Senast publicerat
Senast publicerat:

Tomma rader påverkar flygsäkerheten

Åren 2013 till 2017 antogs 17 personer till flygstridsledarutbildningen. Av dessa är bara fem kvar som flygstridsledare i dag.

Det är svårt att rekrytera flygstridsledare. För att försöka fylla årets utbildningsplatser testade Flygstaben ett nytt grepp: ett brev från flygvapenchefen till 300 värn­pliktiga med en uppmaning om att bli flygstridsledae. Och rekryteringskampanjen verkar ha fallit väl ut.

Josefine Owetz
Försvarsmakten

”Du får detta brev eftersom du vid mönstringen fick mycket bra resultat. Du uppfyller dels kraven för att genomföra officersutbildning och dels har du presterat mycket bra på vissa deltester som är viktiga för att ha goda möjligheter att klara de specialtester som gäller för flygstridsledare.”

I slutet av januari fick några hundra av de inneliggande värnpliktiga ett brev från flygvapenchefen Mats Helgesson – med en uppmaning om att söka utbildning och anställning som flygstridsledare. Kampanjen var ett led i att öka ansökningarna till årets utbildning.

Liknande läsning:

– Flygvapenchefen skickade ut brevet till rekryter inom samtliga försvarsgrenar. Det blev lite ståhej ute på förbanden, men vi frågade varje försvarsgrenschef om lov innan vi kontaktade deras rekryter, säger överste­löjtnant Magnus Tillby, central chef för stridsledning och luftbevakning på Flygstaben. 

tillby
Magnus Tillby

Det är första gången som Flygstaben genomför en riktad rekryteringskampanj på detta sätt. Men åtgärder var tvungna att vidtas när det i januari stod klart att det bara var en elev som var antagen till årets flygstridsledarutbildning. Sista datumet för att söka till utbildningen var den 31 januari och trots den korta ansökningsperioden fick brevutskicket god respons. 

– Vi har fått ett bra gehör från brevmottagarna, vilket är väldigt roligt. Brevet följdes även upp av samtal från anställda på Strilbataljonen, som i princip ringde upp samtliga som fick brevet. Runt 60 personer anmälde sitt intresse och av dessa är det nu fem stycken som har klarat antagningstesterna och kommer att påbörja utbildningen i vår som det ser ut nu. Tillsammans med den som redan var antagen innebär det att vi har sex elever. Det är ett bättre elevantal än vad vi har haft på länge, säger Magnus Tillby. 

Att man som värnpliktig går en flygstridsledarkurs på detta vis, det är historiskt.

Magnus Tillby, chef för stridsledning och luftbevakning

För den som nu blir antagen innebär det att man går en kortare flygstridsledarkurs i vår, och direkt efter muck blir man anställd och fortsätter utbildningen till flygstridsledare i höst. Kursen är klar i december i år. Därefter följer ett halvårs praktik samt en specialistofficersutbildning på fem månader. Efter detta anställs man som specialistofficer och flygstridsledare i flygvapnet.

– Det vi har tänkt göra är rätt oortodoxt och vi har fått skapa en utbildning som inte finns. Att man som värnpliktig går en flygstrids­ledarkurs på detta vis, det är historiskt. Förut har man endast gjort det som en del av sin utbildning till officer eller specialistofficer, säger han. 

Men även om årets utbildning verkar fylla platserna så räcker det inte för att täcka behovet av flygstridsledare, berättar Tillby. De senaste åren har nämligen elevkullarna på flygstridsledar­utbildningen minskat. Under åren 2013 till 2017 antogs totalt 17 personer till utbildningen, av dessa är bara fem kvar som aktiva flygstridsledare. Anledningen till bortfallet beror dels på avskiljningar under utbildningen, när elever inte klarat vissa obligatoriska moment, och dels på medicinska skäl, när man senare efter utcheckning inte har klarat de årliga hälso­testerna. Och att man har sökt andra utbildningar inom och utanför försvarsmakten eller sökt civila jobb efter utbildningen.

– Vi har haft otur de senaste åren med avgångar. En del avhopp beror dock på att man har gått vidare och sökt utbildningen till flygförare istället. Våra tester och pilottesterna är väldigt lika i många fall och vissa individer som provar att söka till pilot istället klarar ofta det också eftersom våra krav stämmer överens till stor del. Testar vi då rätt saker eller behöver vi förändra vissa tester? Det ska vi se över fram­över, säger Magnus Tillby. 

Produktionsstabens flygavdelning fick förra våren i uppgift att presentera förslag på hur personalförsörjningen av flygstridsledare ska lösas långsiktigt. En annan åtgärd som Flyg­staben ska se över är möjligheten att återinföra värnpliktsbefattningar på Strilkompanierna.  

– Vi tog bort värnpliktsbefattningarna när datorer tog över allt fler av uppgifterna som de värnpliktiga skötte. Det var en väldigt viktig rekryteringsgrund som vi har tappat. Därför tittar vi nu om det är möjligt att införa några befattningar för värnpliktiga fram­över, dels som rekryteringsgrund men också som ett led i ett starkare försvar där vi nu åter behöver befattningar som är lämpliga att bemannas med värnpliktiga säger Magnus Tillby.  

Porträttfoto på flygvapenchefen generalmajor Mats Helgesson.
Mats Helgesson, flygvapenchef

Flygvapenchefen generalmajor Mats Helgesson om kampanjen:

”Att jag skrev ett brev till inneliggande soldater var ett sätt att göra dem uppmärksamma på att det finns många intressanta och bra yrken i Försvarsmakten. Långsiktigt är detta dock inte normalmetoden utan vi kommer sprida kunskap om yrket flygstridsledare genom bland annat yrkesinformation till värnpliktiga och normala kanaler. Med en ökad volym pliktsoldater kommer vi få bättre förutsättningar att rekrytera.  Jag utesluter dock inte att vi hittar nya okonventionella lösningar även i framtiden. En del av våra yrken i flygvapnet är tämligen okända för allmänheten och det är ett problem, samtidigt är det yrken som innefattar teknik, ledarskap, utvecklingsmöjligheter och insyn i unika miljöer och som jag vet skulle locka många om man bara visste att yrket fanns. Vår nya organisation med en samlad flygstab kommer ge oss bättre förutsättningar att leda och styra vår rekrytering”

FAKTA

Flygstridsledartesterna

Flygstridsledartesterna består av olika testmoment vid dator där bland annat spatial förmåga, stresstolerans, simultankapacitet och koordinationsförmåga testas. Därefter följer intervju med psykolog samt professionsintervju med en flygstidsledare.

Källa: Försvarsmakten

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Under årets två första månader har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. De allra flesta som drabbats är värnpliktiga och elever. Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning, uppger att oerfarna befäl och det pressade läge som organisationen befinner sig i kan ha bidragit till skadeutfallet. En granskning har nu inletts för att utreda vinterns köldskador.

Linda Sundgren
Det har varit en kall vinter med kraftig ökning av köldskador i Försvarsmakten: 134 rapporterade fall hittills 2026 jämfört med 47 under hela 2025 – däribland 13 värnpliktiga vid P 4 i Skövde under övningen Vintersol.

Foto: Försvarsmakten

Den gångna vintern har varit ovanligt kall och från den 1 januari till den 1 mars 2026 har 134 avvikelser om köldskador rapporterats i Försvarsmakten. Det kan jämföras med 47 rapporterade köldskador under hela 2025. Den händelse som fått mest uppmärksamhet i medierna inträffade i samband med övningen Vintersol 2026, där 13 värnpliktiga vid Skaraborgs regemente, P 4, i Skövde, drabbades av olika typer av köldskador sedan värmaren i deras tält slutat att fungera. En händelse som Sveriges Radio P 4 Skaraborg var först att rapportera om.

Bland det totala antalet köldskadade finns enstaka soldater vid Natos multinationella brigad i Lettland (LNLV 26), men de allra flesta är värnpliktiga eller elever på Försvarsmaktens olika skolor. Det berättar förvaltare Joakim Giöbel, chef för Försvarsmaktens marksäkerhetsavdelning på Arméstaben och ordförande i den centrala utredning som granskar vinterns köldskador.

– Skadorna som rapporterats handlar om allt från en vit prick på kinden till djupare förfrysningsskador och allt däremellan. Det som lyfts fram som allvarligt är att de drabbade är värnpliktiga. Den här mängden köldskador och risken för men hos vissa individer är allvarligt, säger han.

I avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder

Även om vintern har varit ovanligt kall med temperaturer under 40 minusgrader, finns kunskap i organisationen om hur man uppträder i låga temperaturer. Enligt Joakim Giöbel tillhör också majoriteten av de skadade soldaterna Norrlandsföreband som är vana vid kyla. Joakim Giöbel säger att han i avvikelserapporterna noterat faktorer som kan ha bidragit till det stora antalet skadade.

– Vi har många unga befäl där ute, och som jag tolkar det har de genomfört de övningar som ålagts dem utan hänsyn till väder och vind. De har inte riskhanterat som de borde, helt enkelt. Jag är jättetacksam för alla yngre kollegor, men det går kanske lite fort ibland.

En annan brist han registrerat är avsaknad av adekvat utbildning.

– Det finns en utbildning som heter kallt väder som alla som åker norrut för att öva ska genomföra, annars får man inte vara med. Men i avvikelserapporterna ser vi att vissa förband inte genomfört utbildningen kallt väder, säger Joakim Giöbel.

Att Försvarsmakten befinner sig i en situation med kraftig tillväxt samtidigt som befattningar inom Nato ska bemannas och stödet till Ukraina fortgår, kan också ha bidragit till de uppkomna skadorna, menar Joakim Giöbel.

– Det är samma personal som genomför utbildningar, som förkovrar sig i nya grejer och själva går i skola samtidigt som fler värnpliktiga tas emot. Detta innebär en hög belastning i verksamheten.

Också Pliktrådet, den organisation som omhändertar värnpliktigas intressen under grundutbildningen, följer hanteringen av köldskaderapporterna. Enligt Pliktrådets ordförande, Alice Westlund, är det oroväckande att det tycks finnas främst yngre befäl som inte förstår vidden av riskerna med att verka i kyla. Hon pekar också på de förändringar som nu genomförs i Officersprogrammet och som hon menar kan leda till att kunskapen om uppträdande i fysiskt påfrestande miljöer sjunker ytterligare.

– Man har tagit bort fysiskt stridsvärde ur kursplanen på Officersprogrammet. Det kan leda till att de officerare som kommer ut på förbanden är mindre införstådda med det fysiologiska eftersom de inte får med sig det under utbildningen. Det kan i sin tur komma att påverka hur man hanterar bland annat kyla och köldskador, säger Alice Westlund.

Den centrala utredningen om köldskadorna som pågår vid Arméstaben väntas bli klar i maj.

Fakta

Köldskador

En köldskada uppstår när en kroppsdel blir så kraftigt nerkyld att blodet inte längre cirkulerar genom den, det som kallas att förfrysa sig.

Köldskador kommer stegvis och förvärras så länge exponering för kyla fortgår, och vind och fukt ökar risken för köldskador. Vanligast är köldskador på händer, fötter, öron, näsa och kinder.

De flesta köldskador är ytliga och läker av sig själva, men de kan också gå djupare in i huden och leda till bestående skador.

Vanliga symptom vid ytligare köldskador är exempelvis hud som vitnar, förlorad känsel, smärta och svullnad. Ibland kan även blåsor bildas.

Symptom vid djupare köldskador är bland annat hård och vitgul hud, blåfärgade mönster på huden, mörka blodfyllda blåsor, svullnad, kraftig smärta eller att huden inte får tillbaka sin normala färg och känsel efter 60 minuters uppvärmning.

Källa: 1177.se

Ur arkivet: