Senast publicerat
Senast publicerat:

Vad handlar det här med profession om: del 2

Hur kan vi professionalisera de anställda gruppcheferna? En tydligare yrkesutveckling efterfrågas, det skriver Officersförbundets förbundsdirektör Johan Hansson.

Johan Hansson

Foto: Officersförbundet

Artikel från Officersförbundet.

Vid en närmare granskning  av trebefälssystemets bas – gruppcheferna – så finner vi nivån OR 4 (korpral) och OR 5 (furir & överfurir). I Försvarsmaktens handbok ”Grundläggande soldat- och sjömansutbildningar” från 2020 anges: ”Gruppbefälens yrkesutveckling startar redan under grundutbildning. Det fack och funktionsområde som denne har under grundutbildning förväntas vara samma inriktning som denne anställs i. Gruppbefälsutbildning (GBU) och utbildning/träning i befattning genomförs under grundutbildningen.”

Enligt handboken ska bland annat en GBU om cirka fyra veckor ha genomförts för att kunna befordras från menig till korpral. Fokusområden för utbildningen är truppföring (TF), trupputbildning (TU) och fysiskt stridsvärde (FySv). Tidigast efter ett år som korpral kan denne befordras till OR 5 och furir. I arméinstruktionen ”Yrkesutveckling och befordran” från 2023 anges att den nyutnämnde korpralen tidigt ska specialiseras och profileras inom ett för förbandet specifikt kompetensområde. Vidare poängterar armén att furiren ska fullfölja sin specialisering och genom att under flera år verka på en befattning som utvecklar och fördjupar den aktuella kompetensen.  

Frågan är hur många som når överfurirsgraden?

Försvarsmaktshandboken tar höjd för att gruppchefskategorin ska genomgå Fortsatt Generell Gruppbefälsutbildning (FGBU), med fortsatt fokus på de tre tidigare nämnda områdena. Emellertid är den beskrivning och de riktlinjer som anges för FGBU knapphändiga och summariska. De knappa 3 sidorna i handboken pekar på en en-veckas utbildning avseende FySv – när det gäller TF och TU anges bara att ” metoden är fortsatt övning under handledning, ingen fastställd utbildningstid fins därav”. Om gruppchefskategorin inom GSS/K ska betraktas som en professionell yrkeskategori bör målsättningar och utbildning bli mer omfattande. Gruppcheferna bör kunna ges en mer robust yrkesutveckling inom ett mer fylligt ramverk där också den enskilde kan se och skönja en tydligare yrkesprogression. Möjligen bör mer formell utbildning övervägas där även stridsteknik och militärteknik ges utrymme på ett tydligare sätt. Den gruppchef som är behövd och vill stanna längre bör också kunna breddas i sin specialisering och ges möjlighet till utbildning och träning i en närliggande funktion.

Både armén, marinen och flygvapnet pekar vidare ut överfuriren som en expert med djup yrkesskicklighet – en överfurirsgrad som tidigast nås efter tre år som furir eller tidigast efter fem år som gruppchef. Frågan är hur många som når överfurirsgraden? Rätt hanterat och med god utbildning och yrkesutveckling samt med goda löner och villkor torde vi kunna skapa ett mer robust 3BS där korpraler, furirer och överfurir blir fler.  Dessa OR 4-5 skulle på ett mer professionellt sätt kunna avlasta yrkesofficerarna något, och växa fram till de NCO:s som kanske inte riktigt finns än i Försvarsmakten.  

Avslutningsvis kan man fundera över OR 4-5 nivåns möjligheter att under väl vitsordad tjänstgöring snedda över för att vidareutvecklas till yrkesofficer. Detta bör både underlättas och tydliggöras med kriterier som är enkla att förstå och där det finns stimulans till stöd och kompetensutveckling i ett sneddningssystem där den välmeriterade och kompetenta gruppchefen också kan tillgodoräkna sig formell och reell kompetens i sin utbildning till såväl specialistofficer som officer.

 

Liknande läsning:

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    En ny officersförening, OF I 21, har bildats. Den 29 april var föreningens årsmöte då en ny styrelse med Patrik Eriksson som ord­förande valdes.

    Cecilia Gustafsson
    Martin Sachs
    Martin Sachs

    – Det är ett nytt förband och det är på sin plats att vi som arbetar här själva kan lösa samverkan och förhandling för att få insyn och påverka hur vår arbetsplats fungerar, säger Patrik Eriksson.

    Västernorrlands regemente återinvigdes 16 januari i år. Medlemmar i Officersförbundet som arbetat på förbandet har tillhört OF Bothnia, men under våren kände Patrik Eriksson och flera av hans kollegor att de ville bilda en egen officersförening och tog därför kontakt med förbundets kansli. De fick en checklista med hur de skulle gå till väga och så har de följt listan.

    – Det har varit flera kollegor som visat intresse för att arbeta fackligt så det har varit enkelt att få ihop en styrelse. Det känns bra, det kommer nog bli en hel del jobb, just nu jobbar vi med att allt från att komma in i förbundets stödsystem och att fördela arbetsuppgifter och få till rutiner för oss i styrelsen till att teckna avtal om samverkan med chefen I 21, säger Patrik Eriksson. 

    »När Försvars­makten växer så vill naturligtvis Officersförbundet också växa.«

    På årsmötet valdes också Mikael Jonsson till vice ordförande, Mats Lindell till sekreterare, samt Fredrik Markgren till kassör. Detta innebär att Officersförbundet har vuxit till 37 officersföreningar. Martin Sachs, ombudsman på förbudets kansli, välkomnar utvecklingen.

    – När Försvarsmakten växer så vill naturligtvis Officersförbundet också växa. Det är både roligt och viktigt att en ny officersförening har bildats och att våra medlemmar på I 21 har inflytande att påverka sina anställnings-och arbetsvillkor. 

    Ur arkivet: