Ges ut av Officersförbundet

”Vårt stöd till polisen har ökat”

Antalet sprängdåd i landet ökar. Som en följd av det utbildas nu allt fler poliser hos Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec, i Eksjö. Och stödet från Försvarsmakten till andra myndigheter blir allt större.

Utbildningen i Eksjö ger polisens bombtekniker förståelse för sprängladdningar och dess verkan. De lär sig identifiering, klassificering, riskr­educerande åtgärder och röjning av oexploderad ammunition.

Mitt ute i skogen på det småländska höglandet ligger en av världens mest utvecklade och avancerade testanläggningar för sprängladdningar. Området tillhör Swedec, Sveriges kompetenscentrum för ammunitions- och minröjning.

Som följd av det ökande antalet sprängdåd i landet har polisen under det senaste året skickat allt fler bombtekniker på utbildning hos Swedec. Förbandet – som startade som en kraftsamling mot minproblematiken i världen under 90-talet – ligger i dag långt fram i arbetet när det kommer till sprängladdningar, mycket på grund av erfarenheter från ammunitions- och minröjningsarbete i insatsområden som Afghanistan och Mali. Förband från såväl Finland som Ukraina reser numera till Eksjö för att hämta kunskap, så även svenska Polismyndigheten.

» Utbildningen är mycket specialiserad och inget som alla poliser kan ha. «

I polisens arbete mot sprängdåden är det IED:er (improviserat tillverkade bomber) som står i fokus. På golvet i en av Swedec:s salar ligger prototyper på de vanligaste IED:erna som använts i Sverige.

– Vårt stöd till polisen har ökat inom alla verksamhetsområden. I dag utbildas fler bombtekniker, vi är ofta behjälpliga i samband med utredningar, genomför ofta identifiering av ammunitionsobjekt och stödjer polisen rent operativt, säger överstelöjtnant Fredrik Johnsson, stabschef vid Swedec.

Förutom att ge Polismyndigheten operativt stöd under skarpa insatser bidrar Swedec också med  information och annat underlag inom min- och ammunitionsröjning, som nya röjningsmetoder och ny utrustning. Förbandet dokumenterar, samlar fakta och forskar även inom dessa områden i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

På plats i Eksjö lär sig poliserna att få förståelse för sprängladdningar och dess verkan. De lär sig identifiering, klassificering, riskreducerande åtgärder och röjning av oexploderad ammunition. Genom övningar får de även konstruera laddningar som de sedan röjer utifrån verkliga händelser.

Hur många fler poliser som utbildas här i dag jämfört med innan antalet sprängdåd i landet började öka, vill Fredrik Johnsson inte svara på. Marie Borgh, chef vid polisens nationella bombskydd, skriver i ett mejl till Officerstidningen:

– Utbildningen är mycket specialiserad och inget som alla poliser kan ha. Vi är väldigt nöjda med den utbildning som Swedec tillhandahåller. Det betyder mycket att vi kan samverka mellan myndigheter inom ramen för de kompetenser som vi har gemensamt. Vi drar nytta och lärdomar av varandras erfarenheter, säger Marie Borgh.

Enligt en artikel i Försvarsmaktens forum i våras deltar i år närmare 20 poliser på utbildningen, vilket är ovanligt många, enligt tidningen. Förra året var antalet deltagare 15 stycken och året dessförinnan färre än tio.

Fredrik_Johnsson
Överstelöjtnant Fredrik Johnsson, stabschef vid Swedec

Under förra året bistod Försvarsmakten polisen i explosivämnesamnestin – som syftade till att få bort illegala explosivämnen som finns i samhället – vid 532 tillfällen. Swedec var ett av totalt fem förband som bidrog, de andra var Totalförsvarets skyddscentrum, Amfibieregementet, Göta ingenjörregemente och Fjärde sjöstridsflottiljen.

– Vårt generella stöd till Polismyndigheten och andra myndigheter uppgår till närmare 300 stöduppgifter per år, säger Fredrik Johnsson.

I november förra året fick Försvarsmakten tillsammans med fem andra myndigheter ett nytt regeringsuppdrag att kraftsamla och öka samhällets förmåga att hantera explosiva varor. Det är ett samarbete som är välkommet, menar Fredrik Johnsson. Men han säger att balanseringen mellan hur mycket stöd som ska ges till Polismyndigheten kontra Försvarsmaktens behov är en svår avvägning.

De 65 anställda på Swedec går på högvarv för att tillgodose polisens och andra berörda myndigheters behov. Kvalificerad personal, som till exempel bombröjare, är dessutom en bristvara även inom Försvarsmakten och Swedec har svårt att få ett inflöde som motsvarar behovet.

– I dagsläget är Swedec inte organiserat för att tillgodose det totala behov som efterfrågas av alla berörda myndigheter. Det innebär att befintliga resurser ständigt måste prioriteras till där behovet är som störst, säger han.

Samtidigt ökar användningen av sprängladdningar både nationellt och internationellt. Under förra året anmäldes totalt 257 fall av allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning. Hotbilden förändras ständigt.

– Precis som med allt i globaliseringen så sprids information snabbt även inom det här området. Vi ser vissa likheter med hot i Sverige, som med de hot vi stött på i insatsområden som till exempel Afghanistan och Mali, säger Fredrik Johnsson.

Swedec följer därför händelseutvecklingen i länder som Somalia, Irak, Afghanistan och Ukraina – som är extra hårt drabbade av IED:er – noga för att samla kunskap, upptäcka nya hot och trendbrott som kan spridas även till Sverige.

– Det är en snabb utveckling och vi har svårt att hinna ta fram motmedel. Sverige är ingen skyddad del av hotbilden, vi är en del av den.

Fakta
Swedec (Swedish EOD and Demining Centre)

Är ett nationellt kompetenscentrum för nationella och internationella uppgifter inom ammunitions- och minröjning. Förbandets huvudsakliga uppgift är att verka inom totalförsvaret, med fokus på utbildning, utveckling och operativt stöd.
Källa: Försvarsmakten

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Är du intresserad av ett nyhetsbrev?

Prenumerera på Officerstidningen nyhetsbrev och få de viktigaste artiklarna direkt i mejlkorgen. Nyhetsbrevet är under uppbyggnad men ange gärna din mejladress redan nu om du är intresserad.

I dag återinvigs Norrlands dragonregemente, K4, i Arvidsjaur. Det är välkommet – försvaret av Sverige behöver stärkas, skriver Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker i en debattartikel i Norrbottens-Kuriren, och tillägger: ”Välkomna våra kollegor till Arvidsjaur denna invigningsdag och stå gärna upp för deras rätt till rimliga löner och villkor”.

Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker skrivet debattartikel i Norrbottens-Kuriren.
Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker skrivet debattartikel i Norrbottens-Kuriren.

Arbetet med att etablera fem nya regementen och en ny flygflottilj har kommit så långt att det är dags för invigningar. Först ut är K 4 i Arvidsjaur som hissar flaggan i dag fredag den 24 september.

”Beslutet om inrättandet togs av riksdagen så sent som i december 2020. Det har alltså gått undan. Det hade inte varit möjligt utan den personal som Officersförbundet organiserar. Det är också våra medlemmar som ska utbilda de värnpliktiga och leda de krigsförband som nu sätts upp. Behovet av våra medlemmar som består av gruppchefer, soldater, sjömän, specialistofficerare och officerare är större än på mycket länge”, skriver Officersförbundets förbundsordförande Lars Fresker i en debattartikel i Norrbottens-Kuriren och fortsätter:

“För det är inte bara i Arvidsjaur som Försvarsmakten utökar sin verksamhet, tillväxten sker runt om i hela landet. För att säkerställa att rätt kompetenser finns på plats under uppbyggnadsfasen kommenderas (beordras) nu många av våra medlemmar under längre eller kortare perioder att arbeta på de nya förbandsorterna”

”Även om vi är glada över att Försvarsmaktens verksamhet utökas sliter det också på våra medlemmar. Och märkligt nog är belöningen från arbetsgivaren väldigt låg – statistiken visar att den militära personalen, alltså kärnkompetensen i Försvarsmakten, ligger i den absoluta botten av myndighetens lönestruktur. Inför försvarsbeslutet förra året krävde Officersförbundet att 325 miljoner kronor skulle tillföras för att höja lönerna för den militära personalen. Men varken Försvarsmakten själv eller politiken var intresserade av det. Välkomna våra kollegor till Arvidsjaur denna invigningsdag och stå gärna upp för deras rätt till rimliga löner och villkor i arbetet med att försvara den svenska demokratin!”, skriver Lars Fresker. 

Läs debattartikeln här och artikel på Officersförbundets webbplats här.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

En genomlysning av svenska soldaters situation i samband med insats liksom en analys av hur veteraners unika erfarenheter bättre kan tas tillvara på arbetsmarknaden. Det är några av de frågor som kommer att ingå i den veteranstrategi som regeringen ska ta fram.

I början av augusti meddelade försvarsminister Peter Hultqvist att regeringen ska utarbeta en veteranstrategi för svenska veteraner.

I början av augusti meddelade försvarsminister Peter Hultqvist att regeringen ska utarbeta en veteranstrategi för svenska veteraner. Den ska omfatta allt från hälsa och sjukvård till ekonomiska villkor och tillvaratagande av veteraners kompetens på arbetsmarknaden.  

– Vi vill ha en samlad utredning som går över hela linjen. Vi vill se vad som har gjorts på det här området tidigare och vad vi kan göra framöver. Veteranfrågan är ständigt aktuell och utvecklingen går hela tiden framåt, säger Peter Hultqvist. 

Enligt försvarsministern kommer strategin att ha ett positivt anslag där utgångspunkten är att utlandstjänstgöring medför värdefulla kunskaper som samhället bör dra nytta av. 

– I grunden är det viktigt att ha attityden att veteraner är en positiv resurs, säger han. 

5f61d1cd9511d0b206e438778a3c5c68
Sverker Göransson

På Sveriges Veteranförbund välkomnas regeringens initiativ. Förbundets ordförande, Sverker Göranson, är mycket nöjd med beskedet om en samlad strategi för landets veteraner.  

– Veteranpolitiken spänner över flera departement och sakområden och det behövs en samlad strategi för att hålla ihop insatserna; någon i toppen som står för masterplanen, säger han. 

» Det viktiga med veteranstrategin är att det blir en kontinuitet i veteranpolitiken och inte bara enstaka punktinsatser. «

De senaste tio åren har flera åtgärder vidtagits för att stärka veteranarbetet och stödet till anhöriga. En Veteranmottagning har inrättats i Uppsala, Försvarsmakten har startat ett Veterancentrum, Veterandagen är sedan 2018 allmän flaggdag och minnesmonument för att hedra veteraner finns numera på över 30 orter. Därutöver får flera frivilligorganisationer som arbetar med veteranfrågor numera ekonomisk stöttning av Försvarsmakten. 

– Under senare år har det hänt ofantligt mycket på det här området, men det saknas en samlad bild. Det viktiga med veteranstrategin är att det blir en kontinuitet i veteranpolitiken och inte bara enstaka punktinsatser, säger Sverker Göranson.  

På frågan om konkreta exempel på vad som behöver förbättras för veteraner nämner Sverker Göranson två saker. Dels ett bättre omhändertagande av veteraners särskilda kompetens på arbetsmarknaden. Dels en mer sammanhållen vårdkedja för de som behöver stöd och hjälp efter hemkomst. 

– Veteranmottagningen i Uppsala är jättebra, men när de som går där överlämnas till regionernas vårdinrättningar vill de börja om med egna utredningar. Det är bara ett exempel på att veteranfrågan inte hänger ihop i alla delar, säger han. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten håller på att ta fram nya dyktabeller som strävar efter att vara mindre aggressiva och ha större säkerhetsmarginaler än befintliga. Tabellerna är baserade på den amerikanska marinens, men med anpassning till svenska förhållanden. Nästa sommar väntas de nya dyktabellerna tas i drift.

Att dyka i kallt vatten – som Försvarsmaktens dykare ofta gör - påverkar hur länge en dykare kan befinna sig under vattenytan och på vilket djup.

Försvarsmakten har de senaste tio åren haft problem med sin dykverksamhet, bland annat med felande dykutrustning. Nu håller nya dekompressionstabeller på att utvecklas vid Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum, FM DNC, i Karlskrona. De nya dyktabellerna bygger på de dekompressionstabeller som US Navy gav ut 2017. Tabellerna ska nu anpassas efter svenska förhållanden med egna beräkningar, valideringar och provdyk i sluten trycktank. 

– Vår intention är att vara mer konservativa än US Navy, säger örlogskapten Mårten Silvanius, provledare inom projektet och doktorand vid Blekinge tekniska högskola, och fortsätter:

– Vi har strävat efter att göra tabellerna mindre aggressiva, även om alla beslut om kortare tid på djup eller längre tid på dekompression måste vägas mot krav för operativ förmåga vid förbanden. 

Mårten Silvanius, dyk, 2021
Mårten Silvanius

En faktor i sammanhanget är att de amerikanska tabellerna är anpassade efter dyk i betydligt varmare vatten än de svenska. 

– I Sverige dyker vi ofta i torrdräkt, medan amerikanarna dyker i 30-gradigt vatten i shorts och t-shirt vid testdyk eller operativt i våtdräkt. De behöver inte ta hänsyn till nedkylningseffekten på samma sätt som vi måste göra, säger Mårten Silvanius. 

» Vi insåg att de tabeller vi dök efter var ganska aggressiva. «

Problemen inom Försvarsmaktens dykeriverksamhet går flera år tillbaka. En oroväckande ökning av antalet fall av tryckfallssjuka (dykarsjuka) ledde 2015 fram till ett omfattande projekt i syfte att hitta orsaken bakom sjukdomsfallen. Problemen visades ha orsakats av läckande dyktuber och utrustningen belades med nyttjandeförbud i väntan på åtgärd. Men det fanns också frågetecken kring dyktabellerna. 

– Vi insåg att de tabeller vi dök efter var ganska aggressiva. Ju längre tid på det planerade dykdjupet desto mer belastande är det för kroppen, säger säger Mårten Silvanius. 

Försvarsmaktens dyktabeller (RMS-dyk 2013) är baserade på US Navys dyktabeller från 2008. De hade vissa medfödda brister på grund av otillräckliga analyser av dyk på större djup, vilket löstes genom manuella justeringar innan publicering. 

– Det innebär att tabellerna inte har ett komplett matematiskt underlag och att de till vissa delar inte är fullständigt riskbedömda, säger Mårten Silvanius. 

För fyra år sedan släppte US Navy en uppdaterad version av sina dyktabeller. Försvarsmakten ställdes inför valet att anamma de nya dyktabeller, välja något annat lands dyktabeller eller ta fram egna tabeller. 

– Genom workshops med övriga nordiska länder insåg vi att det inte är någon enkel sak att ta fram egna tabeller och att få länder gör det. Dyktabeller är mycket komplicerade och tar hänsyn till en stor mängd parametrar. Men vi hade heller inte tillräcklig kunskap och kompetens för att säga att vi skulle välja den amerikanska tabellen, framför allt inte med tanke på hur de hanterat sina tabeller tidigare, säger Mårten Silvanius. 

Lösningen blev att Mårten Silvanius, inom ramen för sin doktorsavhandling, lärde sig de beräkningsmodeller som ligger till grund för US Navys dyktabeller.   

– Vi har förstått de beräkningsmodeller som tabellerna bygger på och kan därmed fatta ett mer välgrundat beslut, säger han.

Mathias Jansson, Dyk, 2021
Mathias Jansson
Ulrika Lindblom, dyk, 2021
Ulrika Lindblom

I december i år lämnar han över sin forskningsrapport med fullständiga tabeller och analyser till Försvarsmakten.

– Beslutet att införa nya dyktabeller ligger hos marinchefen. Marinchefens plan är att de nya tabellerna ska införas till halvårsskiftet 2022, säger kommendörkapten Mathias Jansson, chef för FM DNC.
   Ulrika Lindblom, Försvarsmaktens dyköverläkare som leder projektet med att utveckla nya dyktabeller, påpekar dock att arbetet med tabellerna kommer att fortgå även efter det planerade införandet nästa år.  

– Det här är ett kontinuerligt kvalitetsarbete som kommer att fortsätta, säger Ulrika Lindblom. Vi ska följa upp det arbete vi gjort på anläggningen i Karlskrona med mätningar i den miljö dykaren verkar och det kommer att tillkomma nya frågor och ny utrustning som behöver följas upp.

FAKTA

Utvecklandet av nya dyktabeller 
Under våren har cirka 160 testdyk i tiogradigt vatten genomförts i den våta tryckkammaren vid Försvarsmaktens dykeri och navalmedicinska centrum i Karlskrona. Efter avslutat dyk undersöktes hur dykarna påverkades av tiden i vattnet med mätningar av bland annat mängden kvävebubblor i hjärtat. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post