Beslut fattat om slutligt införande av trebefälssystemet

ÖB har fattat beslut om slutlig implementering av trebefälssystemet. 1 januari 2023 ska samtliga yrkesofficerare ur tidigare befälssystem upp till major eller örlogskaptens grad ha fått en inriktning om fortsatt utveckling som officer eller omgalonerats till specialistofficer.

Överbefälhavare Micael Bydén har fattat beslut om tidpunkt för när trebefälssystemet slutligen ska vara implementerat.

Officersförbundets ordförande Lars Fresker om beslutet:
– Jag är besviken. Jag hade verkligen hoppats att ÖB skulle ta intryck av våra argument och vad våra medlemmar framfört i den medlemsundersökning som vi genomfört, säger Officersförbundets ordförande Lars Fresker, i en artikel på förbundets webbplats

Beslutet som nu fattats innebär att samtliga yrkesofficerare ur tidigare befälssystem upp till major eller örlogskaptens grad ska ha fått en inriktning om fortsatt utveckling som officer eller omgalonerats till specialistofficer senast den första januari 2023.

Försvarsmakten står inför en omfattande tillväxt och därför är det viktigt att trebefälssystemet nu genomförs fullt ut, menar överbefälhavare Micael Bydén:

– Det är nödvändigt för att kunna möta framtidens krav och den tillväxt vi har framför oss. Jag kan förstå att beslutet väcker engagemang och jag vill med anledning av detta vara väldigt tydlig: alla medarbetare behövs och fyller en viktig roll i Försvarsmakten, säger överbefälhavare Micael Bydén i en artikel på Försvarsmaktens webbplats om beslutet

Officersförbundet har gett
ÖB och Försvarsmakten rådet att det skulle vara fortsatt frivilligt och när frågan formellt samverkades tidigare i veckan förklarade sig samtliga arbetstagarorganisationer oeniga.

» – Jag är besviken. Jag hade verkligen hoppats att ÖB skulle ta intryck av våra argument och vad våra medlemmar framfört i den medlemsundersökning som vi genomfört «

Den 1 januari 2019 infördes trebefälssystemet i Försvarsmaktens organisation och en systematik för vilka befattningar som är avsedda för officerare respektive specialistofficerare introducerades.

I dag bedömer myndigheten att ungefär 2 000 befattningar avsedda för specialistofficerare bemannas av officerare. Huvuddelen av dessa är officerare som härstammar från den nya befälsordningen, NBO, med en officersexamen från 2005 eller tidigare.

– Genom att strukturerat bygga vidare på trebefälssystemet skapas ökade möjligheter för dessa yrkesofficerare, att vidareutvecklas mot specialistofficerare. Dessa yrkesofficerare är en viktig del av Försvarsmakten. Deras kompetens behöver förvaltas på bästa sätt för organisationen, antingen som officer eller som specialistofficer, säger Peter Tagesson, planeringschef vid Ledningsstabens personalavdelning, i artikeln på Försvarsmaktens webbplats. 

Tagesson har varit ansvarig för den arbetsgrupp som tagit fram beslutsunderlag för hur det slutliga införandet av trebefälssystemet ska gå till. Att övergången till trebefälssystemet inte slutförts har medfört såväl strukturella som planeringsmässiga utmaningar för Försvarsmakten, menar han.

» När vi tillämpar felaktigt och bemannar med andra personalkategorier skapar det systemfel, vilket påverkar personalflöden inom organisationen. «

– Vi behöver skapa likhet i de personal- och befattningsflöden som Försvarsmaktens organisation är formad efter. När vi tillämpar felaktigt och bemannar med andra personalkategorier skapar det systemfel, vilket påverkar personalflöden inom organisationen. Vi börjar få en del problem med att vi inte fullt ut gått in i trebefälssystemet, sa Peter Tagesson till Officerstidningen i april.

Inför beslutet genomförde Officersförbundet en medlemsundersökning som visade att en majoritet av de som svarat var emot en tvingande omgalonering. 

– Medlemmarna gav också uttryck för oro för löneutvecklingen och karriär- och utvecklingsmöjligheter för specialistofficerarna. Vi tyckte därför att arbetsgivaren först skulle omhänderta de frågorna innan man genomförde det här, men av någon anledning förefaller man vara väldigt ivrig med att få det här på plats. Det är lite märklig eftersom man har hållit ett, minst sagt, makligt tempo under de första 13 åren med ett flerbefälssystem, säger Lars Fresker. 

» Vi kommer fortsätta att granska de arbetsrättsliga frågorna «

lars-fresker-high-res-portratt-feb-19
Lars Fresker, Officersförbundets ordförande

Officersförbundet har också lyft frågan om det rent arbetsrättsligt genom tvång går att byta personalkategori. Under torsdagen hölls därför ett möte mellan Officersförbundet och Försvarsmakten. Vid mötet diskuterades om det utifrån arbetsrättslig praxis går att ta fram vägledning för bedömning av arbetsledningsrätten. Oavsett vägledning eller inte är det slutligen resultatet av den individuella bedömningen som prövas mot Försvarsmaktens arbetsledningsrätt, förklarar Lars Fresker.

– Det här är väsentligt för arbetsrätten och därför är dagens beslut olyckligt. Om vi släpper den här frågan befinner vi oss på ett sluttande plan där arbetsgivaren ensidigt kan ändra förutsättningarna i en anställning. Vi kommer därför fortsätta granska de arbetsrättsliga frågorna, säger Lars Fresker.

Varför lyfter Officersförbundet den arbetsrättsliga biten först nu?

– Officersförbundet har deltagit i den arbetsgrupp som har tagit fram det här förslaget. I arbetsgruppen har vi flera gånger lyft den här frågan men arbetsgivaren har inte sett några problem.

Vad händer nu?

– Nu fortsätter vi vårt arbete med att det ska bli så bra som möjligt för våra medlemmar, bland annat med att säkerställa en ordentlig dialog mellan chef och medarbetare och genom att fortsätta granska de arbetsrättsliga frågorna, säger Lars Fresker.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.
    I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

    Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

    – Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

    Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

    » Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

    – Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

    Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

    – Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

    En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

    – Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

    Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

    Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

    – Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post
    En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.
    Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

    Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

    – Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

    Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

    – Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

    Dela artikel:

    Facebook
    Twitter
    E-post