Genom att föra in rapporteringen av arbetsskador i system Prio skulle Försvarsmaktens förmåga att redovisa och förebygga skador öka. Mer detaljerad information om var och hur skador uppstår skulle ge en tydligare bild av läget och förbättra möjligheten att arbeta systematiskt med förebyggande åtgärder. Men i praktiken har det blivit tvärtom.
Krånglig inrapportering har lett till att ett antal händelser aldrig rapporterats. Rapporter har blivit bortsorterade på grund av bristande kvalitet och information om skador har försvunnit i samband med att data tagits ut ur systemet för analys. Trots upprepade försök att åtgärda bristerna kvarstår problemen och inte heller i år blev det någon fullständig arbetsskaderapport baserad på informationen i Prio, framgår av en bilaga till Försvarsmaktens årsrapport för 2024.
– Vårt system för rapportering av arbetsskador fungerar inte tillräckligt bra. Jag är trygg med att våra välutbildade medarbetare omhändertar de skador som uppstår ute på förbanden, men vi tappar i det systematiska förebyggande arbetet som ska utveckla verksamheten på bästa möjliga grund, inklusive att följa trender och statistik. Det är inte okej, säger generalmajor Michael Cherinet, chef för Försvarsstabens genomförandeenhet.
Vi tappar i det systematiska förebyggande arbetet som ska utveckla verksamheten på bästa möjliga grund, inklusive att följa trender och statistik.
Inom Försvarsmakten har hörselskador varit ett särskilt prioriterat skadeområde som följts genom separata rapporter och förebyggande åtgärder sedan 1991. Men nu är det flera år sedan en rapport om utvecklingen av hörselskador gavs ut.
– Just nu har vi inte riktigt ett dedikerat system för att följa upp hörselskador, utan det ingår i rapporteringen av arbetsskador i stort. Det förebyggande arbetet fortsätter, och snart kommer vi införa ett nytt system där vi tydligare kan följa upp personalens hälsa, däribland hörseln, säger Michael Cherinet.
På grund av bristerna i arbetsskaderapporteringen i Prio har Försvarsmakten i år valt att sammanställa de arbetsskador som anmälts till Arbetsmiljöverket i rapporten ”Bilaga Försvarsmaktens årsrapport arbetsskador 2024”. Enligt statistiken från Arbetsmiljöverket har antalet inrapporterade arbetsskador ökat med drygt 50 procent de senaste 10 åren, från 1 857 år 2014 till 3 050 år 2024.
– En delförklaring kan vara att vi 2014 inte hade värnpliktiga på samma sätt som idag och att vår övningsverksamhet har ökat, vilket leder till en ökad risk för skador. Samtidigt har vi arbetat systematiskt med att uppmana våra medarbetare att rapportera in arbetsskador, säger Michael Cherinet.
Michael Cherinet
Chef Försvarsstabens genomförandeenhet
Statistiken från Arbetsmiljöverket ger endast en översiktlig bild av de skador som rapporterats in, utan någon detaljerad information om vad de består i eller vad som orsakat dem. ”Olycka utan frånvaro”, det vill säga en arbetsskada som inte leder till att den anställde behöver vara hemma från jobbet, är den största skadekategorin med 69 procent, ”sjukdom eller annan ohälsa” är näst vanligast med 14 procent och därefter ”olycka med sjukfrånvaro” som står för 13 procent. Den personalkategori i Försvarsmakten som är mest skadedrabbad är värnpliktiga. De står för 61 procent av arbetsskadorna trots att de bara utgör 12 procent av de som tjänstgör i myndigheten.
– En förklaring kan vara att risken för olyckor och skador är större när man är ny. Det är vanligare att värnpliktiga får skador på grund av brister i belastningsstegringen, det vill säga att man behöver öka vikt och ansträngning successivt under utbildningen. En målsättning med vårt nya system är att få bättre överblick och att kunna föra in egen statistik, där även Hemvärnet och värnpliktiga smidigt kan rapportera, säger Michael Cherinet.
Att få till ett fungerande skaderapporteringssystem är ingen raketforskning och nu ska vi ha det på plats.
Enligt Cherinet arbetas det nu intensivt med att rätta till problemen med arbetsskaderapporteringen i system Prio. Framför allt handlar det om att förenkla och göra det lättare att använda systemet.
– Det allra viktigaste är att det blir enkelt att rapportera, alltså användarvänligt. Den som blivit skadad ska tala om för sin chef vad som har hänt. Sedan kan det vara någon annan, exempelvis plutonchefen, som knappar i Prio och tar hand om kodningen. När systemet är på plats, vilket är så snart som möjligt, kan det fånga upp mer information och tydligare visa mönster och orsakskedjor än idag.
Arbetet med att försöka förbättra arbetsskaderapporteringen i Prio har pågått i flera år, ändå kvarstår problemen. Vad talar för att det kommer att lyckas den här gången?
– Att få till ett fungerande skaderapporteringssystem är ingen raketforskning och nu ska vi ha det på plats. Hur det ska gå till är sådant som vi arbetar med, säger Michael Cherinet.
Fakta
Arbetsskador
Arbetsskador är olyckor som inträffar på arbetet eller på vägen till eller från jobbet.
Det kan också handla om sjukdomar, både fysiska och psykiska, som beror på arbetet. Exempel på arbetsskador är: halkolyckor, fallolyckor, belastningsskador, klämskador, exponering för skadliga kemikalier och stress.
Källa: Arbetsmiljöverket.
