Senast publicerat

Senast publicerat:

Regeringen satsar ytterligare 10 miljarder på försvaret nästa år

Anslagen till det militära försvaret tillförs ytterligare 10 miljarder kronor 2026, föreslår regeringen i höstbudgeten. Tillsammans med tidigare budgeterade ökningar innebär det att anslagen ökar med 26,6 miljarder till 175 miljarder nästa år. En av satsningarna är höjning av dagersättningen för officersaspiranter och totalförsvarspliktiga.

Josefine Owetz

2025-09-17

Regeringen föreslår i kommande budgetproposition för 2026 att anslaget för det militära försvaret får ytterligare 10 miljarder kronor nästa år. Det innebär att anslagen ökar med 26,6 miljarder till 175 miljarder nästa år, meddelade Tidöpartierna på en pressträff den 15 september.

– Nu tar vi nästa stora steg i upprustningen av det svenska försvaret, sa statsminister Ulf Kristersson (M) på presskonferensen.

Satsningen innebär att Sverige nästa år kommer upp i 2,8 procent av BNP på försvaret, och är ett första steg för att nå Natos nya mål om att lägga 3,5 procent av BNP på militärt försvar.

– Vi pratar om mycket stora investeringar i vapensystem och annan försvarsmateriel, både för armén, flygvapnet och marinen, sa Ulf Kristersson.

Anslaget för förbandsverksamhet tillförs ytterligare 5 miljarder i budgeten för 2026, utöver de 9,7 miljarder som redan är budgeterade. Pengarna används bland annat för utbildning och övning, insatser och operationer nationellt och internationellt, däribland Natos insatser, samt underhåll av materiel.

– Det här utgör själva kärnan i vår försvarsförmåga och är vårt viktigaste bidrag till Nato som allierad, sa Jimmie Åkesson (SD).

Vi stärker förutsättningar för att kunna rekrytera och behålla nyckelkompetens och se över arbetsvillkor

Han berättade att Försvarsmakten har identifierat att personal- och kompetensförsörjningen är den mest avgörande begränsningen just nu för krigsorganisationen.

Liknande läsning:

– Man har återkommande lyft utmaningen med att rekrytera vissa bristkompetenser som begränsar förmågeutvecklingen, sa sa Jimmie Åkesson och fortsatte:

– Det här är något som vi tar fasta på i budgeten. Vi stärker förutsättningar för att kunna rekrytera och behålla nyckelkompetens och se över arbetsvillkor. Det kommer vara helt avgörande för att vi ska kunna växa i den takt som det är planerat.

En särskild satsning på 400 miljoner ska gå till höjd dagersättning för värnpliktiga och för officersaspiranter. Dagersättning föreslås höjas från 146 kronor till 200 kronor om dagen för värnpliktiga, vilket är 1620 kronor mer i månaden. För officersaspiranter ska ersättning höjas från 175 till 240 kronor om dagen, vilket är en ökning med 1950 kronor i månaden.

Stefan Morin, förbundsordförande för Officersförbundet, välkomnar att ersättningen till officersaspiranter höjs, men understryker att mer måste göras inom personalområdet. ”Nu gäller det för Försvarsmakten att följa upp med att även anställningen efter utbildning är attraktiv och konkurrenskraftig. I avtalsförhandlingarna som pågår just nu har Officersförbundet föreslagit över 50 åtgärder. Det är yrkanden inom lön och villkor som syftar till att befintlig personal ska ha en mer rättvis ersättning, samt att höja attraktionen i yrket. Tyvärr tyder inget på att en sådan vilja finns inom Försvarsmakten”, skriver han i en kommentar till TT.

Officersförbundets studentråd välkomnar höjningen av dagersättning för officersaspiranter. ”Att försvaret behöver stärkas med ny materiel och infrastruktur är välkänt, men personalen som är en lika viktig hörnsten satsas det mindre på. Därför är det glädjande att regeringen äntligen ser oss för den resurs som vi är”, skriver ordförande Adam Nilsson, i en kommentar.

Han fortsätter: ”Det är bra att dagersättningen nu höjs, även om det bara är den andra höjningen som sker på 30 år. Nu gäller det att ersättningen knyts till index så den inte tappar i ekonomiskt värde varje år. Utöver ersättningen anser vi att det bör bli enklare att kunna arbeta vid sidan av studierna. Allt detta är nödvändigt för att officersutbildningarna ska fortsätta vara attraktiva och för att säkerställa att ingen kadett tvingas avbryta sina studier av ekonomiska skäl. Vi i Officersförbundets studentråd arbetar vidare med att uppnå dessa förändringar”.

Anslaget för materiel och anläggningar tillförs 4,7 miljarder i budgeten för 2026 och ökar med närmare 12 miljarder kronor jämfört med i år. Under nästa år väntar fortsatt stora materielanskaffningar till samtliga försvarsgrenar. Det handlar bland annat om luftvärn, raketartilleri, ammunition och stridsfordon till armén, nya ytstridsfartyg och stridsåtar till marinen och taktiska transportflyg och långräckviddig bekämpning till flygvapnet.

– Krigsförband med hög krigsduglighet kräver en välfungerande materielförsörjning. Kriget i Ukraina visar verkligen på behovet av att kunna ha både tekniskt avancerad materiel, men även att ha en tillräcklig mängd av det, till exempel ammunition, sa Ebba Busch.

Förra veckans incidenter i Polen och Rumänien, med ryska drönare som kränkt ländernas luftrum, togs också upp på pressträffen. Statsminister Ulf Kristersson inledde med att säga att regeringen har information som bekräftar att det var avsiktliga kränkningar från Ryssland.

– Vi vet att det var ryska drönare, vi vet att det var avsiktligt. Det här är en allvarlig eskalering från Rysslands sida, sannolikt för att testa Natos kapacitet, för att testa vår respons på detta. En del av drönarna kan också ha varit ute för att störa snarare än att vålla skada, sa Ulf Kristersson.

Det som hände i Polen och Rumänien förra veckan kan hända i Sverige.

Han berättade att Sverige står i tät kontakt med Polen och med Natos ledning i Europa för att var med att koordinera förstärkning av den östra flanken.

– Nu var det holländska stridsflygplan som gick upp och mötte en del av drönarna som gick till Polen. Hade det här varit för några veckor sedan hade det varit svenska Gripen-flygplan som hade mött de drönarna, eftersom vi hade vår insats fram till nyligen, sa Ulf Kristersson.

Han och energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) betonade att det som hände där också kan hända i Sverige.

– Det som hände i Polen och Rumänien förra veckan kan hända i Sverige. Vi behöver vara redo och vi behöver ha god förmåga att kunna möta detta, sa hon.

Budgetförslaget bygger på en överenskommelse mellan regeringen och Sverigedemokraterna. Den 22 september lämnar regeringen budgetpropositionen för 2026 samt höständringsbudgeten för 2025 till riksdagen.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Ämnen i artikeln: Försvarsekonomi

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

Senast publicerat:

Debatt /

Ovälkommet beteende

”Händelserna på Livgardet och de sociala villkoren bakom övergrepp i Försvarsmakten”

Aktuellt /

Rymden

Försvarsmaktens första operativa satellit på plats i rymden

Aktuellt /

Aurora 26

Värdlandsstöd i fokus under Aurora 26

Fördjupning /

Tystnadskultur

Ställföreträdande personaldirektören: ”Tystnadskultur är absolut ingenting vi vill ha”

”Händelserna på Livgardet och de sociala villkoren bakom övergrepp i Försvarsmakten”

Reportage

Cybersäkerhet

Fokus på femte domänen i Flygvapnets cyberförsvar

Flygvapnet växlar upp i cyberdomänen – den femte arenan för krigföring. På Uppsala garnison byggs förmågan att upptäcka, förstå och försvara flygvapnets system mot angrepp i realtid. ”Vi behöver dem som är skickliga på att kriga med hjärnan”, säger cyberförsvarsförvaltare Christoffer Pierrou.

Maria Widehed

2026-04-16

Sergeant David Andersson, cyberförsvarsofficer, står längst fram i lektionssalen.

– Orientering: vi har fått in en usb-sticka från en klient. Den har suttit i en dator i vårt nätverk, säger han.

David Andersson tillhörde den andra årskullen att utbildas inom specialistofficersutbildningens cyberförsvarsinriktning. Idag arbetar han vid Flygstaben med att bygga upp funktionen cyberoperationscenter, en central nod i flygvapnets växande cyberförsvar. Den här veckan leder han en övning som flygvapnet tillsammans med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, har satt samman.

– Under övningen samarbetar våra underrättelsedelar med det säkerhetsoperationscenter, SOC, vi har byggt upp. I det övar soldater och officerare på att analysera loggar i realtid och på incidenthantering, säger han.

Utanför byggnaden är Uppsala garnison grådisigt, men verksamheten är intensiv innanför väggarna. Här i Tunahuset, som tillhör Upplands flygflottilj, F 16, har lektionssalen tillfälligt omvandlats till en operativ miljö. Kablar löper mellan arbetsstationerna, skärmar visar flöden av loggar och bredvid trängs halvdruckna burkar med energidryck.

Det gäller att hela tiden hålla koll på var aktören rör sig i nätverket.

Det är dag tre av övningen och det har skett en tydlig upptrappning. I övningsscenariet råder gråzon och ett medicinföretag som tillverkar botemedel mot ett nytt kemiskt stridsmedel från Ryssland har just angripits. Medicinen är viktig för civilförsvaret och därför har flygvapnets cyberförsvar kopplats in.

– En lärdom vi dragit är vikten av att tidigt få mandat. Vi sitter ju på ett företag och är en hjälpresurs, säger sergeant Alfred Turesson, cyberförsvarsofficer på F 16.

Första dagen upprättade de sin övervakning. Andra dagen började angreppen. Nu försvarar de systemet under pågående intrång.

– Det misstänks finnas okända aktörer i systemet. Så vi har fått sätta vissa maskiner i karantän, koppla bort alla kopplingar och höja beredskapen på systemet. Vi försöker hitta allt aktören har gjort innan vi gör motåtgärder, för att inte förvarna aktören. Det begränsar deras handlingsfrihet, berättar Alfred Turesson.

Angreppet bedöms ha inletts via ett mejl med skadlig kod.

– Sedan har det spridit sig till fler maskiner.

Arbetet sker metodiskt och under tidspress, med målet att identifiera aktören och begränsa spridningen.

– När en aktör väl är inne kan de blockera datorer och rensa dem från distans. Det gäller att hela tiden hålla koll på var aktören rör sig i nätverket, säger Alfred Turesson och fortsätter:

– Vi prioriterar att kartlägga aktörens infrastruktur, exempelvis servrar som används för att distribuera skadlig kod eller genomföra angrepp. Det möjliggör att vi kan blockera dem i ett tidigt skede för att förhindra att de kommer åt våra system.

Ralf Alvarsson, cybersäkerhetsspecialist vid FOI, arbetar med cyberträning och är på flottiljen för att prata försvarbarhet med övningsdeltagarna.

– För att skydda sig kanske man sätter upp en brandvägg och krypterar förbindelser. Det är en annan sak att kunna försvara sig, då behöver man ha insyn, kunna gå in i ett system och kasta ut motståndaren när man är under attack. Det finns väldigt lite forskning om försvarbarhet, säger han.

•••

– Det Sverige gör i cyberdomänen är något som gör skillnad, sa den franske amiralen Pierre Vandier – en av Natos två högsta chefer med ansvar för utveckling och innovation inom alliansens militära förmåga – vid ett besök i Uppsala i början av mars.

Vad som räknas in i cyberdomänen är brett. Den består av bland annat ledningsstödsystem, stridsledningssystem, intranät, telekommunikationssystem, internet och inbyggda system i anläggningar, fordon och farkoster. Rent fysiskt befinner sig delarna inom övriga försvarsdomäner, vilket innebär att effekterna av ett cyberangrepp kan påverka Försvarsmaktens förmåga i samtliga domäner.

Cyberförsvaret inom flygvapnet byggs upp i allt snabbare takt och har börjat träda in i en ny organisatorisk uniform där förmågan börjat etableras ute på flottiljerna. Förmågemässigt handlar det om att kunna genomföra både offensiva och defensiva cyberoperationer.

– Det är fortfarande väldigt få inom Försvarsmakten som har koll på vad vi egentligen gör, det finns ett arv av att detta ska hållas superhemligt och det gör att kunskapen ibland är låg. Men idag är det viktigt att man förstår att även stridsvagnar har IP-adresser och går att hacka, säger förvaltare Christoffer Pierrou och fortsätter:

– Allt som är digitalt och går att påverka kan man hacka. Det handlar bara om tid, motivation och resurser.

Sedan 2023 är Christoffer Pierrou flygvapnets cyberförsvarsförvaltare. Han validerades som cyberförsvarsofficer när organisationen var i sin linda och specialistofficersutbildningens cyberinriktning ännu inte fanns. När utbildningen av cybersoldater startade 2020 var belastningen hög för utbildande befäl, berättar han.

– Det var en intensiv period. I pilotomgången av cybersoldatutbildningen låg vi befäl ungefär en vecka före soldaterna. Vi lärde oss någonting, sedan utbildade vi i det.

Samtidigt fanns organisatoriska utmaningar.

– Idag får vi folk att stanna, men i det tidiga skedet tappade vi en del för att det saknades en helhet.

Samma år som cybersoldatutbildningen startade började Försvarsmakten lägga ut resurser på försvarsgrenarna. Christoffer Pierrou beskriver det som att flygvapnet ligger långt fram och gärna visar vägen för övriga försvargrenar.

– Det är olika verksamheter ute hos marinen, armén och inom flygvapnet. Hos oss är det sekundtaktiskt med flygplanen, det gör att vi ser annorlunda på cyberdomänen. Men vi har bra samverkan med övriga försvarsgrenar, liksom regelbundna möten med Operationsledningen och cyberförsvarsledningen, Försvarets materielverk och Saab. Informationsspridning är en viktig del inom cyberförsvaret.

Målbilden är att kunna skapa en övningsmiljö vid övningar som Aurora och kunna öva upp emot tusen deltagare samtidigt.

Idag består flygvapnets cyberförsvarssektion av cyberförsvarsförvaltare, cyberförsvarschef och cyberoperationsledare, som är en del av ledningssystemavdelningen på Flygstaben. Flygvapenchefen styr resurserna. Merparten av cyberförsvarsofficerarna och cybersoldaterna tillhör F 16, men man har börjat placera ut kompetens på övriga flottiljer också.

Det finns vakanser på sektionen, men Christoffer Pierrou ser generellt inga svårigheter i att attrahera kompetens.

– Cybersoldater är avgörande för att vi ska kunna bygga upp förmåga i den här takten. Utbildningen är attraktiv eftersom man också får högskolepoäng och lönemässigt ligger vi på en bra nivå, säger han.

Verksamheten fokuserar i stort kring att bygga upp ett så kallat cyberoperationscenter där relevanta loggar samlas och vidare analyseras. Inom centret finns en ren operationsdel, en del som arbetar med cyberförsvarslägesbilden samt mobila cyberförsvarsgrupper.

En del av det operativa arbetet går ut på uppsökande verksamhet.

– Det handlar om att man har en hypotes. Man genomför utifrån den tidsbegränsade insatser i utpekade system för att kartlägga, utröna en aktörs handlingsalternativ eller jaga en aktör, säger Christoffer Pierrou.

Han visar en lång lista över internationellt kända APT-grupper, Advanced Persistent Threat, som är välorganiserade, ofta statligt stöttade cyberbrottsorganisationer. På listan finns några av de mer kända, som APT 28 Fancy Bear, en grupp med starka kopplingar till Rysslands militära underrättelsetjänst. På listan finns också Lazarus Group, som ofta kopplas till Nordkorea och har varit inblandade i flera stora finansiella cyberbrott och attacker mot underhållningsindustrin.

– De har vissa metoder för att ta sig in i system, det gör det möjligt att leta spår efter dem när man vet hur de brukar gå till väga.

En del av funktionens arbete handlar om att granska flygvapnets system. Det handlar om det som kallas ”etisk hackning” och innebär att man gör en simulerad, auktoriserad cyberattack mot it-system, nätverk eller applikationer för att proaktivt identifiera säkerhetsluckor.

– Det här är en viktig del, säger Christoffer Pierrou.

Den mobila cyberförsvarsgruppen arbetar med incidenthantering.

– De har kommit till eftersom vi tänker lite annorlunda här än ute hos försvarsgrenarna, med det förbandsnära lagret blir det lite skillnad i fokus.

Väskorna till de mobila cyberförsvarsgrupperna står alltid färdigpackade och redo att nyttja.

– Vi har ett arv i Försvarsmakten där mycket förklaras som ”tekniskt fel”. Nu ska man akta sig för att ropa varg, men poängen med de mobila grupperna är att sänka tröskeln för att man ute på flottiljerna hör av sig till oss om system uppträder annorlunda.

Som en del av förmågeuppbyggnaden har flygvapnet byggt ett digitalt övningsfält – eller cyberrange som det kallas. I övningsfältet ”Terra” övas soldater och yrkesofficerare i cyberkrigföring och realistiska scenarier, både som motståndarsida och defensivt. I maj ska Terra återigen användas under Operation Chimera, en cyberförsvarsövning som genomförs inom ramen för de värnpliktiga cybersoldaternas förbandsutbildning.

– Målbilden är att kunna skapa en övningsmiljö vid övningar som Aurora och kunna öva upp emot tusen deltagare samtidigt, säger Christoffer Pierrou.

•••

Vid en av skärmarna inne i lektionssalen sitter Olle Eriksson. Han gjorde värnplikt som cybersoldat och har i höst sökt sig vidare till specialistofficersutbildningen med inriktning cyberförsvar.

Han liknar sitt arbete med att lägga pussel.

– Analysen är viktig, att förstå alla delar av angreppet. Om vi inte lär oss vad som har hänt så kan fienden göra om det igen – då har de kunskapen och kan vara ännu snabbare och få ännu mer effekt.

Framme vid whiteboarden ägnar sig sergeant Kristoffer Myrestam åt digital forensik. En komprometterad dator analyseras, efter att en anställd i scenariet har uppmärksammat att någon stoppat in en usb-sticka i den.

– Så vi har tagit ut hårddisken och kopierat den. Man vill aldrig jobba på originalet för att hålla det så forensiskt säkert som möjligt.

Här handlar arbetet om att säkra bevis, förstå angreppets förlopp och dra lärdomar för framtiden.

När jag hade lagt två år på att skruva flygplan kände jag att jag saknade datorer.

Kristoffer Myrestam gjorde värnplikten som flygmekaniker vid Norrbottens flygflottilj, F 21.

– Men när jag hade lagt två år på att skruva flygplan kände jag att jag saknade datorer. Specialistofficersutbildningen med cybeförsvarsinriktning passade mig bra. Utbildningsmässigt behöver man vara bra på att lära sig snabbt, säger han.

Idag ingår han i en grupp som utvecklar cyberförsvaret på F 16.

Längst bak i lektionssalen arbetar underrättelsefunktionen, som för första gången övas integrerat med ett säkerhetsoperationscenter, SOC.

– Vi försöker attribuera hoten man upptäcker i SOC till en motståndare. Vi kan också ge dem i uppgift att leta efter saker vi har sett i omvärlden, säger sergeant Viktor Lindén, cyberförsvarsofficer på F 16, och fortsätter:

– Det kan också vara att vi ser saker i våra system som behöver spridas till övriga organisationen och då är det vårt jobb att beskriva vad hotet egentligen innebär.

•••

Tio minuters bilfärd bort från Tunahuset kliver Christoffer Pierrou ur bilen i en skogsdunge utanför flottiljområdet och öppnar upp bakluckan på det parkerade fordon han har stannat vid. Inuti finns en laptop och signalutrustning.

Tillsammans med sergeant Jonas Holmberg och sergeant Sigrid Johnsson vill han visa hur det kan se ut när man övar inom cybersoldatutbildningen på att hantera det som kallas ”wardriving” – när en motståndare kör runt i en bil och söker efter öppna eller osäkra trådlösa nätverk med hjälp av en bärbar dator.

Sigrid Johnsson var del av den allra första cybersoldatskullen. Nu arbetar hon på Flygstaben med att ta fram cyberförsvarslägesbilden.

– Vi samlar in data från hela organisationen för att kunna svara på var vi är svaga, var vi starka och vad vi ska förbättra. Alla system måste in i lägesbilden och det är en stor del av vårt arbete att ha den översikten, det kan ju vara det allra minsta systemet som blir utsatt, säger hon.

Sigrid Johnsson är en av få kvinnor som arbetar med flygvapnets cyberförsvar. Hon vill gärna nyansera bilden av hur en cybersoldat är.

– Jag är inte så mycket ”energidryck och LAN” och vill uppmuntra fler tjejer som kanske inte ser sig själva inom cyber att våga prova, särskilt om man gillar att tänka utanför boxen.

Hon får medhåll från de båda cyberförsvarsofficerarna.

– Så är det, för att bygga cyberförsvar behöver vi dem som är skickliga på att kriga med hjärnan, säger Christoffer Pierrou.

Fakta

Cyberdomänen

Cyberdomänen består av digitala informationssystem och elektroniska kommunikationstjänster samt den data som lagras i, bearbetas med, eller förmedlas genom dessa system och tjänster. I domänen ingår bland annat ledningsstödsystem, stridslednings- och verkanssystem, intranät, styr- och reglersystem, telekommunikationssystem, de uppkopplade sakernas internet, inbyggda system i anläggningar, fordon och farkoster samt internet i sin helhet.

Specifika områden av cyberdomänen kallas cyberterräng. Terrängen utgörs av hård- och mjukvara och kan spänna över flera sammankopplade system och dela terräng i cyberdomänen.

Källa: Försvarsmakten