”Vårt stöd till polisen har ökat”

Antalet sprängdåd i landet ökar. Som en följd av det utbildas nu allt fler poliser hos Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec, i Eksjö. Och stödet från Försvarsmakten till andra myndigheter blir allt större.

Utbildningen i Eksjö ger polisens bombtekniker förståelse för sprängladdningar och dess verkan. De lär sig identifiering, klassificering, riskr­educerande åtgärder och röjning av oexploderad ammunition.

Mitt ute i skogen på det småländska höglandet ligger en av världens mest utvecklade och avancerade testanläggningar för sprängladdningar. Området tillhör Swedec, Sveriges kompetenscentrum för ammunitions- och minröjning.

Som följd av det ökande antalet sprängdåd i landet har polisen under det senaste året skickat allt fler bombtekniker på utbildning hos Swedec. Förbandet – som startade som en kraftsamling mot minproblematiken i världen under 90-talet – ligger i dag långt fram i arbetet när det kommer till sprängladdningar, mycket på grund av erfarenheter från ammunitions- och minröjningsarbete i insatsområden som Afghanistan och Mali. Förband från såväl Finland som Ukraina reser numera till Eksjö för att hämta kunskap, så även svenska Polismyndigheten.

» Utbildningen är mycket specialiserad och inget som alla poliser kan ha. «

I polisens arbete mot sprängdåden är det IED:er (improviserat tillverkade bomber) som står i fokus. På golvet i en av Swedec:s salar ligger prototyper på de vanligaste IED:erna som använts i Sverige.

– Vårt stöd till polisen har ökat inom alla verksamhetsområden. I dag utbildas fler bombtekniker, vi är ofta behjälpliga i samband med utredningar, genomför ofta identifiering av ammunitionsobjekt och stödjer polisen rent operativt, säger överstelöjtnant Fredrik Johnsson, stabschef vid Swedec.

Förutom att ge Polismyndigheten operativt stöd under skarpa insatser bidrar Swedec också med  information och annat underlag inom min- och ammunitionsröjning, som nya röjningsmetoder och ny utrustning. Förbandet dokumenterar, samlar fakta och forskar även inom dessa områden i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

På plats i Eksjö lär sig poliserna att få förståelse för sprängladdningar och dess verkan. De lär sig identifiering, klassificering, riskreducerande åtgärder och röjning av oexploderad ammunition. Genom övningar får de även konstruera laddningar som de sedan röjer utifrån verkliga händelser.

Hur många fler poliser som utbildas här i dag jämfört med innan antalet sprängdåd i landet började öka, vill Fredrik Johnsson inte svara på. Marie Borgh, chef vid polisens nationella bombskydd, skriver i ett mejl till Officerstidningen:

– Utbildningen är mycket specialiserad och inget som alla poliser kan ha. Vi är väldigt nöjda med den utbildning som Swedec tillhandahåller. Det betyder mycket att vi kan samverka mellan myndigheter inom ramen för de kompetenser som vi har gemensamt. Vi drar nytta och lärdomar av varandras erfarenheter, säger Marie Borgh.

Enligt en artikel i Försvarsmaktens forum i våras deltar i år närmare 20 poliser på utbildningen, vilket är ovanligt många, enligt tidningen. Förra året var antalet deltagare 15 stycken och året dessförinnan färre än tio.

Fredrik_Johnsson
Överstelöjtnant Fredrik Johnsson, stabschef vid Swedec

Under förra året bistod Försvarsmakten polisen i explosivämnesamnestin – som syftade till att få bort illegala explosivämnen som finns i samhället – vid 532 tillfällen. Swedec var ett av totalt fem förband som bidrog, de andra var Totalförsvarets skyddscentrum, Amfibieregementet, Göta ingenjörregemente och Fjärde sjöstridsflottiljen.

– Vårt generella stöd till Polismyndigheten och andra myndigheter uppgår till närmare 300 stöduppgifter per år, säger Fredrik Johnsson.

I november förra året fick Försvarsmakten tillsammans med fem andra myndigheter ett nytt regeringsuppdrag att kraftsamla och öka samhällets förmåga att hantera explosiva varor. Det är ett samarbete som är välkommet, menar Fredrik Johnsson. Men han säger att balanseringen mellan hur mycket stöd som ska ges till Polismyndigheten kontra Försvarsmaktens behov är en svår avvägning.

De 65 anställda på Swedec går på högvarv för att tillgodose polisens och andra berörda myndigheters behov. Kvalificerad personal, som till exempel bombröjare, är dessutom en bristvara även inom Försvarsmakten och Swedec har svårt att få ett inflöde som motsvarar behovet.

– I dagsläget är Swedec inte organiserat för att tillgodose det totala behov som efterfrågas av alla berörda myndigheter. Det innebär att befintliga resurser ständigt måste prioriteras till där behovet är som störst, säger han.

Samtidigt ökar användningen av sprängladdningar både nationellt och internationellt. Under förra året anmäldes totalt 257 fall av allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning. Hotbilden förändras ständigt.

– Precis som med allt i globaliseringen så sprids information snabbt även inom det här området. Vi ser vissa likheter med hot i Sverige, som med de hot vi stött på i insatsområden som till exempel Afghanistan och Mali, säger Fredrik Johnsson.

Swedec följer därför händelseutvecklingen i länder som Somalia, Irak, Afghanistan och Ukraina – som är extra hårt drabbade av IED:er – noga för att samla kunskap, upptäcka nya hot och trendbrott som kan spridas även till Sverige.

– Det är en snabb utveckling och vi har svårt att hinna ta fram motmedel. Sverige är ingen skyddad del av hotbilden, vi är en del av den.

Fakta

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.
    I närtid kommer HMS Artemis att kasta loss för sitt första skarpa underrättelseuppdrag. Foto: Cecilia Lindberg/Försvarsmakten

    Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

    – Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

    HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

    » Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

    Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

    – Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

    Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

    ”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats. 

    Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten. 

    HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.
    Stridsflygplanet Jas 39 C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E. Foto: Saab.

    Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

    – Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

    » Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

    Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

    ”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

    Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

    Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    Den 20 mars besöktes Sverige av en av Natos stående marina styrkor – SNMG 1 – för första gången sedan inträdet i försvarsalliansen. Ställföreträdande marinchef, Patrik Gardesten, bedömer att Försvarsmakten kan vara redo att delta i Natos stående marina styrkor redan i år.
    Den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon anlöpte Stockholm och frihamnen på tisdagen. Fartyget ingår i Standing Nato Maritime Group One. Foto: Jonas Ekströmer/TT.

    Natostyrkans flaggskepp, den spanska fregatten ESPS Almirante Juan de Borbon (F102), ligger förtöjd vid kajen i Frihamnen tillsammans med ytterligare fyra fartyg ur SNMG 1. Syftet med besöket är att välkomna Sverige in i alliansen och visa upp en enad front mot öst. Med ombord är viceamiral Diedo Maleterre, ställföreträdande chef för Natos marina styrkor vid Marcom i London. Han säger att han gläds åt det svenska medlemskapet.  

    – Med Sveriges Natointräde är vi 26 maritima nationer i Nato och det gör oss väldigt starka. Marcom ser fram emot ett ännu större samarbete med Sverige än vi haft tidigare, inte minst i Östersjön. Men jag vet också av erfarenhet att Sverige kan operera utanför Östersjön. Den svenska marinen är mycket stark.  

    Marcom koordinerar samtliga Natos fyra stående marina styrkor som opererar i Medelhavet, Svarta havet, Atlanten och Östersjön. Sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina har Natos marina operationer ändrat fokus, säger Diedo Maleterre.

    – Tidigare var det mycket verksamhet riktad mot terrorister i Röda havet och liknande operationer. Nu handlar det om att visa upp en stark avskräckande förmåga gentemot Ryssland. Vi är inte naiva. Vi vet vad de är kapabla till.

    » Vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning «

    Enligt brigadgeneral Patrik Gardesten, ställföreträdande marinchef, som också deltog vid flottbesöket i Frihamnen, är marinens väg in i Nato relativt kort.

     – Vi har verkat inom ramen för partnerskap med Nato sedan 1994 och vår resa till integrering är inte så lång. Vi har redan ett långtgående samarbete med god kompatibilitet och så vidare och vi har haft personal i Marcom sedan några dagar efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Sedan finns det en del kvar att göra gällande teknik, som exempelvis samband, säger han. 

    Det talas om att Sverige ska kunna bidra med ett minröjningsfartyg och därefter en korvett till Natos stående marina styrkor. Hur långt har ni kommit i den planeringen?

    – Om vi ska avdela plattformar till Natos stående styrkor är det ytterst ett politiskt beslut. Men vi har förberett oss och om ett politiskt beslut fattas och Nato har behov av det kan vi avdela ett minröjningsfartyg redan i år är min bedömning, säger Patrik Gardesten.

    Hur påverkas marinen på hemmaplan om ett minröjningsfartyg ska verka i Natokontext? 

    – Avdelar man något så har man det inte själv, så är det förstås. Men vi är en del av Nato nu och om vi avdelar något till Nato så avdelar vi det till oss själva. Vi är inte ensamma längre och jag tror inte att vi ska se det som att vi förlorar något. Vi får mer än vi kan ge, säger Patrik Gardesten.

    Vad får den svenska marinen ut av ett sådant här flottbesök?

     – Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. Uttrycket ”You have to know eachother before you need eachother”, blir tydligt i den här kontexten, säger Patrik Gardesten.

    » Just nu, 13 dagar in som allierad, är det här en stark signaleffekt. Det är det viktigaste. Men vi stärker också våra relationer. «

    Han bedömer att det finns ett stort intresse bland anställda i marinen att tjänstgöra i Nato, och han tror inte att det enbart handlar om nyhetens behag.

    Styrkechefen för SNMG 1, den spanske viceamiralen Joaquin Ruiz Escagedo, har 1 200 individer under sig, varav 230 tjänstgör på Almirante Juan de Borno. Enligt honom är det i den spanska marinen attraktivt att tjänstgöra i Nato.

    – Även om vi har varit medlemmar i alliansen länge upplever jag att det fortfarande är lätt att rekrytera till uppdrag inom Nato, säger han. Det är populärt att delta. Almirante gick in i task force one i januari och kommer att stanna till juli. 

    Övriga fartyg i SNMG 1 är det tyska stödfartyget FGS Bonn, italienska fregatten ITS Luigi Rizzo, norska fregatten HNoMS Otto Svedrup och den franska fregatten FS Normandie. I styrkan ingår ytterligare en fransk fregatt, FS Aquitane, som deltar i marinövningen Vår 24 på Västkusten.  

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post

    Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

    Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

      Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

      Observera att du även behöver klicka på godkänningslänken i det bekräftelsemeddelande som kommer att skickas till din e-postadress för att slutföra prenumerationen. Vänligen kontrollera din skräppostmapp om du inte har mottagit bekräftelsemeddelandet efter att ha registrerat dig.