Skolchefen: »Kommande materielprojekt kräver mer personal«

Sjöstridsskolan deltar i de marina materielprojekt som Försvarets materielverk driver. Men det är svårt att bemanna projekten och enligt skolchef Jonas Källestedt kommer det inom några år att behövas dubbelt så mycket personal som i dag.

Jonas Källestedt, skolchef.

Genom marinens provturskommando och amfibieutvecklingsavdelningen deltar personal vid Sjöstridsskolan i produktionen av marin materiel. Det handlar om alltifrån mindre uppgraderingar av mjukvara till halvtidsmodifiering av större plattformar och utveckling av nya fartyg. Men att upprätthålla bemanningen inom materielprojekten är svårt. För tillfället pågår ett tiotal materielprojekt av olika dignitet där personal från Sjöstridsskolan deltar. Men att fortsätta stödja som man gör i dag när de stora materielprojekten drar igång, däribland framtagandet av nya korvetter och bygget av ubåt A26, är inte möjligt med nuvarande bemanning. Det säger Sjöstridsskolans skolchef, kommendör Jonas Källestedt. 

– I dag har vi knappt tio personer i materielprojekten men vi kommer behöva minst dubbelt så många om vi ska klara våra uppgifter framöver. Alternativt får vi se över organisationen och förändra vårt sätt att arbeta i marinen. Vi genomför projekten i nära samarbete med Försvarets materielverk, industrin och Marinstaben och har vi inte tillräckligt med personal behöver ansvarsfördelningen mellan myndigheter, ledningsnivåer och förband ses över. 

» Det handlar om tillit och vi får inte låta brister i personlig utrustning bli till droppar som urholkar stenen. «

Även tillgången till materiel i marinen är begränsad. Ett materielområde som Jonas Källestedt framhåller som särskilt känsligt är personlig utrustning. Att det exempelvis saknas mössmärken till de specialistofficerare som utexamineras eller råder brist på artiklar i små storlekar, kan påverka förtroendet för såväl Försvarsmakten som Sjöstridsskolan och förbanden, säger han. 

– Det handlar om tillit och vi får inte låta brister i personlig utrustning bli till droppar som urholkar stenen. Vi chefer måste vara tydliga i vår kommunikation och förklara varför det är brist på vissa områden. Sedan måste vi på Sjöstridsskolan också vara tydliga med vårt behov av personlig utrustning och materiel gentemot Försvarsmakten. 

När det gäller personalsituationen och infrastrukturen på Sjöstridsskolan som helhet är läget ansträngt. Nästa år ökar trycket ytterligare genom den omfattande ökningen av elever som är planerad. 

– Redan i januari kommer vi inom värnpliktsutbildningen gå från 6 till 9 plutoner och senare under 2023 behöver vi med nuvarande måltal organisera upp i 12 till 13 plutonslag. Fördubblat antal värnpliktiga kommer kräva säkerställande av alltifrån förläggningsplatser och transporter till förnödenheter, klassrum och instruktörer. Hur det ska hanteras fullt ut är inte klart, men det jobbas febrilt med att försöka hitta lösningar på allt vi identifierat som brister. Om vi inte lyckas lösa detta kommer vi ytterst bli tvungna att säga nej till elever, men som jag brukar säga: Det kan ju gå bra också. 

FAKTA

Pågående projekt vid Provturskommando marinen och Amfibieutvecklingsavdelningen, Sjöstridsskolan 

  • Halvtidsmodernisering av korvetterna Gävle och Sundsvall. Sjöprover och
    verifiering av system.
  • Skeppstekniska åtgärder korvetter typ Visby. För tillfället ett fartyg vid varv,
    ett nyligen levererat till förband.
  • Produktdefinitionsfas Amfibiebataljon 2030.
  • Förbandssättning av moderniserad
    stridsbåt med vapenstation.
  • Leveransfas inledd för nytt signalspaningsfartyg Artemis. Anpassning av
    förmåga och utbildning av besättningar.
  • Systemmålsättningsarbete sjörörlig
    logistik och nya arbetsbåtar.
  • Systemmålsättningsarbete halvtidsmodernisering av röjdykarfartyg Spårö.
  • Systemmålsättningsarbete halvtidsmodernisering av korvett Visby, inklusive
    luftvärnsrobotförmåga.
  • Systemmålsättningsarbete nytt ytstridsfartyg, nästa generation korvetter.
  • Planering av prover och verifiering av ny lätt torped, Tp 47.
  • Planering av prover och verifiering av nytt sjöminsystem, MS 2.

Källa: Sjöstridsskolan 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

I mars kom regeringen med det nya beskedet att Sverige ska lämna Mali inom ramen för FN-insatsen Minusma ett år tidigare än planerat.

Foto: Marcus Nilsson/Försvarsmakten

Ursprungligen skulle det svenska bidraget avvecklas under 2023 för att tas hem helt under 2024. Nu tas den hem till 30 juni 2023. 

– Våra svenska soldater i Mali har gjort och gör alltjämt ett fantastiskt jobb i en mycket utmanande och farlig miljö. Under den senaste tiden har förutsättningarna förändrats i landet men fram till att vår siste soldat är hemma bedriver vi fortsatt operationer precis som vanligt, sa generallöjtnant Michael Claesson, insatschef, i en tidigare artikel på Försvarsmaktens webbplats. 

MC_DSC_4276 (1) kopia
Michael Claesson

Beskedet kom kort efter att regeringen i februari meddelat att Sverige, liksom Frankrike, avslutar det militära bidraget inom ramen för Task Force Takuba (och för Operation Barkhane för Frankrikes del). Enligt försvarsminister Peter Hultqvist var anledningen till ett svenskt avvecklande av specialförbandsinsatsen det ”oacceptabla” beteendet från Malis regim: militärjuntan som kuppat sig till makten och inlett ett samarbete med den ryska privata militärföretaget Wagner Group (Wagnergruppen). 

– Vi kan inte förbli militärt engagerade vid sidan av ett styre vars strategi och dolda mål vi inte delar, sa försvarsminister Peter Hultqvist (S) i en intervju med TT.

Oppositionspolitiker har i debattartiklar argumenterat för att Sverige bör avsluta alla militära insatser i Mali av samma skäl som Hultqvist för fram, men också med argumentet att de svenska förbanden behövs i Sverige för återuppbyggnaden av den svenska försvarsförmågan. Även Kungliga krigsvetenskapsakademien belyste nyligen frågan ur ett militärt perspektiv på sin sajt i ett försök att nyansera debatten. 

Försvarsmakten har varit verksam i Mali sedan december 2014. Förutom bidraget med 220 soldater inom den FN-ledda insatsen Minusma bidrar Sverige med åtta soldater till EU:s träningsinsats EUTM i Mali.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Alla brottsmisstankar mot de tre befälen vid Ledningsregementet har avskrivits, meddelade förbandet den 8 april. Det var i december 2021 som förbandet polisanmälde två händelser som inträffat under värnpliktsutbildningen, efter att vittnesmål framkommit om misstänkta missförhållanden.

Det var i höstas som missförhållanden i värnpliktsutbildningen på LedR uppdagades i en undersökning om arbetsmiljön. Foto: TT

I januari inledde åklagare förundersökningar mot befälen. Misstankarna gällde framkallande av fara för annan, sexuellt ofredande samt tjänstefel. Misstankarna mot två befäl avskrevs i mars då brott inte kunnat styrkas och i april avskrevs även brottsmisstankarna mot det tredje befälet. 

– Det är viktigt att händelserna både utretts och nu har avskrivits av en oberoende part. Vi har full förståelse för att detta varit otroligt jobbigt för de personer som ingått i utredningen, men vi ser nu att vi kan gå vidare från detta, säger ställföreträdande förbandschef överste Per Nilsson, i en artikel på Försvarsmaktens webbplats.

Under senhösten 2021 utreddes arbetsmiljön för förbandets värnpliktiga och befäl och undersökningen visade att det förekom brister i värnpliktsutbildningen. Regementet har tidigare meddelat att flera åtgärder har vidtagits, bland annat har utbildningar hållits i frågor som rör olämpligt beteende och tystnadskultur. 

Ett av de tre befälen har anmälts till Försvarsmaktens personalansvarsnämnd, men ärendet är inte prövat ännu.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Försvarsmakten reviderar sina medicinska riktlinjer kring neuropsykiatriska diagnoser. Ändringen innebär att en person med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra militär grundutbildning, nu har möjlighet att mönstra.

”Många fler har en neuro­psykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare”, säger stabsläkare Markus Karumo om ändringen i de medicinska bedömningsgrunderna. Foto: Victor Persson / Försvarsmakten

I juli 2021 kom beslutet att personer med neuropsykiatriska diagnoser inte längre automatiskt skulle uteslutas från möjligheten att pröva sin lämplighet till att genomföra värnplikt. I stället skulle varje sökande bedömas individuellt. Ändringen kom efter att Diskrimineringsombudsmannen, DO, gjorde en tillsyn. Men i väntan på Försvarsmaktens slutliga beslut om förändringar i regelverket har det inte varit möjligt att genomföra hela prövningen vid Plikt- och prövningsverket. 

– Utredningen tog längre tid än planerat, något som innebar att sökande fick påbörja mönstringen, men tvingades pausa under en tid, i väntan på att utredningen skulle slutföras, säger Markus Karumo, stabsläkare vid Generalläkaravdelningen.

Myndighetens reviderade riktlinjer av de medicinska bedömningsgrunderna innebär att personer med lindrig adhd, och som uppfyller övriga krav för att kunna genomföra grundutbildning, har rätt att mönstra. Det finns flera orsaker till revideringen, menar Markus Karumo och konstaterar att kunskapsläget kring neuropsykiatriska diagnoser är betydligt större i dag än för bara några år sedan.

– I dag har diagnostiken förfinats, vilket innebär att många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt ha god möjlighet att hantera olika utmaningar och situationer. Lägg där till att många fler har en neuropsykiatrisk diagnos i dag, jämfört med tidigare, säger han. 

» Många personer kan ha någon form av diagnos, men samtidigt hantera olika utmaningar. «

Det är bara de som i mönstringsunderlaget angett att de har en lindrig adhd, och därmed varken behöver mediciner eller är i behov av andra stödåtgärder, som kan vara aktuella för värnplikt. Personen i fråga får inte heller ha medicinerat eller haft någon sjukvårdsbehandling för sin adhd under de senaste tre åren.

– Vårt uppdrag är att ta ut de som är bäst lämpade och som har bäst förutsättningar att hantera krigets krav. Varken omgivning eller omständigheter kan anpassas i ett krig. Vi har jämfört de kognitiva krav som ställs i en krigssituation mot de kognitiva förmågor en person med lindrig adhd har, och dessutom satt det i ett sammanhang av de olika befattningar som finns inom Försvarsmakten, säger Markus Karumo.

20180118_WEBB_Porträtt_Markus_Karumo_037
Markus Karumo

Försvarsmakten ändrar inte reglerna som gäller autismspektrumtillstånd.

Även Polismyndigheten har ändrat motsvarande regelverk för antagningen till polishögskolan.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post