Utvärdering av Aurora 23: ”Det övergripande intrycket är positivt”

Försvarsmakten lyckades överlag väl med genomförandet av Aurora 23, men vissa moment tycks inte ha genomförts i avsedd utsträckning. Det framgår av en preliminär utvärdering. Övningsledaren Stefan Andersson är nöjd med utfallet och säger att responsen från utländska deltagare varit odelat positiv.

”Det övergripande intrycket är positivt. Relaterat till övningens syfte, att öka Försvarsmaktens förmåga och att sända signaler om vår kapacitet internt och externt, anser jag att man har lyckats”, säger generalmajor Gunnar Karlson, som leder Försvarsmaktens utvärdering av Aurora 23.

Försvarsmaktsövningen Aurora 23 avslutades den 11 maj. Redan dagen efter publicerades en rapport med de första intrycken av övningen medan slutrapporten är planerad till den 31 oktober. Utvärderingen leds av generalmajor Gunnar Karlson.

– Det övergripande intrycket är positivt. Relaterat till övningens syfte, att öka Försvarsmaktens förmåga och att sända signaler om vår kapacitet internt och externt, anser jag att man har lyckats, säger han.

Gunnar Karlson framhåller framför allt två positiva iakttagelser. Dels att den 25 dagar långa övningen genomfördes utan några allvarligare personskador. Dels att kommunikationen till allmänheten nådde ut.

– Det vi med säkerhet kan säga redan nu är att kommunikationen utåt har fungerat mycket väl, eftersom Försvarsstaben genomför kontinuerliga uppföljningar av kommunikationen. Nästan 90 procent av befolkningen kände till övningen och en överväldigande majoritet var positiva, säger han.  

» Nästan 90 procent av befolkningen kände till övningen och en överväldigande majoritet var positiva. «

Men av rapporten framgår också att alla moment som försvarsmaktsledningen efterfrågade, inte genomfördes. Bland annat har försvarsgrensstaberna inte övat i sin helhet, delvis på grund av att belastningen i ordinarie arbete varit hög med ett bibehållet skarpt tryck från operationsledningen under övningen.

– Vill Försvarsmakten att försvarsgrensstaberna ska övas behöver man hitta ett annat övningstillfälle för det, kommenterar Gunnar Karlson.

Under Aurora 23 fanns för första gången ett uppdrag att öva skydd av civila medborgare. Men den sortens moment tycks inte ha genomförts i någon större utsträckning, enligt den preliminära utvärderingen.

– Det var en tydlig inriktning från försvarsmaktsledningen att öva civillägesbedömning och skydd av civila med särskilt fokus på jämställdhet och sexuellt våld. Men vi har inte kunnat se särskilt många övningar av det slaget. Kanske framkommer det när vi fortsätter att analysera materialet; om inte är det bekymmersamt eftersom Försvarsmakten uttryckligen ville se detta, säger Gunnar Karlson.  

» Jag har många gånger sagt att den här övningen är vår viktigaste träningsmatch inför ett Natomedlemskap, och jag vågar påstå att vi vann den matchen. «

Övningsledaren för Aurora 23, brigadgeneral Stefan Andersson, är nöjd med utfallet av övningen. Han säger att Sverige och Försvarsmakten fått mängder med positiv feedback, inte minst från de utländska förband som deltog.

– Jag har många gånger sagt att den här övningen är vår viktigaste träningsmatch inför ett Natomedlemskap, och jag vågar påstå att vi vann den matchen. Den återkoppling vi fått från andra nationer har varit odelat positiv och de tycker att övningen varit mycket väl förberedd och genomförd. De är supernöjda.

Ett moment som Stefan Andersson är särskilt nöjd med är värdlandsstödet. Samövning med utländska förband är visserligen inget ovanligt, men det var åtskilliga år sedan det övades att ta emot andra länders soldater i ett spelat fientligt läge, under bland annat sabotage och ett omfattande cyberangrepp.

– I det första skedet tog vi in en amerikansk marinkårsbataljon från Norge via Storlien och Östersund och understödde dem med mat, vatten och drivmedel. Det finska bidraget tog vi emot i Oskarshamn med stöd av ett brittiskt förband tillsammans med hemvärnsförband och svenska luftvärnsförband. Vi ville genomföra ett taktiskt mottagande och göra det så realistiskt som möjligt.

» Aurora 26 kan bli något helt annat än de försvarsmaktsövningar vi sett tidigare. «

Att skyddet av civila inte övades i större utsträckning är däremot något som Stefan Andersson beklagar.

– Under planeringsfasen diskuterade vi att skapa mikrosituationer med civila inom ramen för de större momenten. Som att istället för att ta hand om skadade, vilket vi är bra på, öva omhändertagande av civila med bakbundna händer och sminkade som om de blivit misshandlade eller våldtagna. Sådant som vi nu ser i Ukraina. Men det här drevs aldrig igenom och det är något jag får ta på mig.

Nu fortsätter omhändertagandet av erfarenheter från övningen för att sedan ta ut kursen mot nästa försvarsmaktsövning. Men med ett medlemskap i Nato blir kanske den övningen inte en fråga för enbart den svenska Försvarsmakten att besluta om.

– Aurora 26 kan bli något helt annat än de försvarsmaktsövningar vi sett tidigare. Vi har en strategisk övningsplan, men den kan komma att revideras om Nato vill att vi ska göra något annat. Kanske kommer det att bli ett ökat fokus på de norra delarna av Sverige, Norge och Finland, säger Stefan Andersson.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
Försvarets materielverk ska fördubbla sin omsättning under kommande år och hundratals tjänster ska tillsättas, däribland 160 militära befattningar. Men konkurrensen om officerskompetensen är hård och en dialog förs med Försvarsmakten om hur bemanningen ska lösas.
I dag är 60 YAM-befattningar på FMV vakanta. Samtidigt kan behovet av militär kompetens komma att öka ytterligare de närmaste åren.

Den pågående upprustningen ökar trycket på flera företag, organisationer och myndigheter, däribland Försvarets materielverk, FMV. Med regeringens inriktning ska myndigheten fördubbla sin omsättning under de kommande åren och antalet medarbetare ska öka med 680 årsarbetskrafter, vilket bedöms motsvara cirka 900 personer.

– Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. Vi kommer nog inte att nå riktigt ända fram, men väldigt nära. Sedan ska vi växa med ytterligare ungefär 600 personer de kommande fyra åren, säger Ylva Navér, HR- och kommunikationsdirektör på FMV.

Av de planerade rekryteringarna behövs cirka 160 personer med militär kompetens på FMV, så kallade YAM-befattningar. YAM står för yrkesofficer vid annan myndighet och innebär att officerare lånas ut av Försvarsmakten till en civil myndighet under viss tid. Men tillgången på militär kompetens är begränsad och ännu har man inte lyckats bemanna upp alla YAM-rader.

» Bara i år ska vi växa med 300 personer och målet är att vi ska vara 2 500 medarbetare vid årets slut. «

– Vi har haft ett behov av 160 YAM-befattningar sedan jag började på FMV för ett drygt år sedan, men vi har inte lyckats bemanna fler än 100 av dem. Det är också möjligt att vi kommer att identifiera ytterligare behov av YAM-befattningar under kommande år, säger Ylva Navér. 

Det händer att officerare på eget initiativ ansöker till lediga tjänster på FMV, utanför YAM-systemet. Hur många personer det rör sig om finns inga siffror på, men diskussioner har inletts med Försvarsmakten om hur det ska hanteras.

– Vi ska inte välja bort någon därför att de kommer från Försvarsmakten utan bara ta hänsyn till vilken kandidat som är bäst lämpad för tjänsten, och ibland är det en officer, säger Ylva Navér.

En växande personalstyrka kräver också utökade arbetsytor. FMV har förhyrt lokaler runt om i Stockholm utanför Tre vapen och våren 2024 ska en ny paviljong med 130 arbetsplatser vara inflyttningsklar på Värtavägen. Men FMV rekryterar inte bara till Stockholm utan också till verksamhetsorter ute i landet. Bland annat sker en omfattande tillväxt inom Test och evaluering, som i år ska utökas med dryg 100 befattningar. Test och evaluering har verksamhet i Vidsel, Härnösand, Linköping, Karlsborg/Skövde, Älvdalen, Enköping och Karlskrona.

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
I november 2021 meddelade Försvarsmakten att det nya skyddsglasögonsystemet snart skulle komma. Detta efter att Försvarets materielverk upphandlat nya skyddsglasögon. Men de har sedan dess legat hos Försvarsmaktens centrallager.

– Det stämmer att vi har fått leverans av skyddsglasögon, men vi kunde inte bekräfta att de klarade laser. Det vore en allvarlig kvalitetsbrist ur ett säkerhetsperspektiv, därför har vi hållit kvar dem på centrallagret i väntan på att reda ut den här frågan, säger Försvarsmaktens logistikchef brigadgeneral Claes Isoz.

Nu är frågan utredd, testerna har visat att glasögonen klarar laser och leveranser kommer att ske till förbanden i närtid.

Det nya kroppsskyddet 23 D, som är specialanpassat för kvinnor, skulle ha levererats till förbanden innan midsommar i år.  

– Nu blev det inte så. Det beror på att vi även där haft utmaningar med den tekniska dokumentationen. Kroppsskydden är väldigt dyra och vi behövde tillse att verksamheten skulle kunna ta hand om dem på ett bra sätt när det gäller förvaring, underhåll och användning. Brukarutbildningen är planerad till vecka 40, sedan ska de direkt ut, säger Isoz. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post
En 21-årig soldat omkom efter att ha blivit påkörd av en tankbil på Blekinge flygflottilj, F 17, den 17 augusti. Olyckan utreds nu som ett arbetsmiljöbrott.
Det är ännu oklart hur lång tid det kommer att ta att utreda olyckan på Blekinge flygflottilj där en 21-årig soldat omkom.

Enligt SVT nyheter kom larmet om olyckan inne på flygflottiljen i Ronneby vid elvatiden på förmiddagen. En soldat hade blivit påkörd och förts till sjukhus där han senare avled. Dagen efter olyckan hölls en presskonferens. Där framkom bland annat att den omkomne befunnit sig framför fordonet när olyckan skedde. 

– Det är med stor sorg och tungt hjärta vi bjudit in i dag. Det jag kan säga är att den förolyckade blev påkörd av en tankbil under ett rutinarbete inne på området. Trots omedelbara livräddande insatser gick hans liv inte att rädda, sa flottiljchef överste Anders Jönsson, enligt SVT nyheter.

Händelsen utreds nu som ett arbetsmiljöbrott. Förundersökningsledare är kammaråklagare Jan Olin vid Nationella åklagaravdelningen i Malmö. 

– Alla dödsolyckor i arbetet utreds som arbetsmiljöbrott och vi undersöker om den som är ansvarig för arbetsmiljön på något sätt har brustit i sina åtaganden. Om utredningen går hela vägen till åtal kan det ta ett till två år, men om så blir fallet kan jag inte svara på, säger Jan Olin till Officerstidningen. 

Dela artikel:

Facebook
Twitter
E-post