Senast publicerat
Senast publicerat:

Beslut fattat om slutligt införande av trebefälssystemet

ÖB har fattat beslut om slutlig implementering av trebefälssystemet. 1 januari 2023 ska samtliga yrkesofficerare ur tidigare befälssystem upp till major eller örlogskaptens grad ha fått en inriktning om fortsatt utveckling som officer eller omgalonerats till specialistofficer.

Josefine Owetz
Försvarsmakten
Överbefälhavare Micael Bydén har fattat beslut om tidpunkt för när trebefälssystemet slutligen ska vara implementerat.

Officersförbundets ordförande Lars Fresker om beslutet:
– Jag är besviken. Jag hade verkligen hoppats att ÖB skulle ta intryck av våra argument och vad våra medlemmar framfört i den medlemsundersökning som vi genomfört, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker, i en artikel på förbundets webbplats

Beslutet som nu fattats innebär att samtliga yrkesofficerare ur tidigare befälssystem upp till major eller örlogskaptens grad ska ha fått en inriktning om fortsatt utveckling som officer eller omgalonerats till specialistofficer senast den första januari 2023.

Försvarsmakten står inför en omfattande tillväxt och därför är det viktigt att trebefälssystemet nu genomförs fullt ut, menar överbefälhavare Micael Bydén:

– Det är nödvändigt för att kunna möta framtidens krav och den tillväxt vi har framför oss. Jag kan förstå att beslutet väcker engagemang och jag vill med anledning av detta vara väldigt tydlig: alla medarbetare behövs och fyller en viktig roll i Försvarsmakten, säger överbefälhavare Micael Bydén i en artikel på Försvarsmaktens webbplats om beslutet

Officersförbundet har gett
ÖB och Försvarsmakten rådet att det skulle vara fortsatt frivilligt och när frågan formellt samverkades tidigare i veckan förklarade sig samtliga arbetstagarorganisationer oeniga.

» – Jag är besviken. Jag hade verkligen hoppats att ÖB skulle ta intryck av våra argument och vad våra medlemmar framfört i den medlemsundersökning som vi genomfört «

Den 1 januari 2019 infördes trebefälssystemet i Försvarsmaktens organisation och en systematik för vilka befattningar som är avsedda för officerare respektive specialistofficerare introducerades.

I dag bedömer myndigheten att ungefär 2 000 befattningar avsedda för specialistofficerare bemannas av officerare. Huvuddelen av dessa är officerare som härstammar från den nya befälsordningen, NBO, med en officersexamen från 2005 eller tidigare.

– Genom att strukturerat bygga vidare på trebefälssystemet skapas ökade möjligheter för dessa yrkesofficerare, att vidareutvecklas mot specialistofficerare. Dessa yrkesofficerare är en viktig del av Försvarsmakten. Deras kompetens behöver förvaltas på bästa sätt för organisationen, antingen som officer eller som specialistofficer, säger Peter Tagesson, planeringschef vid Ledningsstabens personalavdelning, i artikeln på Försvarsmaktens webbplats. 

Liknande läsning:

Tagesson har varit ansvarig för den arbetsgrupp som tagit fram beslutsunderlag för hur det slutliga införandet av trebefälssystemet ska gå till. Att övergången till trebefälssystemet inte slutförts har medfört såväl strukturella som planeringsmässiga utmaningar för Försvarsmakten, menar han.

» När vi tillämpar felaktigt och bemannar med andra personalkategorier skapar det systemfel, vilket påverkar personalflöden inom organisationen. «

– Vi behöver skapa likhet i de personal- och befattningsflöden som Försvarsmaktens organisation är formad efter. När vi tillämpar felaktigt och bemannar med andra personalkategorier skapar det systemfel, vilket påverkar personalflöden inom organisationen. Vi börjar få en del problem med att vi inte fullt ut gått in i trebefälssystemet, sa Peter Tagesson till Officerstidningen i april.

Inför beslutet genomförde Officersförbundet en medlemsundersökning som visade att en majoritet av de som svarat var emot en tvingande omgalonering. 

– Medlemmarna gav också uttryck för oro för löneutvecklingen och karriär- och utvecklingsmöjligheter för specialistofficerarna. Vi tyckte därför att arbetsgivaren först skulle omhänderta de frågorna innan man genomförde det här, men av någon anledning förefaller man vara väldigt ivrig med att få det här på plats. Det är lite märklig eftersom man har hållit ett, minst sagt, makligt tempo under de första 13 åren med ett flerbefälssystem, säger Lars Fresker. 

» Vi kommer fortsätta att granska de arbetsrättsliga frågorna «

Officersförbundet har också lyft frågan om det rent arbetsrättsligt genom tvång går att byta personalkategori. Under torsdagen hölls därför ett möte mellan Officersförbundet och Försvarsmakten. Vid mötet diskuterades om det utifrån arbetsrättslig praxis går att ta fram vägledning för bedömning av arbetsledningsrätten. Oavsett vägledning eller inte är det slutligen resultatet av den individuella bedömningen som prövas mot Försvarsmaktens arbetsledningsrätt, förklarar Lars Fresker.

– Det här är väsentligt för arbetsrätten och därför är dagens beslut olyckligt. Om vi släpper den här frågan befinner vi oss på ett sluttande plan där arbetsgivaren ensidigt kan ändra förutsättningarna i en anställning. Vi kommer därför fortsätta granska de arbetsrättsliga frågorna, säger Lars Fresker.

Varför lyfter Officersförbundet den arbetsrättsliga biten först nu?

– Officersförbundet har deltagit i den arbetsgrupp som har tagit fram det här förslaget. I arbetsgruppen har vi flera gånger lyft den här frågan men arbetsgivaren har inte sett några problem.

Vad händer nu?

– Nu fortsätter vi vårt arbete med att det ska bli så bra som möjligt för våra medlemmar, bland annat med att säkerställa en ordentlig dialog mellan chef och medarbetare och genom att fortsätta granska de arbetsrättsliga frågorna, säger Lars Fresker.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Norrbottensbrigaden tar i början av sommaren över ledningen av det svenska bidraget till Natos framskjutna närvaro i Finland. Chef för styrkan blir brigadchef överste Daniel Rydberg, meddelade Försvarsmakten nyligen.

    Josefine Owetz
    Daniel Rydberg
    ”Det här är ett viktigt uppdrag, både för Sverige och för Nato. Vi bidrar till stabilitet, avskräckning och försvar i ett område som har stor strategisk betydelse”, säger Daniel Rydberg, chef för Norrbottensbrigaden, som nu ska lösa Sveriges uppgift inom FLF Finland.

    Foto: Försvarsmakten

    Försvaret av Natos nordöstra flank är under uppbyggnad och Sverige är utsedd att leda Natos Forward Land Forces, FLF, i Finland. Överste Daniel Rydberg är sedan 2024 chef för Norrbottensbrigaden vid Norrbottens regemente i Boden, som nu ska utgöra Sveriges bidrag till Natos framskjutna närvaro i Finland. Styrkan kommer att förstärka Natos närvaro på Nordkalotten.

    – Forward Land Forces i Finland är Natos främsta försvarslinje i norr. Där står vi tillsammans med Finland och våra allierade för att avskräcka från angrepp och försvara Norden, säger Daniel Rydberg i ett pressmeddelande från Försvarsmakten.

    Att Sverige är ramverksnation för Natos framskjutna närvaro i Finland innebär att Sverige ansvarar för etableringen och resurssättning, i nära samarbete med värdnationen Finland och övriga Natoallierade. Kärnan i FLF Finland kommer att vara ett svenskt förband med bidrag från flera andra länder, däribland övriga nordiska länder samt bland annat Frankrike och Storbritannien.

    Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö.

    Regeringen föreslår i en proposition till riksdagen att det svenska bidraget ska uppgå till omkring 600 anställda soldater och yrkesofficerare under 2026. Vid behov ska antalet kunna ökas till högst 1 200. Norrbottensbrigaden rekryterar nu anställda till styrkan.

    – Att inleda förberedelserna med rekrytering och uppsättande av enheten är en viktig motor i det fortsatta byggandet av Norrbottensbrigaden och vår samlade förmåga i norr, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Den svenska bataljonsstridsgruppen ska vara utgångsgrupperad i Boden för att ”säkra uthållighet och samtidigt möta de beredskapskrav som ställs”, skriver Försvarsmakten. Parallellt etableras en multinationell stab i Rovaniemi.

    – Med vår bakgrund i Norrbottensbrigaden är vi vana att verka i terräng med begränsat vägnät, stark kyla och djup snö – krav som formar vår utbildning i ett område som är vår hemmaplan. Vårt nära samarbete med Finland gör att vi snabbt kan gå från gruppering i Boden över gränsälven och lösa uppgift i norra Finland, säger Daniel Rydberg i pressmeddelandet.

    Fakta

    FLF Finland

    Vid Natos toppmöte i Washington 2024 beslutade alliansen att etablera en framskjuten närvaro i Finland. Senare samma år tillkännagavs att Sverige åtagit sig ansvaret som ramverksnation för Forward Land Forces, FLF, i Finland. I samband med Natos toppmöte i Haag 2025 meddelade Danmark, Frankrike, Island, Norge och Storbritannien att de avser bidra till utvecklingen av FLF Finland.

    Nato har sedan 2016 beslutat om etablering av nio multinationella stridsgrupper längs dess östra flank. De nio stridsgrupperna (i Estland, Lettland, Litauen, Polen, Bulgarien, Rumänien, Slovakien, Ungern och Finland) benämns Forward Land Forces, Natos framskjutna närvaro, och kan vid behov utökas till en brigads storlek, cirka 5 000 soldater, i vart och ett av dessa länder

    Källa: Regeringen

    Ur arkivet: