Kampanj för ökat säkerhetstänk

Endast fyra av tio försvarsmaktsanställda anser sig ha ett högt säkerhetsmedvetande. Det visar en undersökning som Demoskop har gjort på uppdrag av Must. För att öka kunskaperna kring dessa frågor har Säkerhetskontoret inlett en kampanj

"Vem gillar det du delar?" Det är en av frågorna som man möts av på kampanjsidan.

Kunskaperna bland Försvarsmaktens personal om vad som är skyddsvärt i den egna verksamheten brister och många medarbetare har låg kunskap i säkerhetsfrågor. Därtill har man oftast bara en vag uppfattning om hur hotbilden ser ut. Det visar både Säkerhetskontorets egna rapporter samt en Demoskop­undersökning som har genomförts.

– Bara fyra av tio anställda anser sig ha ett högt säkerhetsmedvetande i dag. Det är alldeles för lågt. Den strategiska time-outen för Försvarsmakten har drabbat även området som rör säkerhetsskydd. Vi behöver öka kunskapen om vad som är skyddsvärt, säger kommendör Jan Kinnander, chef för Säkerhetskontoret på Must.

För att öka säkerhetsmedvetandet inledde Säkerhetskontoret därför en kampanj i slutet av maj. Målgruppen är Försvarsmaktens anställda, frivilligorganisationerna och personal i försvarsmyndigheterna. ”Bjud inte på för mycket” är det övergripande temat för kampanjen.

– I kampanjen lyfter vi fram att det är viktigt att jobba säkerhetsmedvetet och varför man ska göra det. Om vi blottlägger våra svagheter så kan det skada oss framöver. Ett jobb i Försvarsmakten är inte som vilket jobb som helst.  Vi behöver därför tänka på hur vi exponerar oss, säger Jan Kinnander.

» Det kan ställa till skada om fel saker kommer ut. Vi behöver därför tänka på hur vi exponerar oss. «

Ett tiotal nationer bedriver i dag olaglig underrättelseverksamhet mot Sverige och Försvarsmakten, enligt Must. Syftet är bland annat att kartlägga Försvarsmaktens personal och bedöma Sveriges operativa förmåga och tekniska utveckling.

”För att möta detta behöver vi bli bättre på att hantera och skydda känslig information och materiel”, säger berättarrösten i en av kampanjfilmerna, och fortsätter: ”Bara det faktum att du jobbar i Försvarsmakten gör dig intressant. Den pusselbit som du eventuellt bjuder på kan vara avgörande för att lägga pusslet.”

Säkerhetskontorets rapporter från 2018 visar att Försvarsmaktens personal har bidragit till ”oönskad exponering av text och bild på internet”. 

Jan Kinnander förklarar att även öppen information kan vara olämplig att sprida, trots att den inte är hemlig. En stor mängd information kan bli skyddsvärd om den sammanställs på rätt sätt.

– Jag vill betona att det absolut inte är fel att vara ute på sociala medier. Vi vill istället skapa en medvetenhet om att viss information är olämplig att dela även om den är öppen. Därför vill jag uppmana alla att hantera all information med ett gott omdöme och fråga sig själva om det är lämpligt att dela vissa saker, säger Jan Kinnander.

I kampanjen tas slutna Facebook-grupper upp som exempel på något som är en guldgruva för främmande makt. I grupperna delas ofta åsikter och information om Försvarsmaktens förmågor och sårbarheter. Detta och andra uppgifter kan användas för att närma sig, och sätta press på, individer, både nu och i ett senare skede.

20190114_jimcro01_MUST_DSC9574
Kommendör Jan Kinnander

– Det är mycket lättare att kartlägga och att få fram information om sårbarheter och beteendemönster hos individer i dag. När främmande makt genomför en kontakttagning är det enklare att komma nära på ett annat sätt än tidigare, säger Jan Kinnander.

Historiskt har Säkerhetskontoret genomfört flera kampanjer för att höja säkerhetsmedvetandet bland Försvarsmaktens anställda. ”En svensk tiger” är den mest kända, men långt ifrån den enda. Den återkommande uppmaningen i kampanjerna har varit att vara försiktig med vad man säger.

Tror du att denna kampanj kan leda till en osäkerhet kring vad man egentligen vågar dela med sig av i sociala medier och att kan uppfatta det som att man tystas?

– Det handlar inte om att lägga locket på, utan att var och en ska fundera över hur och vad man säger. Jag tror inte att man kommer uppfatta detta som att vi försöker tysta någon, tvärtom. Om man uppfattar det så har vi misslyckats. Det går absolut att kommunicera saker, bara det är rätt saker, säger Jan Kinnander. 

Fakta

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Bristen på officerare har fått Försvarshögskolan att öppna upp för ytterligare en antagningsomgång till Officersprogrammet med start i höst. Målet är att 300 kadetter ska påbörja utbildningen efter sommaren.
Examensceremoni för 228:e kursen på Officersprogrammet i juni 2023.

Under den ordinarie anmälningsperioden till Officersprogrammet mellan december och januari fick Försvarshögskolan in 1 317 ansökningar, vilket var ett rekordstort antal. Ungefär 1 000 av dessa sökande har de behörigheter som krävs för fortsatt antagningsprövning på Plikt- och prövningsverket, enligt Försvarshögskolan. 

Men behovet av nya officerare är stort och därför beslutade man att öppna en sen antagning mellan den 2–4 april.

– Vi gjorde det här av två anledningar. Dels ville vi ge dem som går värnpliktsutbildningen en chans att söka nu när de fått lite mer tid att tänka efter vad de vill. Dels är behovet av nya officerare så pass stort att vi behöver fler sökande, säger generalmajor Anders Callert, vicerektor vid Försvarshögskolan.

Under de två dygn som antagningen var öppen inkom 82 ansökningar. Majoriteten av de sökande har gymnasiekompetens men ganska många behöver komplettera med militär utbildning, enligt Anders Callert.

» Vi kan konstatera att det var ganska få av dem som gör värnplikt nu som sökte, de stod för runt 30 procent av ansökningarna. «

– Vi kan konstatera att det var ganska få av dem som gör värnplikt nu som sökte, de stod för runt 30 procent av ansökningarna. Målsättningen med den sena antagningen var att få ytterligare 50 behöriga. Men ingen av dem som sökte under den ordinarie antagningsperioden kommer att petas för att vi genomför en sen antagning. Öppnar man upp för en sen antagning måste de som sökt tidigare beredas plats.

Försvarsmakten är i behov av fler officerare för att kunna växa och för det krävs ett ökat intag på Officersprogrammet. Anders Callert säger att målet är att det 300 kadetter ska påbörja studier vid Militärhögskolan Karlberg när höstterminen drar i gång.

– 300 är inget tak utan ett golv. Det finns begränsningar för hur många kadetter som förbanden kan ta emot under den praktiska delen av utbildningen, men vi behöver komma bort från tänket om ett tak. Annars kommer vi aldrig att nå målet.

» Vi behöver komma bort från tänket om ett tak. Annars kommer vi aldrig att nå målet. «

Har inte också Försvarshögskolan begränsningar i hur många kadetter som kan beredas plats?

– Klart att det finns begränsningar, men nu ställer vi om för att kunna ta emot fler elever. Vi behöver bli mer personaleffektiva och se om det finns sätt att ta emot fler elever med den personal vi har samtidigt som kvalitén på utbildningen bibehålls. Många som jobbar här känner att det är utmanande, men vi måste svara upp mot det som Försvarsmakten beställer, säger Anders Callert.

Hur många av det totala antalet sökande till Officersprogrammet 2024 som är behöriga är ännu oklart.

FAKTA

Behörighet till Officersprogrammet
För att bli antagen till Officersprogrammet krävs grundläggande behörighet för högskolestudier, godkänd militär grundutbildning, godkända medicinska krav, godkända fysiska tester och intervjuer hos Plikt-och Prövningsverket samt svenskt medborgarskap och godkänd säkerhetsprövning.

Källa: Försvarshögskolan. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Under onsdagen hölls en dopceremoni för Sveriges nya signalspaningsfartyg HMS Artemis i Karlskrona. I närtid kommer besättningen att kasta loss för sitt första signalspaningsuppdrag. HMS Artemis efterträder HMS Orion, som efter 40 år till havs går i pension.
I närtid kommer HMS Artemis att kasta loss för sitt första skarpa underrättelseuppdrag. Foto: Cecilia Lindberg/Försvarsmakten

Marinens nyaste fartyg har blivit döpt. Dopceremonin av HMS Artemis skedde den 3 april i örlogshamnen i Karlskrona. Bland hedersgästerna fanns marinchef konteramiral Ewa Skoog-Haslum och Björn Lyrvall, generaldirektör för Försvarets radioanstalt, FRA, som var den som förrättade dopet.

– Med Konungens gillande ska ditt namn vara HMS Artemis Må lycka och framgång följa dig på haven och må du bli en stark länk i vårt försvar, sa han i samband med att namnskylten avtäcktes, skriver Försvarsmakten i en artikel på myndighetens webbplats.

HMS Artemis ersätter HMS Orion, som har utgjort plattform för FRA:s signalspaning i Östersjön i drygt 40 år.

» Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. «

Marinchef Ewa Skoog Haslum höll ett tal i samband med ceremonin:

– Marina traditioner är viktiga för oss. Våra fartyg är med oss länge, ibland har flera generationer personal fått tjänstgöra på samma skrov. Därför är tillfällen som detta, som både ger ett avslut och en början, viktiga. De ger perspektiv och en punkt att förhålla sig till när vi ser tillbaka och spejar framåt, sa hon i sitt tal enligt Försvarsmaktens artikel.

Fartyget beställdes av leverantören Saab Kockums 2017. Leverans till Försvarets materielverk och Försvarsmakten var planerad till 2020, men projektet har varit drabbats av flera förseningar, bland annat på grund av ekonomiska svårigheter hos den polska underleverantören samt av pandemin.

”Det nya fartyget har bättre manöveregenskaper och kommer att ge Försvarsmaktens och FRA:s personal en bättre boendemiljö ombord. Dessutom har hennes elektromagnetiska kompabilitet, eller EMC-egenskaper, förbättras”, skriver FMV i en artikel. Det innebär att nivån av störande signaler som fartyget ger ifrån sig har begränsats. 

Vid dopceremonin på onsdagen närvarade inbjudna gäster, marinens musikkår och besättningen på det nya signalspaningsfartyget. HMS Artemis kommer i närtid att gå till sjöss och göra sin första skarpa underrättelseinhämtning, skriver Försvarsmakten. 

HMS Artemis ingår i Första ubåtsflottiljen. Besättningen tillhör marinen och personalen från FRA utför signalspaningsarbetet. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace på konceptstudier om framtidens stridsflyg. Studien ska ge underlag till ett kommande beslut om hur Sveriges stridsflygförmåga ska se ut efter 2040.
Stridsflygplanet Jas 39 C/D vidmakthålls bortom 2030 parallellt med vidareutveckling och införande av Jas 39 E. Foto: Saab.

Försvarets materielverk, FMV, har tecknat kontrakt med Saab och GKN Aerospace för en konceptstudie om framtidens stridsflygförmåga. Arbetet görs inom programmet ”Vägval stridsflyg” och syftet med studien är att ge underlag till ett kommande beslut om vägval för hur man ska tillgodose materielförsörjning av stridsflygförmåga efter 2040.

– Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. Med hänsyn till de långa utvecklingstiderna, och besluten som behöver tas, är det bra att arbetet påbörjas nu. Det är också naturligt att flygindustrin deltar med sin kunskap i den här fasen, säger Lars Helmrich, chef för verksamhetsområde Flyg och rymd på FMV, i en artikel på myndighetens webbplats.

» Detta är ett viktigt steg för att tydliggöra teknikval och kommersiella handlingsalternativ inför beslut om hur framtidens stridsflygförmåga ska försörjas med materiel. «

Saab kommer att samarbeta med FMV, Försvarsmakten, Totalförsvarets forskningsinstitut. Verksamheten i programmet omfattar bland annat kunskapsuppbyggnad för att kunna analysera och värdera verksamheten, studier och systemkoncept samt att ta fram en övergripande kravbild.

”Vidare ska verksamheten säkerställa nationell industriell kapacitet och kunnande genom studier, teknikutveckling och förberedelser för markbaserade och flygande demonstratorer”, skriver FMV i artikeln.

Beställningen är en del av FMV:s åtagande i enlighet med det regeringsbeslut från 6 juli 2023 som rör konceptstudier om framtida stridsflyg. Kontraktsperioden för arbetet i studien är 2024-2025.

Försvarsmakten har tidigare betonat behovet av att göra ett vägval avseende framtida materielförsörjning av stridsflyg senast 2030, för perioden efter 2040. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post