Ges ut av Officersförbundet

Divisonsledning övades under Sydfront 21

Under två veckor förflyttade sig en stridande brigad från Skövde till Revingehed – efter ordergivning från en divisionsledning. Arméövningen Sydfront 21 innebar inte bara slutövning för de värnpliktiga, utan även en utmaning för de högre officerarna att parera ett händelsestyrt scenario med en pandemis begränsningar.

”Vi beslutade att denna övning skulle ge chefer möjlighet att utöva ledarskap inför konsekvenserna av de beslut de fattat. Det har varit en bra, men mycket krävande, övning”, säger överste Rickard Johansson (i mitten), övningsledare.

Under maj månad genomförde drygt
3 500 deltagande från 13 förband arméövningen Sydfront 21. För större delen av arméns värnpliktiga utgjorde detta årets slutövning.

Sedan pandemins utbrott har marinen kunnat delta i större övningar som Swenex 20 och Baltops 20. Flygvapnet har bland annat Arctic challenge exercise framför sig i juni. Och för armén var detta den första chansen att öva i större skala sedan inställda FMÖ 20.

– Det var viktigt att få genomföra övningen trots rådande omständigheter. Sydfront 21 har inneburit att vi kunnat öva i ett större sammanhang, det är en viktig del i uppbyggnaden av arméns förmåga att strida som brigad i divisions ram, säger överste Rickard Johansson, övningsledare och divisionschef under övningen.

Sydfront 21 startade i Skövde, förbanden rörde sig sedan nedåt mot Småland för att i Skillingaryd slå fiendens luftlandsättning. Slutligen väntade den avgörande striden, brigadens stora anfallsövning, på skånska Revingehed.

– Vi beslutade att denna övning skulle ge chefer möjlighet att utöva ledarskap inför konsekvenserna av de beslut de fattat. De har fått leva med stora osäkerheter utan koll på skeendet, säger Rickard Johansson.

Han talar om det faktum att övningens scenario var händelsestyrt, samtidigt som Sydfront 21 har varit en dubbelsidig övning.

– Chefer i truppförande befattning har verkligen känt detta, det har varit prövande för dem – och det var meningen. Det är denna realism vi vill pröva förbanden i. Upplägget har givit en tyngd till genomförandet, där cheferna lyckats lösa ut sina uppgifter. Det har varit en bra, men mycket krävande, övning.

För första gången sedan 2004 gav en divisionsledning – inom ramen för Sydfront 21 – order till brigaderna.

– Det har varit mycket positivt. Genom moment som exempelvis att bygga brosystem och hänga ihop luftvärnsförmåga i sammanhang har vi lyckats påvisa funktionernas verkan och behov i systemen brigad och division, det är oerhört centralt.

Men det har varit utmanande att bedriva en övning under en pågående pandemi. Verksamheten har fått anpassas i enlighet med gällande direktiv, bland annat delades soldaterna in i olika ”bubblor” och närstrider har undvikits.

Att bygga säkra övningar är något som tidigare testats bland annat genom ett anpassat genomförande vid årets brigadstridsledningsövning samt under slutövningen för förbanden i norra Sverige, Vintersol 21.

– Vi har kunnat påvisa att man med en bra riskanalys i botten, och åtgärder kopplade till denna, kan genomföra övningar på ett så säkert sätt som möjligt, säger Johansson.

» Det har också påvisat arméns förmåga att verkligen verka i situationer när svårigheter är som störst. «

Under Sydfront 21 upprättades särskilda sjukvårdskvarter för test och smittspårning. Dit transporterades övningsdeltagare med covid-symptom med egna förbandsresurser, de togs omhand av arméns egen sjukvårdspersonal. Deltagare med bekräftad covid-19 bussades vidare till sina hemförband, med vad Johansson kallar ”Covid-expressen”.

– Vi skapade en organisation för att hantera pandemin och vi belastade inte den civila vården en enda gång avseende covid.

Totalt bekräftades 23 fall av covid-19 under Sydfront 21. Strax före det stora anfallet på Revingehed testades åtta personer från Livgardet positivt, vilket ledde till att samtliga 200 personer i förbandet skickades hem. Men förbandet hade hunnit uppnå sina utbildningsmål.

– Det var bara ett kompani som var drabbat, men vi kom fram till att förbandet kunde anses godkänt och vi ville inte ta risken att fullfölja verksamheten med kvarvarande kompani eftersom vi då hade fått blanda förbandens olika ”bubblor” genom att underställa dem ett annat förband.

Hur har covid påverkat övningen?

– Det har inneburit en extra arbetsbörda och ett extra uppföljningsbehov i det medicinska spåret. Det har krävt en särskilt sjukvårdsorganisation. Men det har också påvisat arméns förmåga att verkligen verka i situationer när svårigheter är som störst, säger Johansson.

Fakta
Sydfront 21

Genomfördes under perioden 25 april till 10 maj. Övningen genomfördes på flera platser med koncentration kring Försvarsmaktens övnings- och skjutfält i närheten av Skövde, Karlsborg, Skillingaryd, Vaggeryd, Revingehed och Björka. Sydfront 21 hade drygt 3 500 deltagare från 13 olika förband och skolor.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

Officerstidningen är nominerad till ett av Fackförbundspressens journalistpriser. Tidningens art director Christian Gård kan vinna pris för bästa redigering.

Fackförbundspressens journalistpriser delas ut årligen och går till årets bästa journalistiska insatser i åtta olika prisklasser. Nu står det klart att Officerstidningen och art director Christian Gård är nominerade i kategorin ”Bästa redigering” för formgivningen av temasidorna om Försvarsmaktens tillväxt i nr 2 2020.

– Det är ju alltid roligt när ens arbete uppmärksammas! Tycker också att den här nomineringen är ett bra kvitto på det arbete vi gjort – och fortfarande gör – med Officerstidningen för att leverera en läsvärd och attraktiv tidning till medlemmarna, säger Christian Gård. 

Chr NY HEMSIDA-2
Christian Gård, Offcerstidningens Art director

Övriga nominerade i kategorin är Sofia Andersson för Hotellrevyn och Lotta Lundin för Publikt.  

Föreningen Fackförbundspressen samlar tidningar utgivna av organisationer inom LO, Saco och TCO. Föreningen arbetar för att stärka intresset för fackförbundspressens journalistik och för att ge den större genomslag i samhällsdebatten.

Fackförbundspressens priser delas ut den 27 oktober. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Bland yrkesofficerare ökade andelen bullerrelaterade hörselskador med 50 procent förra året och även hos värnpliktiga syns en tydlig ökning av antalet hörselskador, enligt en bullerskadeanalys från Försvarsmedicincentrum. Vådaskotten stod för många av skadorna.

Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020.

Trots att bullerrelaterade hörselskador varit ett särskilt fokusområde inom Försvarsmakten sedan 1998, ökar antalet hörselskador till följd av bullerexponering för flera personalkategorier. Årets fördjupade analys av inrapporterade hörselskador uppvisar en negativ trend bland yrkesofficerare, reservofficerare och civilanställda med en ökning på 50 procent det senaste året. Bland kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän (GSS/K) var ökningen 9 procent och hos värnpliktiga 7 procent. Jämfört med åren 2010–2011 har antalet inrapporterade bullerskador bland rekryter ökat med 55 procent. 

– Antalet bullerrelaterade hörselskador bland yrkesofficerare, reservofficerare, civilanställda och GSS/K är relativt få och då kan svängningarna mellan åren bli stor. Men det här ger inga positiva signaler, säger Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum som genomfört analysen. 

Antalet anmälda bullerrelaterade hörselskador har ökat från ett knappt hundratal 2018 till cirka 160 året efter och runt 240 i fjol, enligt rapporten.

» Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. «

Framför allt är det vådaskott och andra vapenrelaterade bullerskador som ökar. Vådaskotten stod för 33 procent av skadorna förra året. Antalet hörselskador till följd av vådaskott ökade från 36 till 72 fall mellan 2019 och 2020. I elva fall avfyrades vapen vid laddning eller patron ur och åtta händelser inträffade i inomhusliknande miljöer som tält, vapenvårdslokaler eller i fordon. Andra bullerskador kopplade till vapen handlade om hörselskydd som inte används eller av misstag bragts ur sitt läge. Vid flera tillfällen har skador inrapporterats vid eldöverfallsövningar där folk legat och sovit i sina tält när b-styrkan gått till anfall och börjat skjuta. 

– Vid sådana här övningar måste man antingen sova med hörselskydden på eller så får b-styrkan inte skjuta in i tälten. Eldöverfallsrelaterade skador var vanliga förr, men efter att vi hade arbetat med dem ett antal år och hörselskydden blev bättre sjönk skadorna och har sedan legat på en stabilt låg nivå. Men nu ser vi att de ökar igen, säger Björn Skoog. 

IMG_1755
Björn Skoog

Att bullerrelaterade hörselskador ökar i Försvarsmakten kan ha flera bakomliggande orsaker, menar Björn Skoog.  

– Att de värnpliktiga utbildas i riskerna med bullerskador är jag rätt säker på, men frågan är vem som leder utbildningen och vilken kvalitet utbildningen håller. Systematiskt arbetsmiljöarbete ges litet utrymme på Officersprogrammet och det är svårt att säga hur mycket kunskap i arbetsmiljöfrå

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Personer med adhd och andra neuropsykiatriska diagnoser ska inte längre automatiskt uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till militärtjänstgöring. Ändringen sker efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, i ett tillsynsbeslut kommit fram till att Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket har överträtt diskrimineringsförbudet.

Personer med neuropsykiatriska diagnoser kommer inte längre automatiskt att uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till värnplikt.

I juli kom beslutet att personer med adhd, autism och andra neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt ska vara diskvalificerade för att prövas för sin lämplighet att göra militärtjänst. I stället ska varje fall prövas individuellt. Ändringen kommer efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjort en tillsyn mot Försvarsmakten och Plikt- och prövningsverket. DO kom fram till att det rörde sig om diskriminering genom den automatiska uteslutningen.  I det webbformulär som använts som lämplighetsprövning av de som ska kallas till mönstring för värnplikt eller frivillig militärtjänstgöring har det funnits frågor om personen någon gång diagnostiserats med autism eller adhd. De som svarat ja har inte gått vidare i antagningsprocessen. 

– Eftersom det inte kan uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring anser DO att det strider mot diskrimineringslagen med en automatisk uteslutning av dessa personer – även om det senare i prövningen skulle visa sig att de ändå inte uppnår ställda krav för tjänstgöring, säger diskrimineringsombudsman Lars Arrhenius i ett pressmeddelande.

» Det kan inte uteslutas att personer med dessa diagnoser har den förmåga som krävs för att göra militär tjänstgöring. «

För att möjliggöra en individuell bedömning har Försvarsmakten nu beslutat att ta bort den automatiska uteslutningen som sker då en individ anger att denne har en adhd- eller autismdiagnos. Under förutsättning att övriga delar av testet är godkänt kommer dessa individer att kunna gå vidare och boka tid för en prövning. 

”Vid prövningen genomförs därefter en individuell bedömning av personens möjligheter att genomföra en grundutbildning med värnplikt inom ramen för antagningsprocessen”, skriver Försvarsmaktens personaldirektör Klas Eksell i beslutet om förändringen i rekryttestet.   

Parallellt med förändringarna kommer också en särskild översyn av Försvarsmaktens medicinska bedömningsgrunder med fokus på adhd och autism att genomföras skyndsamt, skriver Försvarsmakten vidare. 

Försvarsmakten har under DO:s utredning förklarat att det finns en ökad risk för personer med diagnoserna adhd eller autism att inte klara militärtjänst, men att det inte kan uteslutas att det finns personer med diagnoserna som har förmåga att göra det

Även Polismyndigheten har beslutat om att ändra antagningsreglerna till polisutbildningen. Personer med diagnos ska inte längre per automatik gallras bort, utan ges möjlighet till prövning med en individuell bedömning. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post