Senast publicerat
Senast publicerat:

Stor ökning av arbetsskador i Försvarsmakten

Antalet inrapporterade arbetsskador från Försvarsmakten till Arbetsmiljöverket har ökat med 50 procent de senaste tio åren. Mest skadedrabbade är gruppen värnpliktiga. Samtidigt kunde Försvarsmakten inte heller i år upprätta någon fullständig arbetsskaderapport på grund av fortsatta problem i system Prio.

Linda Sundgren
På grund av bristerna i arbetsskaderapporteringen i Prio har Försvarsmakten i år valt att sammanställa de arbetsskador som anmälts till Arbetsmiljöverket.

Genom att föra in rapporteringen av arbetsskador i system Prio skulle Försvarsmaktens förmåga att redovisa och förebygga skador öka. Mer detaljerad information om var och hur skador uppstår skulle ge en tydligare bild av läget och förbättra möjligheten att arbeta systematiskt med förebyggande åtgärder. Men i praktiken har det blivit tvärtom.

Krånglig inrapportering har lett till att ett antal händelser aldrig rapporterats. Rapporter har blivit bortsorterade på grund av bristande kvalitet och information om skador har försvunnit i samband med att data tagits ut ur systemet för analys. Trots upprepade försök att åtgärda bristerna kvarstår problemen och inte heller i år blev det någon fullständig arbetsskaderapport baserad på informationen i Prio, framgår av en bilaga till Försvarsmaktens årsrapport för 2024.

Liknande läsning:

– Vårt system för rapportering av arbetsskador fungerar inte tillräckligt bra. Jag är trygg med att våra välutbildade medarbetare omhändertar de skador som uppstår ute på förbanden, men vi tappar i det systematiska förebyggande arbetet som ska utveckla verksamheten på bästa möjliga grund, inklusive att följa trender och statistik. Det är inte okej, säger generalmajor Michael Cherinet, chef för Försvarsstabens genomförandeenhet.

Vi tappar i det systematiska förebyggande arbetet som ska utveckla verksamheten på bästa möjliga grund, inklusive att följa trender och statistik.

Inom Försvarsmakten har hörselskador varit ett särskilt prioriterat skadeområde som följts genom separata rapporter och förebyggande åtgärder sedan 1991. Men nu är det flera år sedan en rapport om utvecklingen av hörselskador gavs ut.

– Just nu har vi inte riktigt ett dedikerat system för att följa upp hörselskador, utan det ingår i rapporteringen av arbetsskador i stort. Det förebyggande arbetet fortsätter, och snart kommer vi införa ett nytt system där vi tydligare kan följa upp personalens hälsa, däribland hörseln, säger Michael Cherinet.

På grund av bristerna i arbetsskaderapporteringen i Prio har Försvarsmakten i år valt att sammanställa de arbetsskador som anmälts till Arbetsmiljöverket i rapporten ”Bilaga Försvarsmaktens årsrapport arbetsskador 2024”. Enligt statistiken från Arbetsmiljöverket har antalet inrapporterade arbetsskador ökat med drygt 50 procent de senaste 10 åren, från 1 857 år 2014 till 3 050 år 2024.

– En delförklaring kan vara att vi 2014 inte hade värnpliktiga på samma sätt som idag och att vår övningsverksamhet har ökat, vilket leder till en ökad risk för skador. Samtidigt har vi arbetat systematiskt med att uppmana våra medarbetare att rapportera in arbetsskador, säger Michael Cherinet.

Porträttfoto Michael Cherinet - liten

Michael Cherinet

Chef Försvarsstabens genomförandeenhet

Statistiken från Arbetsmiljöverket ger endast en översiktlig bild av de skador som rapporterats in, utan någon detaljerad information om vad de består i eller vad som orsakat dem. ”Olycka utan frånvaro”, det vill säga en arbetsskada som inte leder till att den anställde behöver vara hemma från jobbet, är den största skadekategorin med 69 procent, ”sjukdom eller annan ohälsa” är näst vanligast med 14 procent och därefter ”olycka med sjukfrånvaro” som står för 13 procent. Den personalkategori i Försvarsmakten som är mest skadedrabbad är värnpliktiga. De står för 61 procent av arbetsskadorna trots att de bara utgör 12 procent av de som tjänstgör i myndigheten.

–  En förklaring kan vara att risken för olyckor och skador är större när man är ny. Det är vanligare att värnpliktiga får skador på grund av brister i belastningsstegringen, det vill säga att man behöver öka vikt och ansträngning successivt under utbildningen. En målsättning med vårt nya system är att få bättre överblick och att kunna föra in egen statistik, där även Hemvärnet och värnpliktiga smidigt kan rapportera, säger Michael Cherinet.  

Att få till ett fungerande skaderapporteringssystem är ingen raketforskning och nu ska vi ha det på plats.

Enligt Cherinet arbetas det nu intensivt med att rätta till problemen med arbetsskaderapporteringen i system Prio. Framför allt handlar det om att förenkla och göra det lättare att använda systemet.

– Det allra viktigaste är att det blir enkelt att rapportera, alltså användarvänligt. Den som blivit skadad ska tala om för sin chef vad som har hänt. Sedan kan det vara någon annan, exempelvis plutonchefen, som knappar i Prio och tar hand om kodningen. När systemet är på plats, vilket är så snart som möjligt, kan det fånga upp mer information och tydligare visa mönster och orsakskedjor än idag.

Arbetet med att försöka förbättra arbetsskaderapporteringen i Prio har pågått i flera år, ändå kvarstår problemen. Vad talar för att det kommer att lyckas den här gången?

– Att få till ett fungerande skaderapporteringssystem är ingen raketforskning och nu ska vi ha det på plats. Hur det ska gå till är sådant som vi arbetar med, säger Michael Cherinet.

Fakta

Arbetsskador

Arbetsskador är olyckor som inträffar på arbetet eller på vägen till eller från jobbet.
Det kan också handla om sjukdomar, både fysiska och psykiska, som beror på arbetet. Exempel på arbetsskador är: halkolyckor, fallolyckor, belastningsskador, klämskador, exponering för skadliga kemikalier och stress.

Källa: Arbetsmiljöverket.

Officerstidningen är Officersförbundets medlemstidning och bedriver självständig journalistisk bevakning av försvars- och säkerhetsfrågor.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Kaliber 5,56 millimeter kommer fortsatt att vara huvudkaliber för Försvarsmaktens automatkarbiner. Det har arméchef Jonny Lindfors beslutat efter att en översyn av kalibervalet för de nya eldhandvapnen genomförts. För skarpskyttegevär och kulsprutor kommer kaliber 7,62 millimeter att gälla. Målet på sikt är dock att införa en mellankaliber för samtliga vapen.

    Josefine Owetz
    Sedan början av 2024 har en översyn av Försvarsmaktens kaliberval genomförts. 5,56 blir den kaliber som i huvudsak ska användas för automatkarbiner.

    Foto: Robin Sandgren Krüger/Försvarsmakten

    Våren 2023 tecknade Försvarets materielverk, FMV, avtal med finska Sako om leverans av nya eldhandvapen till Försvarsmakten. Avtalet tecknades gemensamt med Finland och omfattar bland annat automatkarbiner i kaliber 5,56 och 7,62 millimeter.

    Nyligen fattade arméchef generalmajor Jonny Lindfors, i egenskap av materielområdesansvarig, beslut om inriktningen för Försvarsmaktens kalibrar under 2020-talet. Beslutet innebär att 5,56 blir den kaliber som i huvudsak ska användas för automatkarbiner, medan 7,62 fortsatt ska användas för skarpskyttegevär och kulsprutor.

    – Det betyder att huvudalternativet 5,56 är den kaliber som vi i huvudsak använder till våra eldhandvapen, säger regementsförvaltare Henrik Lundin, Försvarsmaktens införandeledare för nya eldhandvapen.

    Sedan början av 2024 har en översyn av kalibervalet genomförts. Detta efter att arméchef Jonny Lindfors bedömde att kunskapsläget behövde analyseras på nytt, bland annat med hänsyn till de kaliberval som andra länder hade gjort. Enligt tidigare beslut skulle 7,62 vara huvudkaliber för Försvarsmaktens personal.

    Det beslutsunderlag som då låg till grund för kalibervalet byggde på flera omfattande utredningar, bland annat från Totalförsvarets forskningsinstitut och FMV. En sammanställning gjordes 2018, och beslutet om den nya eldhandvapenfamiljen baserades på dessa slutsatser. ”Omvärldsläget, svensk försvars- och säkerhetspolitik samt den tekniska utvecklingen har alla genomgått stora förändringar. De slutsatser som drogs 2018 behöver sättas i kontext 2024”, skrev brigadgeneral Michael Carlén, dåvarande införandeledare för nya eldhandvapen, i ett nyhetsbrev om översynen.

    Natointrädet är det som måste tas hänsyn till. Vi var i ett annat läge tidigare. 

    – Det var nödvändigt att vi gjorde en översyn för att fånga upp tidigare arbete med de nya värden och förutsättningar som finns idag. Det handlar om interoperabilitet, hur andra nationer gör och vilket val har de gjort. Vi måste matcha ihop det här, säger Henrik Lundin.

    Den kanske mest avgörande förändringen är Sveriges medlemskap i Nato, vilket påverkar såväl operativa som logistiska överväganden, förklarar han. Det handlar om en logistisk helhet, både vad gäller tillverkning och kompatibilitet med andra allierades vapensystem. Ammunitionen måste också kunna delas och försörjas i ett gemensamt system med exempelvis transport och lastytor.

    Henrik Lundin, införandeledare eldhandvapen.

    Henrik Lundin

    Införandeledare eldhandvapen

    – Natointrädet är det som måste tas hänsyn till. Vi var i ett annat läge tidigare. Nu behöver vi ta hänsyn till det som är runt omkring oss. Interoperabilitet och logistik har legat högt upp i argumentationen. Det finns ekonomisk aspekt i det här också. En grövre kaliber är dyrare.

    Ammunitionsstorlek är även en konkret fråga för den enskilde soldaten. Skillnaden i vikt mellan kalibrarna påverkar både bärförmåga och uthållighet.

    – Med en mindre kaliber är det lättare att ta med sig mer ammunition om man ska förflytta sig. Det handlar om uthållighet i logistiklösningen och hur mycket man kan bära med sig. Tar vi 180 patroner i 5,56 och jämför med samma mängd 7,62 så väger det sistnämnda betydligt mer, säger Henrik Lundin.

    En annan aspekt är uppföljningsskottet.

    – Det andra skottet som du skjuter blir betydligt snabbare med 5,56. Det är också en utbildningsfråga. Oavsett ålder, kön och kroppsstorlek är det lättare att hantera en lättare kaliber än en tyngre. Det är flera faktorer som har spelat in i beslutet.

    Ksp 58

    5,56 millimeter och 7,62 millimeter ska under 2020-talet vara Försvarsmaktens huvudkalibrar. 5,56 nyttjas till automatkarbin och 7,62 används till skarpskyttegevär och kulspruta.

    Foto: Robin Krüger/Försvarsmakten.

    Samtidigt är beslutet inte ett ställningstagande mot 7,62, betonar Henrik Lundin. Tvärtom understryks i beslutet att båda kalibrarna behövs under överskådlig tid.

    – Vi tar inte bort 7,62. Den behövs till skarpskyttegevär och kulsprutor, men också i en mindre del automatkarbiner där krav på verkan och skjutavstånd kräver det.

    När det gäller nackdelar med 5,56 lyfts att den saknar verkan i keramiska skyddsplattor och har begränsad räckvidd.

    – Räckvidden blir kortare än med 7,62. Det är en lättare projektil och det påverkar det praktiska skjutavståndet.

    Men enligt Henrik Lundin måste kaliberfrågan sättas i ett systemperspektiv. Strid avgörs inte av ett enskilt vapensystem, utan av hur olika system samverkar på plutonsnivå.

    – Striden avgörs inte med ett enskilt eldhandvapen utan sker kombinerat med skarpskyttegevär, kulspruta, granatgevär och pansarskott. De kompletterar varandra.

    Detta har varit en hjärtefråga för många och det har varit ett stort engagemang.

    Frågan om kalibervalet på eldhandvapen har varit en långvarig diskussion och något som engagerat många anställda i myndigheten, konstaterar Henrik Lundin, som välkomnar att det nu finns en fastställd inriktning.

    – Det är bra att vi har ett beslut av arméchefen så att det kan bli tydligt för organisationen. Nu har personalen något att kunna förhålla sig till. Detta har varit en hjärtefråga för många och det har varit ett stort engagemang. Alla bidrag in i det här har påverkat slutresultatet på ett eller annat sätt.

    Parallellt följer Sverige den internationella utvecklingen mot en möjlig mellankaliber, oftast beskriven i spannet mellan 5,56 och 7,62. Arbetet sker inom olika Natoforum där Försvarsmakten deltar.

    – Vi har en närvaro i de här sammanhangen och tar del av vad andra nationer gör i sina utvecklingsarbeten. Jag tror på en mellankaliber, absolut. Målsättningen är att det ska finnas något sådant runt år 2030. Exakt om det är 6,5 eller 6,8 får framtiden utvisa, säger Henrik Lundin.

    Fakta

    Kaliberbeslutet

    5,56 millimeter och 7,62 millimeter ska under 2020-talet vara Försvarsmaktens huvudkalibrar. 5,56 nyttjas till automatkarbin och 7,62 används till skarpskyttegevär och kulspruta. 7,62 används i undantagsfall till automat­karbin när krav på verkan och skjut­avstånd kräver detta. Fortsatt utveckling av 7,62-ammunition ska genomföras med alla vapentyper för att skapa handlingsfrihet avseende kaliberval. Om och när Nato inför en mellankaliber ska Sverige på kort tid kunna följa efter. Inledningsvis ska kaliber 7,62 ersättas.

    Källa: Kaliberbeslut 2026, FM 2026-1967:1

    Ur arkivet: