Dödliga våldet ökar i Mali

Sedan 2016 har antalet väpnade attacker i Mali fördubblats och mycket talar för att våldet kommer att fortsätta eskalera. Det säger en analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Chefen för Mali 09 bekräftar det spända säkerhetsläget.

Minusma bedöms som en av de farligaste fredsbevarande insatserna i FN:s historia. I slutet av juli hade 201 Minusma-anställda dött sedan insatsen inleddes 2013, varav 126 som resultat av medvetna våldshandlingar. Och våldet i landet fortsätter att öka. De senaste tre åren har antalet väpnade attacker i Mali fördubblats och under våren 2019 dödades 150 barn, vilket är mer än dubbelt så många som under hela 2018. Karolina Gasinska är analytiker på Totalförsvarets forskningsinstitut. Hon tjänstgjorde i Mali under 2014 och 2016 för EU:s civila krishanteringsinsats som ger stöd till malisk polis och följer sedan dess utvecklingen i landet.

– Vi ser tyvärr inga tecken på att konflikterna skulle mattas av och det verkar heller inte finnas någon stark vilja att implementera det fredsavtal som undertecknades 2015, säger hon. Snarare går det i motsatt riktning med ökat våld och fler attacker, säger Karolina Gasinska.

Överstelöjtnant Magnus Frykvall var kontingentschef för Mali 09 och tjänstgjorde i landet från november 2018 till juni i år. Under den perioden ökade antalet händelser kopplade till IED (hemmagjorda sprängladdningar) och supercampen i Timbuktu, där den svenska styrkan är förlagd, besköts vid två tillfällen.

– Men inga byggnader med personal i närheten träffades. Skyddet och varningssystemet runt campen är bra, säger Magnus Frykvall.

Konflikten i Mali är mycket komplex med stridande grupper med olika etniska, territoriella och religiösa förtecken. Dessutom finns en utbredd organiserad brottslighet som kämpar för att skydda smuggelvägar och andra kriminella intressen. Flera hundra skolor har fått stänga på grund av oroligheterna i landet och det rapporteras om utomrättsliga avrättningar, sexuellt våld och rekrytering av barnsoldater. Tidigare var oroligheterna främst knutna till landets norra delar, men de har spridit sig längre söderut, till centrala Mali. Här har också flera nya våldsverkande grupper bildats under de senaste åren, vissa av dem med kopplingar till IS. Hela byar har bränts ner och ett stort antal civila dödsoffer har rapporterats. I början av året blev delar av det svenska styrkebidraget i Timbuktu – som första FN-trupp – omgrupperat till de centrala delarna av Mali för att stävja det eskalerande våldet där. 

 – Vi var där från januari till mars och det blev mellan 25 och 30 ökendygn. När vi kom till byar som hade bränts ner försökte vi säkra bevis för att hitta dem som låg bakom även om det var svårt. Men det positiva var att vi gjorde skillnad på riktigt och under de tre månader vi var där skedde inga nya attacker i det området där vi var, säger Magnus Frykvall. 

Efter att svenskarna lämnat började det åter rapporteras om bränder och överfall. 

– Andra FN-styrkor tog över efter oss. Men det var framför allt trupp från Malis grannländer, som Senegal och Elfenbenskusten, och även om de vill göra ett bra arbete har de inte samma utbildning och materiella resurser som oss vilket gör det svårare för dem att verka, säger Magnus Frykvall.  

Mali är ett strategiskt viktigt land i nordvästra Afrika och konflikterna har börjat sprida sig. Enligt regeringens proposition om Sveriges fortsatta närvaro i Mali under 2020 noteras ett försämrat säkerhetsläge i grannländer som Niger och Burkina Faso men även i andra delar av Västafrika och Sahel, en halvtorr gränszon i Afrika söder om Sahara och norr om de mer bördiga områdena längre söderut. Det konstateras också att problemen i Mali, med bland annat irreguljär migration och organiserad brottslighet har konsekvenser, inte bara för länder i regionen utan också för Europa. Enligt Magnus Frykvall skulle FN:s insats i Mali be–höva förstärkas, både numerärt och materiellt. Att vara dåligt rustad innebär ökade risker och av de drygt 200 Minusma-medarbetare som omkommit är det förband med brister i skydd, utrustning och utbildning som drabbats av störst förluster.    

– I dag finns det cirka 13 000 soldater i Mali, ett land som är mer än dubbelt så stort som Sverige. Det kan jämföras med insatsen i Kosovo där vi var tre till fyra gånger fler på en yta motsvarande Skånes. Dessutom har flera av de länder som deltar i insatsen i Mali bristande resurser och det skulle behövas både mer materiel och bättre utbildade soldater, säger han. 

FAKTA

EU och Frankrike i Mali 
EU är på plats i Mali sedan 2013 med en träningsmission, EUTM. Den fungerar som rådgivande och stöd till Malis försvarsledning och tillhandahåller utbildning för den maliska försvarsmakten. EUTM består av cirka 600 personer, varav ett 15-tal svenskar. Även Frankrike, den forna kolonialmakten i Mali, har trupp i landet efter en direkt begäran från den maliska regeringen.  

Konflikten i Mali sprider sig 
Ett försämrat säkerhetsläge kan noteras i Niger och Burkina Faso men även i andra delar av Sahel och Västafrika. Problem i Mali, som relaterar till bland annat irreguljär migration samt till organiserad brottslighet, har konsekvenser inte bara för länderna i regionen utan även för Europa.
Källa: Prop. 2019/20:29

Utbredd fattigdom 
Mali är ett av världens fattigaste länder. Enligt FN är i dag 3,9 miljoner människor i behov av humanitärt stöd. Undernäringen är utbredd och 2,8 miljoner människor är i behov av stöd för tryggad livsmedelsförsörjning.
Källa: Prop. 2019/20:29

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post