande, men nu pågår ett arbete vid Försvarsstabens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka den här typen av destruktivt ledarskap ute på förbanden.

    Den forskning som bedrivs vid Försvarshögskolan och som visar att hälften av de anställda i Försvarsmakten någon gång upplevt tystnadskultur, har överste Jonas Karlsson, ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning, inte tagit del av. Han säger att han inte uppfattar problemen som så stora som forskningen visar.

    – Det är otroligt tråkigt att höra de här siffrorna, men vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind (Försvarsmaktens medarbetarundersökning red anm) som är vårt känselspröt ut mot organisationen, säger Jonas Karlsson.

    I den senaste publicerade FM Vind-undersökningen som genomfördes 2024, fick påståendet ”På vårt förband kan jag utan rädsla för att drabbas av negativa konsekvenser öppet berätta om felaktigheter och missförhållanden jag upplever”, 69 av 100 poäng.

    – Oavsett utbredning är tystnadskultur absolut ingenting som Försvarsmakten vill ha. Det kan påverka både arbetsmiljö och den skarpa verksamhet som vi bedriver och vi kan inte lösa våra uppgifter om vi är destruktiva, säger Jonas Karlsson.

    Vi ser inte den här omfattningen av tystnadskultur i FM Vind …

    Att det finns medarbetare som vittnar om att de efter att ha framfört kritik drabbats av repressalier i form av exempelvis förflyttning på oklara grunder eller utfrysning, är något som Jonas Karlsson menar inte hör hemma i myndigheten.

     – Sådant ska vi som medarbetare i Försvarsmakten inte behöva acceptera. Vi vill inte ha en organisation där den som för fram sin åsikt sätts på standby. Hela vår värdegrund bygger på öppenhet och att vi har en rak och ärlig kommunikation för att kunna omsätta vår verksamhet och uppdragstaktik i den skarpa verksamhet som vi bedriver, säger han.

    Jonas ­Karlsson

    Jonas Karlsson

    Ställföreträdande personaldirektör vid Försvarsstabens HR-avdelning

    Forskning visar att det finns faktorer som ökar risken för att tystnadskultur ska uppstå, däribland tydliga hierarkier och chefer med stort inflytande över enskilda medarbetares yrkesmässiga framtid; parametrar som återfinns i Försvarsmakten. Jonas Karlsson framhåller dock att det finns mekanismer inbyggda i karriärsystemet som ska motverka att personal hamnar i beroendeställning till enskilda chefer.

    – En bedömning av en medarbetare ska inte bara göras av en chef. Går processen rätt till ska du ha en 360-gradersbedömning av den individ som är på väg till en skola eller vidare i karriären. Fungerar det minskar risken för jäv och tystnadskultur, säger Jonas Karlsson.

    Han menar att det förebyggande arbetet mot tystnadskultur handlar om att skapa tillit och trygghet och att ledningen och ledarskapets ansvar är centralt i detta. Eftersom chefer själva ofta är en del av problemet när en tystnadskultur uppstår, skulle han vilja att frågan lyftes redan under yrkesofficersutbildningarna.

    – Vi behöver starta rätt med första linjens chef som tar sitt första chefsansvar. De behöver ha en uppfattning om hur man bemöter medarbetare som kommer med kritik eller förslag på förändring. Jag ser också en möjlighet att omhänderta detta i introduktionsutbildningen vid förbanden, säger Jonas Karlsson.

    Nyligen startade ett arbete vid Försvarsmaktens HR-avdelning med att ta fram ett analysverktyg för att upptäcka signaler om tystnadskultur. Meningen är att förbanden själva ska kunna använda verktyget för att analysera svaren på de frågor i FM Vind-­enkäten som kan knytas till tystnadskultur. Fredrik Nordenmark är HR-strateg på HR-avdelningen och deltar i utvecklingen av det nya analysverktyget.

    Fredrik Nordenmark

    Fredrik Nordenmark

    HR-strateg

    – Modellen är tvådelad, där den ena delen talar om att här finns det inslag av tystnadskultur och den andra delen att det finns risk för tystnadskultur. Vi på HR-avdelningen kommer att kunna stämma av läget i hela Försvarsmakten vartannat år medan försvarsgrenarna också har möjlighet att fokusera mer på de här frågorna i de pulsmätningar som kommer däremellan. 

    Enligt Fredrik Nordenmark kommer samtliga organisationsenheter och försvarsgrenar att erbjudas utbildning i analysverktyget, innan utrullningen av nästa FM Vind-enkät i höst.

    Ur arkivet: