”Vårt stöd till polisen har ökat”

Antalet sprängdåd i landet ökar. Som en följd av det utbildas nu allt fler poliser hos Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum, Swedec, i Eksjö. Och stödet från Försvarsmakten till andra myndigheter blir allt större.

Utbildningen i Eksjö ger polisens bombtekniker förståelse för sprängladdningar och dess verkan. De lär sig identifiering, klassificering, riskr­educerande åtgärder och röjning av oexploderad ammunition.

Mitt ute i skogen på det småländska höglandet ligger en av världens mest utvecklade och avancerade testanläggningar för sprängladdningar. Området tillhör Swedec, Sveriges kompetenscentrum för ammunitions- och minröjning.

Som följd av det ökande antalet sprängdåd i landet har polisen under det senaste året skickat allt fler bombtekniker på utbildning hos Swedec. Förbandet – som startade som en kraftsamling mot minproblematiken i världen under 90-talet – ligger i dag långt fram i arbetet när det kommer till sprängladdningar, mycket på grund av erfarenheter från ammunitions- och minröjningsarbete i insatsområden som Afghanistan och Mali. Förband från såväl Finland som Ukraina reser numera till Eksjö för att hämta kunskap, så även svenska Polismyndigheten.

» Utbildningen är mycket specialiserad och inget som alla poliser kan ha. «

I polisens arbete mot sprängdåden är det IED:er (improviserat tillverkade bomber) som står i fokus. På golvet i en av Swedec:s salar ligger prototyper på de vanligaste IED:erna som använts i Sverige.

– Vårt stöd till polisen har ökat inom alla verksamhetsområden. I dag utbildas fler bombtekniker, vi är ofta behjälpliga i samband med utredningar, genomför ofta identifiering av ammunitionsobjekt och stödjer polisen rent operativt, säger överstelöjtnant Fredrik Johnsson, stabschef vid Swedec.

Förutom att ge Polismyndigheten operativt stöd under skarpa insatser bidrar Swedec också med  information och annat underlag inom min- och ammunitionsröjning, som nya röjningsmetoder och ny utrustning. Förbandet dokumenterar, samlar fakta och forskar även inom dessa områden i samarbete med Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.

På plats i Eksjö lär sig poliserna att få förståelse för sprängladdningar och dess verkan. De lär sig identifiering, klassificering, riskreducerande åtgärder och röjning av oexploderad ammunition. Genom övningar får de även konstruera laddningar som de sedan röjer utifrån verkliga händelser.

Hur många fler poliser som utbildas här i dag jämfört med innan antalet sprängdåd i landet började öka, vill Fredrik Johnsson inte svara på. Marie Borgh, chef vid polisens nationella bombskydd, skriver i ett mejl till Officerstidningen:

– Utbildningen är mycket specialiserad och inget som alla poliser kan ha. Vi är väldigt nöjda med den utbildning som Swedec tillhandahåller. Det betyder mycket att vi kan samverka mellan myndigheter inom ramen för de kompetenser som vi har gemensamt. Vi drar nytta och lärdomar av varandras erfarenheter, säger Marie Borgh.

Enligt en artikel i Försvarsmaktens forum i våras deltar i år närmare 20 poliser på utbildningen, vilket är ovanligt många, enligt tidningen. Förra året var antalet deltagare 15 stycken och året dessförinnan färre än tio.

Fredrik_Johnsson
Överstelöjtnant Fredrik Johnsson, stabschef vid Swedec

Under förra året bistod Försvarsmakten polisen i explosivämnesamnestin – som syftade till att få bort illegala explosivämnen som finns i samhället – vid 532 tillfällen. Swedec var ett av totalt fem förband som bidrog, de andra var Totalförsvarets skyddscentrum, Amfibieregementet, Göta ingenjörregemente och Fjärde sjöstridsflottiljen.

– Vårt generella stöd till Polismyndigheten och andra myndigheter uppgår till närmare 300 stöduppgifter per år, säger Fredrik Johnsson.

I november förra året fick Försvarsmakten tillsammans med fem andra myndigheter ett nytt regeringsuppdrag att kraftsamla och öka samhällets förmåga att hantera explosiva varor. Det är ett samarbete som är välkommet, menar Fredrik Johnsson. Men han säger att balanseringen mellan hur mycket stöd som ska ges till Polismyndigheten kontra Försvarsmaktens behov är en svår avvägning.

De 65 anställda på Swedec går på högvarv för att tillgodose polisens och andra berörda myndigheters behov. Kvalificerad personal, som till exempel bombröjare, är dessutom en bristvara även inom Försvarsmakten och Swedec har svårt att få ett inflöde som motsvarar behovet.

– I dagsläget är Swedec inte organiserat för att tillgodose det totala behov som efterfrågas av alla berörda myndigheter. Det innebär att befintliga resurser ständigt måste prioriteras till där behovet är som störst, säger han.

Samtidigt ökar användningen av sprängladdningar både nationellt och internationellt. Under förra året anmäldes totalt 257 fall av allmänfarlig ödeläggelse genom sprängning. Hotbilden förändras ständigt.

– Precis som med allt i globaliseringen så sprids information snabbt även inom det här området. Vi ser vissa likheter med hot i Sverige, som med de hot vi stött på i insatsområden som till exempel Afghanistan och Mali, säger Fredrik Johnsson.

Swedec följer därför händelseutvecklingen i länder som Somalia, Irak, Afghanistan och Ukraina – som är extra hårt drabbade av IED:er – noga för att samla kunskap, upptäcka nya hot och trendbrott som kan spridas även till Sverige.

– Det är en snabb utveckling och vi har svårt att hinna ta fram motmedel. Sverige är ingen skyddad del av hotbilden, vi är en del av den.

Fakta
Swedec (Swedish EOD and Demining Centre)

Är ett nationellt kompetenscentrum för nationella och internationella uppgifter inom ammunitions- och minröjning. Förbandets huvudsakliga uppgift är att verka inom totalförsvaret, med fokus på utbildning, utveckling och operativt stöd.
Källa: Försvarsmakten

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
”Bristen på flygstridsledare har fått påverkan för flygsäkerheten. Även flygverksamheten får följder, där bland annat divisionernas krigsduglighet och provflygningar med Jas 39 E påverkas.”
Faksimil från Officerstidningen nummer 2, 2019

FAKTA

Bristen på flygstridsledare

Då: En omfattande brist på flygstridsledare som innebar att bara 75 procent av Försvarsmaktens behov kunde levereras. Trots att behovet låg på sex till åtta nyutbildade flygstridsledare, utbildades bara en till tre personer om året. Det fanns stora utmaningar i att kunna utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet, och verksamheten var därför kraftigt anpassad. 

Nu: Drygt fyra år senare råder det fortfarande en brist på flygstridsledare, men det har ljusnat betydligt. I dag utbildas fler flygstridsledare än tidigare och det finns numera möjlighet att utbilda åtta till tio personer per år.

I mars 2019 rapporterade Officerstidningen om det alarmerande läget på 161:a strilbataljonen och Håkan Leijonqvist, chef för bataljonen, uttalade sig om situationen:

– Läget är allvarligt eftersom vi förra året bara kunde leverera 75 procent av Försvarsmaktens behov och prognosen för i år ser ungefär likadan ut. Det här påverkar stridsdugligheten hos våra divisioner och kan leda till att vi exempelvis inte kan bistå Saab i deras materielutveckling med exempelvis Jas 39 E eller att piloter inte kan utbildas i den utsträckning som skulle behövas, sa han. 

Enligt en analys som HKV Prod flyg presenterade 2018 gick det då inte längre att utföra den dagliga verksamheten utan att flygsäkerheten påverkades negativt eftersom bristen på flygstridsledare var för stor. 

Den långsiktiga prognosen för flygstridsledarorganisationen visade en stadigt sjunkande trend, medelåldern bland flygstridsledarna var hög samtidigt som nyrekryteringen var låg. Att utföra de dagliga uppgifterna med bibehållen flygsäkerhet var inte längre möjligt och därför fick verksamheten anpassas därefter. 

» Flygsäkerhetsläget har förbättrats tack vare nytillskottet av personal men balansen mellan uppgifter och resurser är fortfarande något ansträngd. «

I dag är läget annorlunda, berättar överstelöjtnant Håkan Leijonqvist, som numera är ställföreträdande flottiljchef på Upplands flygflottilj.

– Vi är i flygsäkert läge. Flygsäkerhetsläget har tydligt förbättrats sedan sist tack vare nytillskottet av personal, men balansen mellan uppgifter och resurser är fortfarande något ansträngd.

Ansvaret för flygsäkerheten har i dag lyfts till bataljonchefsnivå, något som Håkan Leijonqvist efterfrågade redan 2019. Än är flygvapnet inte i mål, och det kommer att finnas ett personalunderskott under flera år framåt. Men det ser betydligt ljusare ut, till stor del tack vare att värnpliktiga kan påbörja sin flygstridsledarutbildning inom ramen för grundutbildningen, samt att man som soldat kan jobba som flygstridsledare.

– Dessa reformer har gjort personalförsörjningslinjerna tydligare och robustare. Tidigare var det svårt att ansöka till kursen och Försvarsmakten hade ett mycket begränsat urval. Nu kan man söka året runt och man kan placeras som flygstridsledarbiträde redan under värnplikten. 

Dessutom har lönebilden för flygstridsledare gjorts om, vilket gjort att anställda inom Försvarsmakten blivit intresserade av att söka sig till strilbataljonen.

– Vi har lyckats vända utvecklingen, och har i dag möjlighet att utbilda åtta-tio flygstridsledare om året. Vi har fortfarande svårt att helt fylla utbildningen, men vi är på god väg, säger Håkan Leijonqvist. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.
I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post