Skolchefen: »Kommande materielprojekt kräver mer personal«

Sjöstridsskolan deltar i de marina materielprojekt som Försvarets materielverk driver. Men det är svårt att bemanna projekten och enligt skolchef Jonas Källestedt kommer det inom några år att behövas dubbelt så mycket personal som i dag.

Jonas Källestedt, skolchef.

Genom marinens provturskommando och amfibieutvecklingsavdelningen deltar personal vid Sjöstridsskolan i produktionen av marin materiel. Det handlar om alltifrån mindre uppgraderingar av mjukvara till halvtidsmodifiering av större plattformar och utveckling av nya fartyg. Men att upprätthålla bemanningen inom materielprojekten är svårt. För tillfället pågår ett tiotal materielprojekt av olika dignitet där personal från Sjöstridsskolan deltar. Men att fortsätta stödja som man gör i dag när de stora materielprojekten drar igång, däribland framtagandet av nya korvetter och bygget av ubåt A26, är inte möjligt med nuvarande bemanning. Det säger Sjöstridsskolans skolchef, kommendör Jonas Källestedt. 

– I dag har vi knappt tio personer i materielprojekten men vi kommer behöva minst dubbelt så många om vi ska klara våra uppgifter framöver. Alternativt får vi se över organisationen och förändra vårt sätt att arbeta i marinen. Vi genomför projekten i nära samarbete med Försvarets materielverk, industrin och Marinstaben och har vi inte tillräckligt med personal behöver ansvarsfördelningen mellan myndigheter, ledningsnivåer och förband ses över. 

» Det handlar om tillit och vi får inte låta brister i personlig utrustning bli till droppar som urholkar stenen. «

Även tillgången till materiel i marinen är begränsad. Ett materielområde som Jonas Källestedt framhåller som särskilt känsligt är personlig utrustning. Att det exempelvis saknas mössmärken till de specialistofficerare som utexamineras eller råder brist på artiklar i små storlekar, kan påverka förtroendet för såväl Försvarsmakten som Sjöstridsskolan och förbanden, säger han. 

– Det handlar om tillit och vi får inte låta brister i personlig utrustning bli till droppar som urholkar stenen. Vi chefer måste vara tydliga i vår kommunikation och förklara varför det är brist på vissa områden. Sedan måste vi på Sjöstridsskolan också vara tydliga med vårt behov av personlig utrustning och materiel gentemot Försvarsmakten. 

När det gäller personalsituationen och infrastrukturen på Sjöstridsskolan som helhet är läget ansträngt. Nästa år ökar trycket ytterligare genom den omfattande ökningen av elever som är planerad. 

– Redan i januari kommer vi inom värnpliktsutbildningen gå från 6 till 9 plutoner och senare under 2023 behöver vi med nuvarande måltal organisera upp i 12 till 13 plutonslag. Fördubblat antal värnpliktiga kommer kräva säkerställande av alltifrån förläggningsplatser och transporter till förnödenheter, klassrum och instruktörer. Hur det ska hanteras fullt ut är inte klart, men det jobbas febrilt med att försöka hitta lösningar på allt vi identifierat som brister. Om vi inte lyckas lösa detta kommer vi ytterst bli tvungna att säga nej till elever, men som jag brukar säga: Det kan ju gå bra också. 

FAKTA

Pågående projekt vid Provturskommando marinen och Amfibieutvecklingsavdelningen, Sjöstridsskolan 

  • Halvtidsmodernisering av korvetterna Gävle och Sundsvall. Sjöprover och
    verifiering av system.
  • Skeppstekniska åtgärder korvetter typ Visby. För tillfället ett fartyg vid varv,
    ett nyligen levererat till förband.
  • Produktdefinitionsfas Amfibiebataljon 2030.
  • Förbandssättning av moderniserad
    stridsbåt med vapenstation.
  • Leveransfas inledd för nytt signalspaningsfartyg Artemis. Anpassning av
    förmåga och utbildning av besättningar.
  • Systemmålsättningsarbete sjörörlig
    logistik och nya arbetsbåtar.
  • Systemmålsättningsarbete halvtidsmodernisering av röjdykarfartyg Spårö.
  • Systemmålsättningsarbete halvtidsmodernisering av korvett Visby, inklusive
    luftvärnsrobotförmåga.
  • Systemmålsättningsarbete nytt ytstridsfartyg, nästa generation korvetter.
  • Planering av prover och verifiering av ny lätt torped, Tp 47.
  • Planering av prover och verifiering av nytt sjöminsystem, MS 2.

Källa: Sjöstridsskolan 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Efter två år av restriktioner kunde Veterandagen återigen firas vid Sjöhistoriska museet i Stockholm. Under årets högtidlighållande uppmärksammades särskilt de veteraner som tjänstgjorde på Cypern under åren 1964–1993.

Besökare på utställningsområdet under Veterandagen vid Sjöhistoriska museet.

V

eterandagen den 29 maj firas för att hedra och uppmärksamma alla som tjänstgjort eller tjänstgör i fredsfrämjande insatser.  Statsceremonin med kransnedläggning, hederstal och medaljering ägde rum vid Sveriges nationella veteranmonument, Restare, på Djurgården i Stockholm. Tal hölls av riksdagens talman Andreas Norlén, statsminister Magdalena Andersson, överbefälhavare Micael Bydén och rikspolischef Anders Thornberg. 

I år uppmärksammades särskilt de utlandsveteraner som tjänstgjorde vid FN-insatsen UNFICYP på Cypern under åren 1964–1993. Under dessa år bidrog Sverige med 25 000 soldater.

– Cyperninsatsen har en särskild plats i svenskarnas hjärta eftersom vi skickat så mycket personal dit. Det känns viktigt att vi får hedra Cypernveteranerna ordentligt, säger flottiljförvaltare Martin Engdahl, projektledare för Veterandagen, i en artikel på myndighetens webbplats.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

”Just nu pågår en kamp för personalens villkor, samtidigt som de ska bemanna våra yttre försvarslinjer”. Det är ett av budskapen i Officersförbundets nya kampanj ”Försvara gränserna” som lanserades på onsdagen. I fokus är medlemmarnas löner och villkor.

Kampanjsidan för Officersförbundets nya kampanj "Försvara gränserna".

Jesper Tengroth, kommunikationschef på Officersförbundet och den som ansvarar för kampanjen:

– Officersförbundets medlemmar sliter enormt hårt i dessa tider av tillväxt. Det är verkligen våra medlemmar som gör grovjobbet när Försvarsmakten växer. Samtidigt belönas det väldigt dåligt och det vill vi lyfta fram i den här kampanjen, säger han.

Vad hoppas ni åstadkomma med kampanjen?

– Ytterst är det särskilda satsningar på löner och villkor. Det är märkligt att de lyser med sin frånvaro när de ekonomiska tillskotten är så stora. Och vi vet – för vi har undersökt det – att lönen och villkoren är viktiga för våra medlemmar.

Ja, förbundet har precis genomfört en medlemsundersökning. Vad visar den?

– Den visar bland annat att 6 av 10 medlemmar övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. Nästan 80 procent tycker inte att lönen är rimlig i jämförelse med alternativt arbete utanför Försvarsmakten. Dessutom är det så att nära hälften har gett upp med att försöka påverka sin lön.

» 6 av 10 medlemmar har övervägt att sluta det senaste året och det är lönen som är den främsta orsaken till det. «

Tror ni att den här kampanjen kommer att leda till att särskilda löne- och villkorssatsningar görs i Försvarsmakten?

– Det är vår absoluta förhoppning. Att bara rekrytera nya soldater och yrkesofficerare kommer inte räcka till – det gäller att se till att människor inte slutar och då måste man våga jobba med att höja löner och förbättra villkoren. Det är också tydligt i arbetet inför årets Rals där cheferna för organisationsenheterna påtalat just det behovet. Och titta på polisen, där kom ju fack och arbetsgivare överens om särskilda lönesatsningar. Så om viljan finns så går det. Jag hoppas att vår kampanj kan ge en puff i rätt riktning, säger Jesper Tengroth. 

Kampanjen ”Försvara gränserna” kommer att pågå fram till dess att ett nytt kollektivavtal finns på plats nästa år. Kampanjen kommer att synas i bland annat tidningar och sociala medier.

Läs mer på försvaragränserna.se

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post

Antalet hörselskador bland anställda minskar men blir vanligare hos värnpliktiga. Bekymmer med hörselskydd och vådaskott är två bakomliggande orsaker. Det visar Försvarsmedicincentrums senaste rapport om hörselskador i Försvarsmakten.

Hörselskador bland värnpliktiga har ökat med fem procent senaste året. Vådaskott och hörselkåpor som bragts ur läge är vanliga orsaker bakom hörselskadorna.

Sedan ett par decennier är hörselskador ett särskilt fokusområde i Försvarsmaktens arbetsskadearbete. Det innebär att antalet hörselskador ska redovisas i en särskild rapport och att utbildning och förebyggande åtgärder ska vidtas för att minska riskerna. Bland de anställda har Försvarsmaktens förebyggande insatser varit framgångsrika och antalet hörselskador har minskat över tid. Det konstaterar Björn Skoog vid Försvarsmedicincentrum i Göteborg, som sammanställer Försvarsmaktens arbetsskadestatistik. 

– Den positiva utvecklingen för arbetssjukdomsrelaterade hörselskador som varit mellan 2000 och 2012 har planat ut något, men det är naturligt då antalet skador nu ligger på en låg nivå. De senaste tre åren har det varierat mellan två och tre fall per år, så totalt sett har det skett en klar förbättring. 

» Man kan fråga sig vem det är som leder övningarna och vilken kunskap de har om hörselskador. «

Men bland värnpliktiga går utvecklingen i motsatt riktning. Senaste året har andelen värnpliktiga som drabbas av hörselskador ökat med fem procent. 

– Vi ser också en högre andel hörselskador bland värnpliktiga jämfört med 2009 och 2010. Den här utvecklingen är oroande och det är de värnpliktiga som jag är mest bekymrad för, säger Björn Skoog. 

Majoriteten av hörselskadorna (exklusive vådaskott) uppstår i samband med vapenhantering eller på grund av en felaktig hantering av hörselskydd. Hörselkåpor som bragts ur läge (26) eller tagits på felaktigt (17) är vanliga orsaker till skadorna. I 35 fall har man inte använt några hörselskydd alls. Det har framför allt varit i samband med eldgivning från anfallande B-styrka eller när den egna personalen besvarat elden. 

Skoog
Björn Skoog

– Jag kan förstå att man kanske inte hinner få på hörselskydden om någon plötsligt börjar skjuta in i tältet när man ligger och sover. Men inför en övning ska övningsledningen genomföra en riskanalys och omhänderta de risker som identifierats. Om det exempelvis ska vara tillåtet att skjuta in i ett tält måste soldaterna sova med hörselproppar. Man kan fråga sig vem det är som leder övningarna och vilken kunskap de har om hörselskador, säger Björn Skoog. 

Även hörselskador till följd av vådaskott ökar. Mellan 2020 och 2021 har antalet vådaskottsrelaterade hörselskador gått upp med 50 procent, från 72 till 108. En majoritet av de vådaskottsdrabbade är värnpliktiga (69) och därefter gruppbefäl soldater och sjömän (23). 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post