Senast publicerat
Senast publicerat:

Militärpolisen genomför kontroll på MHS Karlberg – söker genom kadetternas rum

Militärpoliser från 1:a militärpolisbataljonen genomför i dag en rutinkontroll av kadetternas boende- och studieutrymmen på Militärhögskolan Karlberg. De söker genom lokalerna efter narkotika och andra olagliga substanser.

Josefine Owetz
Militärpolisen genomför en rutinkontroll av kadetternas boende- och studieutrymmen på Militärhögskolan Karlberg. Kontrollen görs med stöd i förordning (1995:241) om disciplinansvar inom totalförsvaret.

Foto: Caisa Rasmussen/TT

Vid en samling på onsdagsmorgonen fick kadetterna på Militärhögskolan Karlberg veta att en rutinkontroll skulle genomföras i boende- och studieutrymmen på skolan. Kontrollen genomförs av militärpoliser från 1:a militärpolisbataljonen vid Livgardet och medan den pågår har inte kadetterna tillgång till sina rum.

– Militärpolisen söker igenom kadetternas boende- och studieutrymmen efter narkotika och olagliga substanser. De gör detta löpande på Försvarsmaktens förband där det finns värnpliktiga och kadetter och denna gång genomförs denna rutinkontroll hos oss. Sist de var här och gjorde samma sak var i mars 2020, säger Niklas Englund, kommunikationschef på Militärhögskolan Karlberg och fortsätter:

–  MP gör detta med stöd i förordning (1995:241) om disciplinansvar inom totalförsvaret. Den här typen av kontroller kommer att ske även framöver.

Militärpolisen söker igenom kadetternas boende- och studieutrymmen efter narkotika och olagliga substanser.

Har militärpolisen hittat något?

– Vi kommenterar inte om det hittas något, i ett sådant eventuellt fall lämnas ärendet direkt över till polis, säger Niklas Englund.

Vid lunchtid berättade en av de berörda kadetterna att alla byggnader på skolan varit låsta under förmiddagen. 

– Man får gå till sitt rum och hämta saker om man vill, men då behöver man ha en mentor med sig. Mentorerna hotar också med att det kommer antecknas om man går till sitt rum, säger kadetten som vill vara anonym.

Vid 18-tiden på onsdagen var kontrollen genomförd i samtliga lokaler och kadetterna hade åter fått tillgång till boende- och studieutrymmen igen. 

Liknande läsning:

Kontrollen genomfördes efter hemställan från Militärhögskolan Karlberg. 

På torsdagen svarar MHS Karlbergs kommunikationschef på några uppföljande frågor om rutinkontrollen. Niklas Englund poängterar att kontrollen är att se som en rutinåtgärd inom ramen för det verksamhetsuppdrag som chefen för Militärhögskolan Karlberg har. 

Varför gjordes denna rutinkontroll?

– Chefen MHS K har som alla andra förbandschefer ett ansvar för att säkerställa att Försvarsmaktens drog- och alkoholpolicy efterlevs. Denna typ av verksamhet är ett av verktygen som används som uppföljning. I övrigt gäller för övrigt exempelvis samma regler för nyttjande av gymmet här på MHS K vad gäller dopning, säger Niklas Englund.

Vad var syftet med kontrollen?

– Utöver ovan är det också ett sätt att visa våra blivande chefer i Försvarsmakten hur de själva kan komma att agera om några år när de i sin blivande roll som chefer ska efterleva myndighetens regler och förordningar.

Hade ni fått indikationer på att det fanns narkotika på området?

– Nej.

Gjordes det några fynd som överlämnades till polis?

– Nej. Och detta är inget vi kommer att kommentera framöver. Se det som ett undantag denna gång på förekommen anledning. Hade det gjorts fynd hade vi inte kommenterat det, då det i så fall blivit en polisiär förundersökning och ett internt personalärende och med det sekretess.

Är det något annat du vill tillägga?

– Militärhögskolan Karlberg ställer sig frågande till att någon kadett ska ha hotats av en mentor i samband med kontrollen. Samtliga kadetter erbjöds möjligheten att få tillgång till sitt boende för akuta behov och om så ledsagas av en officer, säger Niklas Englund.

Officerstidningen har sökt skolchefen för en kommentar, men han har avböjt en intervju. 

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Militära yrken har lägst antal sjukskrivningsdagar av alla yrkesgrupper i Sverige. Det visar en ny rapport från Skandia. Försvarsmakten välkomnar resultatet, men Officersförbundet menar att siffrorna behöver nyanseras – bland annat eftersom anställda tar ut kompensationsledighet eller semester i stället för att sjukskriva sig.

    Linda Sundgren
    "Man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa", säger Martin Sachs, ombudsman på Officersförbundet, om antalet sjukskrivningsdagar för anställda i Försvarsmakten.

    Foto: Försvarsmakten

    Anställda i Försvarsmakten har i genomsnitt två sjukdagar per år, utöver de fjorton dagar som arbetsgivaren ersätter. Det är lägst sjukfrånvaro av samtliga yrkesgrupper som jämförs i Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026.

    Försvarsmakten framställs i rapporten som en föredömlig arbetsgivare som långsiktigt och systematiskt arbetar för en god arbetsmiljö. Träning på arbetstid, små arbetsgrupper, fokus på förebyggande insatser och möjlighet till återhämtning efter perioder med hög arbetsbelastning är sådant som lyfts fram i rapporten.

    – Vi är glada över att militärt arbete, som är huvuddelen av arbetet i Försvarsmakten, har lägst antal sjukskrivningar av alla yrkesgrupper i Sverige, säger flottiljamiral Jonas Hård af Segerstad, utbildningschef och ställföreträdande chef vid Försvarsstabens genomförandeenhet.

    Men kritiker menar att statistik över den registrerade sjukfrånvaron ger en något missvisande bild. I inlägg hos försvarsdebattören Taktisk och i kommentarsfält till Försvarsmaktens artikel om Skandias rapport på Försvarsmaktens intränat Emilia, påpekas att de verkliga sjuktalen kan döljas av att militär personal ofta använder kompensationsledighet eller semesterdagar för att undvika karensavdrag i samband med sjukskrivning. Även företrädare för Officersförbundet delar den uppfattningen.

    Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till.

    – Vi får återkommande rapporter från våra medlemmar om att det är så det går till. Någon statistik som visar hur vanligt det är har vi inte, men det tyder på att man inte bör likställa registrerad sjukfrånvaro med den faktiska förekomsten av ohälsa, säger Martin Sachs, ombudsman i Officersförbundet med särskilt arbetsmiljöansvar.

    En annan bidragande orsak till de låga sjuktalen som ibland lyfts fram är att Försvarsmaktens personal över lag är yngre och mer vältränad jämfört med många andra yrkesgrupper. Inom internationell forskning kallas fenomenet ”the healthy soldier effect”, och är en följd av fysiska och mentala antagningskrav och att många militärer tränar mycket.

    För att få en mer rättvisande bild av hälsotillståndet hos anställda i Försvarsmakten, menar Martin Sachs att man bör se sjukfrånvaron tillsammans med andra mått på arbetsmiljön. Han hänvisar till Officersförbundets senaste medlemsundersökning som visar att många i organisationen är hårt belastade.

    – I vår undersökning uppger 80 procent att personalbristen har ökat deras arbetsbelastning och 74 procent menar att kompetensbrist påverkar verksamheten negativt. Endast 55 procent anser att arbetsmiljön är god och bara 39 procent upplever att arbetsgivaren värnar balansen mellan arbete och privatliv, säger Martin Sachs.

    Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser.

    Jonas Hård af Segerstad håller med om att det positiva urval av individer med god hälsa som sker till Försvarsmakten, kan påverka statistiken. Däremot är han tveksam till resonemanget att myndighetens sjukskrivningar i rapporten skulle döljas av uttag av kompledighet eller semesterdagar i någon större utsträckning.

    – Statistiken bygger på sjukskrivningar som är 15 dagar eller längre och jag tror att det är få anställda som slänger in 15 komdagar eller mer för att täcka upp en sjukskrivning. Att ta ut semester istället för sjukdagar tror jag inte är vanligare i Försvarsmakten än på andra arbetsplatser, säger Jonas Hård af Segerstad.  

    Resultaten i rapporten tycker han är ett kvitto på att arbetsmiljön i Försvarsmakten är ganska bra.

    – Jag vet att många upplever att de har mycket att göra, men enligt rapporten leder det i alla fall inte till att folk blir sjuka, vilket vi är väldigt glada för. Man ska inte driva folk för hårt ändå, men att dagens situation inte leder till ohälsa tycker vi är bra, säger Jonas Hård af Segerstad. 

    Har du själv använt kompledighet eller semester istället för att sjukanmäla dig?

    – Nej, det har jag inte.

    Fakta

    Sjukdagar inom olika yrkesgrupper 2025

    Antal sjukdagar per år och anställd utöver de 14 dagar som arbetsgivaren betalar sjuklön.

    • Militär personal: 2,1
    • Chefsyrken: 4,7
    • Yrken med krav på högskolekompetens: 7
    • Yrken inom administration och kundtjänst: 9,8
    • Service-, omsorgs- och försäljningsyrken: 13,7

     

    Skandias statistik omfattar sjukskrivningar som varar längre än 14 dagar. Under de första 14 dagarna i en sjukperiod betalar arbetsgivaren sjuklön; från dag 15 kan den anställde få sjukpenning från Försäkringskassan. Kortare sjukfrånvaro ingår inte i statistiken.

    Källa: Skandias rapport Sveriges sjukaste yrken 2026

    Ur arkivet: