Senast publicerat
Senast publicerat:

Nya tider med Stefan Morin

Det är en grå dag i november när Stefan Morin kliver upp på en scen för att hålla sitt tacktal till Förbundsmötet efter att ha blivit vald till förbundsordförande.

Redaktionen
Stefan Tell
Stefan går från facklig förtroendeman på heltid vid Livgardet till förbundsordförande för Officersförbundet.
Artikel från Officersförbundet.

Det är en förbundsordförande som inleder talet med: ”Det är med känslor av glädje, tacksamhet och framför allt ödmjukhet jag står här. Jag har suttit här nere och varit nervös. Givetvis var det nervöst inför själva valet men ännu mer när klubban slog i bordet. Jag kände igen nervositeten och minns när jag kände så senast. Det var när jag som ny yrkesofficer fick uppgiften att hålla i en befälsutbildning. Att kliva fram framför erfarna och yrkesskickliga kollegor och säga ’jag tar befälet’. Det är samma känsla nu” sa Stefan Morin. 

En timme innan talet har Stefan presenterat sig för mötet. Han är uppväxt i Vaxholm utanför Stockholm och gjorde värnplikten som militärpolisgruppchef på Dragonbataljonen på Livgardet. 

– Utbildningen var bra och jag trivdes med gruppen och befälen på Livgardet. Jag uppskattade blandningen av teori och praktik som militärpolisutbildningen innebar, säger Stefan.

Efter värnplikten jobbade han civilt några år bland annat inom Kriminalvården. Han funderade på att utbilda sig till polis, men när han fick se en annons om att utbilda sig till yrkesofficer gick han på en informationsträff och skickade in en ansökan till specialistofficersutbildningen. 

Liknande läsning:

»Oftast är vi faktiskt överens och samverkan och förhandling fungerar bra.«

Under utbildningen bytte Stefan inriktning från stridsbåt till militärpolis. Bytet innebar en enklare pendling och vardag med hans nybildade familj. Så när han sedan började arbeta som instruktör på första militärpolisplutonen på Livgardet kändes det som att han var hemma igen.

Han blev medlem i förbundet som kadett, men första gången han engagerade sig i en facklig fråga var när han tillsammans med sina kollegor som också var specialistofficerare skrev en insändare i Officerstidningen. Insändaren handlade om att de upplevde att deras yrkesroll som specialistofficerare var oklar. Den fick stor spridning och de blev kallade till ett möte med dåvarande förbandschefen för Livgardet.

– Vi var tydliga med våra tankar och åsikter. Det var min första aha-upplevelse av vikten av att arbeta tillsammans och att ensam är inte alltid stark, säger Stefan. 

Under de kommande åren gick han från instruktör till insatschef och sedan till utbildningsofficer med ansvar för ordningstjänst och hundtjänst och sedan till personalchef. Han gick också en HR chefsutbildning på Företagsekonomiska institutet.

– Jag har tyckt om att vara spindeln i nätet. Den som bataljonschefen ringer sent på kvällen och blir inblandad så fort det händer något. Det är framsidan av medaljen, även om baksidan är att det är så många processer och människor inblandade att det kan vara tufft.

Första gången Stefan engagerade sig i en facklig fråga var när han som medlem skrev en insändare i Officerstidningen.

Efter händelserna med insändaren blev Stefan engagerad i sin officersförenings styrelse och han har varit både vice ordförande och ordförande i föreningen. Han tackade också ja till att bli facklig förtroendeman på heltid. Det var inte självklart att han skulle byta tjänst från personalchef till facklig förtroendeman, men han upplevde att han jobbade med samma frågor även om han bytte sida från arbetsgivare till fack.

– Oftast är vi faktiskt överens och samverkan och förhandling fungerar bra. När vi inte är överens är det viktigt att vi kan skilja på sak och person. Vi som parter måste kunna vara tydliga med våra ställningstaganden och sedan se varandra i ögonen efter mötet.

Under tiden som facklig förtroendeman på heltid har Stefan arbetat med alla möjliga fackliga frågor. En dag har han jobbat med att ta fram en lönemålbild det vill säga hur alla befattningar på förbundet ska lönesättas. En annan dag har han träffat en medlem som har problem och mår dåligt. 

– Jag är mest stolt över de gånger jag har hjälpt en medlem som mått riktigt dålig. Att stödja och stå upp för någon som inte orkar själv är bland det viktigaste vi gör i föreningarna. Sedan vill jag verkligen lyfta fram att våra förtroendevalda är med i de flesta processerna som påverkar medlemmarna på ett förband. Att vara förtroendevald är därför att vara med och påverka både sin egen och sina kollegor och chefers arbetssituation.

För tre år sedan blev Stefan invald som ledamot i förbundsstyrelsen och fick ett nytt perspektiv på det fackliga arbetet.

– Det som är så roligt med förbundsstyrelsen är att alla har ett så stort engagemang. Under min tid som ledamot var det tydligt att Lars Fresker hade ett imponerande helhetsperspektiv vad gäller försvars-och säkerhetsfrågor och i princip alla andra frågor som berör våra medlemmar. Det är stora skor att fylla, men jag har mina egna skor. 

Efter en tid i styrelsen frågade en förening om han ville bli förbundsordförande. Efter flera samtal med familjen svarade han ja. 

– Det var av samma anledning som jag ville bli facklig förtroendeman. Jag vill vara med i de processerna som påverkar våra medlemmar. Som förbundsordförande är jag med och påverkar genom samtal med politiken, allmänheten, andra fackförbund och Försvarsmakten. Det är otroligt spännande och utmanande. 

Den grå dagen i november när han blev vald till förbundsordförande gick han från nervös till förväntansfull. Han kände att det var skönt när hela styrelsen var vald och de kunde börja arbeta tillsammans. 

– Som förbundsordförande är jag förbundets första representant, men vi är 21 fackligt förtroendevalda i hela förbundsstyrelsen som kommer från olika förband och har olika erfarenheter och kompetenser. Tillsammans besitter styrelsen och kansliet både den bredden och det djupet vi behöver för att fatta så bra beslut som möjligt för alla våra medlemmar.

Det är inga små utmaningar som väntar med ett svenskt försvar präglat av Försvarsmaktens tillväxt, stödet till Ukraina och Sverige Nato-medlemskap, men en av de andra stora utmaningarna som Stefan vill peka på är skyddandet av den svenska modellen.

– Den svenska modellen är grunden till demokratin på den svenska arbetsmarknaden, utan den saknas balans mellan arbetstagare och arbetsgivare. Så ska man stå upp för den svenska demokratin ska man också stå upp för den svenska modellen. Officersförbundet kommer fortsätta att göra det – och jag hoppas att vi kommer göra det tillsammans med Försvarsmakten, säger Stefan.

FAKTA

Stefan Morin

Ålder: 40.

Fackligt uppdrag i urval:  Vice ordförande Livgardets OF 2018–2022, ordförande Livgardets OF 2022–2023, facklig förtroendeman på heltid 2018–2023, ledamot i förbundsstyrelsen 2020–2023, förbundsordförande 2023-.

Bakgrund i korthet: Värnplikt 2002–2003, specialistofficersutbildning 2007–2008, instruktör, och insatschef på militärpoliskompani, funktionsansvarig ordningstjänst och hundtjänst på Försvarsmaktens militärpolisenhet, personalchef.

Familj: Fru Veronica, barnen Rasmus, Lea, Sixten, samt hunden Doris.

På fritiden: Resa och vara på landstället i
södra Roslagen.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Officerstidningens nyhetsbrev kommer två gånger i månaden och ger dig nyheter från Officerstidningen direkt till din inkorg.

    Jag godkänner att Officerstidningen sparar mina uppgifter.

    Stefan Morin

    På storgatan nedanför kyrkan bor en förre detta yrkesofficer. Han brukar berätta om en tid när han såg hoppfullt på sitt yrke. Efter decennier av nedskärningar hade ett krig i Europa år 2022 tvingat fram en militär upprustning. Alla rapporterade om nya miljarder till försvaret. Nu skulle det äntligen bli fart i verksamheten igen.

    I dag är han pensionär. De sista 25 åren arbetade han först som totalförsvarshandläggare på kommunen och sedan som sakkunnig inom försvarsindustrin. Han längtade tillbaka till försvaret och diskuterade genom åren upprustningen med stort engagemang med sina tidigare kollegor i Försvarsmakten. Men familjen gick först. 

    Han var ofta borta från hemmet under sin tid i Försvarsmakten. Hade svårt att hitta balansen mellan Försvarsmakten och familjens behov. Efter ett par flyttar inom Sverige och en utlandsstationering där hans partner utförsäkrades på grund av utebliven inkomst, sa han upp sig. Han valde att gå till en arbetsgivare där hans tid premierades högt. När han var på tjänsteresa kunde han stötta familjen hemma då ersättningarna räckte till städhjälp och ett par matkassar. Han presenterades tydliga utvecklingsmöjligheter och prestation belönades i lönekuvertet. 

    Försvarsmakten spenderade 15,8 procent av sin budget på personal. Med den siffran är vi sämst i Nato

    Den extra tiden hemma gjorde att han kunde bli fotbollstränare för dotterns lag. Familjepusslet fungerade jämställt och familjen stortrivdes. Men den förre detta yrkesofficeren kunde aldrig sluta tänka på tiden i Försvarsmakten.

    En vanlig historia om 25 år? För att det inte ska bli så behöver vi agera nu. Satsningar på det militära yrket måste fortsätta och nå fler medlemmar. I dag är det militära yrket (AO24) bland de lägst värderade i Försvarsmakten. 

    Enligt den statistik Nato publicerade i juni – Defence Expenditure – spenderade Försvarsmakten 15,8 procent av sin budget på personal. Med den siffran är vi sämst i Nato.

    Visst har det genomförts förbättringsåtgärder den senaste tiden. Exempel på det är satsningar på flygförare och OF 5. De satsningarna når cirka två procent av förbundets medlemmar. Då går det inte att luta sig tillbaka och tro att problemet är löst. Nu måste alla medlemmar ta del av behövda satsningar. 

    Vi måste gemensamt vilja samma sak. Motiverade medarbetare som känner sig uppskattade. Det engagemang och den tid våra medlemmar bidrar med måste bekräftas av arbetsgivaren. Inte bara med frasen ”personalen är vår viktigare resurs”, utan även i lönepolicys och förhandlingsframställningar. Det kan inte vara ett motsatsförhållande att arbeta inom HR eller i gröna kläder. Det är samma produkt som ska levereras, försvarsförmåga! Jag efterfrågar en arbetsgivarvilja till ekonomiska satsningar på personal.

    Börja med att plocka några lågt hängande frukter. Organisationsenheterna har gjort ett omfattande och partsgemensamt arbete gällande behov för att nå lönemålbild. Genomför de satsningarna på AO 24 och flygtekniker. Det skulle motsvara cirka två procent av Försvarsmaktens totala personalkostnader. Utöver det inför friskvårdsbidrag på 5.000 kronor per år och skapa en partsgemensam arbetsgrupp som tar fram ett system för att lönesätta kompetensdjup. Jag ser fram emot en framåtlutad arbetsgivare som vill förbättra medarbetarnas villkor.

    Ur arkivet: